Sök:

Sökresultat:

755 Uppsatser om Placering av vćtmark - Sida 42 av 51

Bullerproblematik och akustisk design : projektering som verktyg för att bearbeta högre ljudnivÄer

Utformningen och projekteringen av offentliga miljöer har lÀnge haft visuella intryck som utgÄngspunkt och fokus. Den fortlöpande urbaniseringen och förtÀtningen av stÀder leder till högre krav pÄ offentliga platsers funktion och utnyttjandegrad. Fler mÀnniskor ska kunna anvÀnda och dra nytta av allt fÀrre omrÄden. Det leder till att utformningen av urbana miljöer blir en mÄngfacetterad uppgift. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka val som kan göras i projekteringsskedet för att bÀttre hantera den högre ljudbilden och dÀrmed utveckla en hÄllbar stadsmiljö. Fokus kommer att ligga pÄ att arbeta med enklare förÀndringar som kan arbetas in i projekteringsprocessen.

Kort utvÀrdering av ny jaktberikning för amurleopard (Panthera pardus orientalis) pÄ Parken Zoo

Amurleoparden (Panthera pardus orientalis) klassas som "Critically Endangered" eftersom det endast finns 14 till 20 vuxna individer kvar i det vilda. Kattdjurs inneboende behov av att jaga och leoparders behov av stora hemomrÄden gör att det finns vissa problem relaterade med att hÄlla dessa i fÄngenskap. FörhÄllandena i fÄngenskap bör modifieras sÄ att den liknar den miljö dÀr djur eventuellt ska planteras ut i framtiden. Matrelaterad berikning ger djuren möjlighet att anvÀnda naturliga födosöksstrategier Àven i fÄngenskap. Detta kan ske bland annat med jaktberikning.

Kommunal eller fristÄende gymnasieskola?

Undersökningen bygger pÄ en enkÀt och tvÄ gruppintervjuer som genomförts bland elever pÄ estet-/naturestet- samt teknikprogrammet pÄ en fristÄende och en kommunal gymnasieskola. De bÄda undersökningarnas resultat gÀllande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgÄngen Àr skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag Àr nöjda med informationen. Dock Àr antalet missnöjda sÄ pass stort att bÄda skolorna bör lÄta den genomgÄ en del förbÀttringar. FrÀmst gÀller det att informationen stÀmmer överrens med den verklighet eleverna möter nÀr de börjar som elever pÄ skolan. EnkÀtundersökningen visar att det Àr fler som besöker den kommunala skolan Àn den fristÄende, och att den fristÄende skolans elever besöker bÄda skolformerna i högre utstrÀckning Àn vad den kommunala skolans elever gör.

Kilometerskatt för tunga fordon : Skapande av en transportmodell för efterlevnadskontroll

Arenaprojektet startades som följd av EU-direktiv och svenska myndigheters pĂ„tryckningar att införa kilometerskatt för tunga fordon i Sverige, vilket Ă€r tĂ€nkt ersĂ€tta dagens tidsbaserade vĂ€gavgiftssystem. En grundtanke med ett införande Ă€r att en stor andel transporter sker pĂ„ vĂ€g och av utlandsregistrerade fordon, det Ă€r dĂ„ mer rĂ€ttvist och samhĂ€llsekonomiskt att de som anvĂ€nder vĂ€garna ocksĂ„ betalar för det. Idag finns kilometerskattesystem i drift i Tyskland, Schweiz, Österrike och Tjeckien. Kilometerskatten differentieras bland annat efter antal axlar, miljöklass eller vikt och Ă€r mellan 0,12-0,67 EUR/kilometer. Förslag till ett svenskt kilometerskattesystem har arbetats fram av SWECO VBB, genom Arenaprojektet, och inkluderar fyra aktörer AnvĂ€ndare, vgiftsförmedlare, Avgiftsupptagare och BlĂ„ljusenhet.

Problematiken kring motstridiga krav vid bygglovshandlÀggning : Ombyggnationer av rÄvindar

MÄnga fastigheter i centrala Jönköping har idag oinredda rÄvindar med potential att byggas om till mindre lÀgenheter. En ofta förekommande problematik vid förÀndring av en rÄvind Àr de avsteg frÄn exempelvis tillgÀnglighetskravet, bevarandekravet eller detaljplanen som kan behöva göras. LÀderlappen 9 och Kalmar 1 Àr tvÄ fastigheter pÄ Torpa i centrala Jönköping som under tidigt 2000-tal ansökte om bygglov för respektive rÄvind. BÄda bygglovsansökningarna presenterade ombyggnadsförslag av mindre lÀgenheter dÀr kraven inte uppnÄtts. Den ena ansökan godkÀndes medan den andra avslogs. Bygglovsbesluten har analyserats med syftet att belysa för- respektive nackdelar vid undantag frÄn krav eller detaljplanen.

