Hör slöjan hemma i en demokratisk stat? Det är inte helt lätt att avgöra eftersom slöjbruket beror på så många olika faktorer. I denna uppsats presenteras bakgrundsfakta om kvinnan i det muslimska samhället, jämställdheten, Islam och demokrati och slöjan i världen. Vad gäller slöjan så är det i grund och botten en sedvänja som inte direkt har med islam att göra.  Trots det så väljer många kvinnor att bära den som en symbol för sin religion.

Bakgrund och problem: Det har blivit ett allt större problem att förstå hur företag värderasutifrån olika perspektiv. Det har visat sig att värdet som anges på marknaden inte korrelerar meddet som anges i räkenskaperna. Därför har vi valt att undersöka hur situationen ser ut för ett avde största fastighetsbolagen, Castellum.Syfte: Rapportens syfte är att studera hur Castellums substansvärde och marknadsvärde förhållersig till varandra.Metod: Genom att hämta information från Castellums finansiella rapporter har vi själva kunnatupprätta grafer utifrån de funna siffrorna för att sedan analysera dessa.Resultat och slutsats: Vi kan konstatera att det inte finns något tydligt samband mellansubstansvärde och marknadsvärde, alltså har studiens frågeställning gett ett negativt resultat.Detta har sin grund i att bevis existerar, men de stämmer inte överens med hur det borde vara ochvi kan inte förklara varför det tilltänkta sambandet inte existerar..

Människor som på grund av ett funktionshinder, som t ex synskadade, varit utestängda från information och tjänster, har genom Internet fått nya fantastiska möjligheter. Saker som tidigare varit svåra eller omöjliga att göra utan hjälp, klarar man nu självständigt via webben. Eftersom det mesta av innehållet på webben skapas med författarverktyg, spelar dessa verktyg en kritisk roll för att försäkra att innehållet på webben är tillgängligt för alla. Problemet idag är att detta inte är fallet. Vi har gjort en fallstudie för att undersöka hur ett valt författarverktyg stödjer produktionen av tillgängliga webbsidor för synskadade.

Ca 19 000 barn under 15 år blir varje år polisanmälda för brott. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vad som händer med dessa barn, vilka insatser som görs för dem från