KombisÄdd utan separata gödselbillar :

Sammanfattning KombisÄdd av vÄrspannmÄl ökar mer och mer i södra Sverige. DÀrför Àr det intressant att undersöka om ny kombisÄteknik som dyker upp pÄ marknaden Àr lika bra som mer traditionell kombisÄteknik. Detta examensarbete bestÄr av en litteraturpresentation om gödselplacering samt ett fÀltförsök som jÀmför sÄdd av maltkorn med separata gödsel- och utsÀdesbillar med sÄdd med kombinerade billar. I jÀmförelsen tas hÀnsyn bÄde till avkastning samt kvalitet. Tre lantbrukare som har erfarenhet av sÄdd med kombinerade billar intervjuades ocksÄ. NÀr gödsel placeras nÀra eller tillsammans med utsÀdet finns det en stor risk att utsÀdet eller plantorna skadas av salter frÄn gödningen.

TÀtortsnÀra hÀsthÄllning : exempel VÀstra KÀrrstorp och Norrskog

Examensarbetet syftar till att ge förslag till omrÄden med tÀtortsnÀra hÀsthÄllning i VÀstra KÀrrstorp samt i Norrskog i Svedala kommun. Vi har valt att fokusera pÄ problematiken kring vilka faktorer som pÄverkar vid utbyggnaden av tÀtortsnÀra hÀsthÄllning. Vad hÀnder nÀr tÀtorterna byggs ut och genom dessa nÀrmar sig befintliga hÀstgÄrdar, eller om nya hÀstgÄrdar vill etablera sig nÀra befintlig bebyggelse? Funktioner sÄsom bostÀder, verksamheter och rekreationsomrÄden mÄste samsas och samtidigt mÄste hÀnsyn tas till allergier och andra störningar. Vi har Àven studerat hur hÀstnÀringen pÄverkar samhÀllet, bÄde genom de problem som uppstÄr, till exempel buller och allergier, samt de ekonomiska möjligheter som uppstÄr genom ridsporten och alla binÀringar kring denna.

Familjearbete i en hemmaplanslösning. - en kvalitativ studie av familjers samt pedagogers upplevelser.

SocialtjĂ€nstens arbete med barn och unga och deras förĂ€ldrar har förĂ€ndrats de senaste 10-15 Ă„ren. Under 1990- talet ökade i Sverige institutionsplaceringarna och dĂ€rmed kostnaderna vilket ledde till att alternativ började utvecklas utifrĂ„n de resurser som kommunerna sjĂ€lva kunde erbjuda. ÖppenvĂ„rd och hemmaplanslösningar blev socialtjĂ€nstens svar pĂ„ institutionerna. I Uddevalla kommun utvecklades insatserna pĂ„ hemmaplan med mĂ„let att sĂ€nka institutionskostnaderna och med tanken om att familjen inte skulle behöva flyttas frĂ„n sin hemmiljö skulle satsningen ge möjlighet till att arbeta inom flera omrĂ„den med förĂ€ndringsarbete kring familjen. Tidigare forskning visar att det saknas utvĂ€rderingar om öppenvĂ„rdsinsatsernas effekter.

IAS 24, Upplysningar om nÀrstÄende : TillÀmpas standarden?

Vid ett möte i Lissabon Är 2000 bestÀmdes att det fanns behov av att öka jÀmförbarheten mellan företags Ärsredovisningar i olika lÀnder. Detta skulle Ästadkommas genom att företag inom EU skulle bli tvungna att följa samma redovisningsstandarder vid upprÀttande av sina Ärsredovisningar. Som följd av detta blev IFRS/IAS(International Financial Reporting Standards/International Accounting Standards) Är 2005 tvingande för alla börsnoteradeföretag i Sverige. I denna uppsats har vi valt att studera en del i denna standard nÀmligen IAS 24, Upplysningar om nÀrstÄende.Med en nÀrstÄende relation menas en part som, direkt eller indirekt, har betydande eller bestÀmmande inflytande över ett företag. Med detta menas att parten kan pÄverka ett företags finansiella och operativa strategier.

FramstÀllning av digital höjdmodell för analys och visualisering av naturlik fiskvÀg : En tillÀmpning vid Strömdalens kraftverk, GÀvle

FiskvÀgar kan anlÀggas i anslutning till dammar för att överkomma de hinder som dammarna utgör mot migrerande fisk. En av de mest önskvÀrda lösningar som finns för detta Àr att anlÀgga naturlika fiskvÀgar, vilka har som syfte att efterlikna ett naturligt vattendrag. Ofta har dock dessa planerats för dÄligt med avseende pÄ exempelvis lutning och placering av ingÄngen för att de ska kunna fungera riktigt effektivt. PÄ grund av detta finns det behov av omfattande studier av topografi och kartering av omrÄdet innan en fiskvÀg anlÀggs.I det hÀr arbetet anvÀnds topografin och de geografiska förutsÀttningarna för att studera möjliga strÀckningar pÄ en naturlik fiskvÀg förbi Strömdalens kraftverk i GÀvle som en del av det fiskvandringsprojekt som LÀnsstyrelsen GÀvleborg driver. I arbetet byggs en höjdmodell upp med hjÀlp av data frÄn LiDAR (Light Detection and Ranging) och genom topografisk mÀtning, dÀr mÀtpunkter frÄn Global Navigation Satellite System (GNSS) och Totalstation anvÀnds för att korrigera LiDAR-modellen över visst omrÄde.

Införandet av NVDB i kommunerna - en fallstudie av Kiruna

Detta examensarbete gjordes pÄ uppdrag av Kiruna kommun, Tekniska verken AB. Denna fallstudie av Nationella vÀgdatabasen (NVDB) och Lokal vÀgdatabas (LVDB) ur kommunal synvinkel, beskriver för och nackdelar med att gÄ med i NVDB och vilka möjliga vinster som kan hÀrledas ur ett avtal med NVDB. I rapporten ingÄr Àven en tillÀmpad metod hur en inventering och revision av lokala trafikföreskrifter med anpassning till NVDB genomförs.Tanken med NVDB Àr att den ska vara en heltÀckande databas med information om alla Sveriges vÀgar. Information som finns lagrad i denna databas Àr den geografiska placeringen och vÀgens egenskaper. Exempel pÄ egenskaper som lagras Àr: vÀgens namn, vÀgbredd, hastighetsbegrÀnsning, hinder, mm.

Blandstaden och störande verksamheter: Utveckling av blandstadskonceptet

Blandstad Àr ett begrepp som anvÀnds frekvent inom ramen för stadsplanering idag. Det Àr en vision som kommer med löften om hur ett förlorat stadsliv ska Äterkomma. Men ett av de stora hindren för ett verkligt genomförande Àr de skyddsavstÄnd till störande verksamheter som tagits fram i tidigare planeringsmetoder. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om, och i sÄ fall var, dessa störande verksamheter har en plats i staden eller om de ska förpassas till stadens periferi. Arbetet inleds med en litteraturstudie som presenterar hur planeringen av arbetsplatser Àndrats frÄn tidigt 1800-tal fram till idag.

SjÀlvspelande bordshockeyspel

Tjörns kommun har planer pÄ att bebygga Almön, en halvö belÀgen pÄ nordöstra Tjörn intill Tjörnbron. Projektet Àr avgrÀnsat till omrÄdet som benÀmns Almöstrand, vilket Àr Almöns vÀstra strand, en kuperad sluttning med kraftigt lutande partier som idag till största del bestÄr av skogsmark. Syftet Àr att undersöka hur man pÄ olika sÀtt kan planera vÀgstrÀckningen i omrÄdet, samt placering och utformning av hus, med hÀnsyn till en rad olika parametrar. Undersökningen visualiseras slutligen i 3D, i form av renderingar frÄn Revit Architecture samt en fysisk modell.Initialt genomfördes en utredning för att ge beslutsunderlag till projektet. Vidare gjordes en fallstudie vilken har anvÀnts som referens och inspiration till arbetet.

Skogen berÀttar : kulturhistoriska spÄr vid ödegÄrden Olofstorp

Olofstorp ligger i ett skogsomrĂ„de mellan BorĂ„s och Ulricehamn (figur 1). Olofstorp Ă€r en ödegĂ„rd som idag Ă€gs av Stiftelsen Petersson-Grebbe och Sveaskog. De har tillsammans med SkogssĂ€llskapet och Grovare-FĂ€nneslunda Hembygdsförening startat ett skogshistoriskt projekt som heter Olofstorp ? ett jordearv. Projektet började formas nĂ€r projektledaren Örjan Hill höll i en kurs som utmynnade i en bok om FĂ€nneslundas historia.

Vi ses pÄ Gamla torget : en gestaltning av ett torg i Uppsala för att locka mÀnniskor att stanna och mötas

Uppsala stad, intill stadens gÄgata och kantad av FyrisÄn ligger Gamla torget. Det Àr en plats som har utgjort en nyckelpunkt under mina Är i Uppsala. Jag ville Àndra anvÀndningen av ett torg som mÄnga passerar men fÄ stannar och anvÀnder. Torget har stora kvaliteter i form av utsikt, nÀrhet till vatten samt placering i staden. För mig personligen har jag har lÀnge tÀnkt pÄ att Gamla torget har större potential Àn vad torgytan idag anvÀnds för.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->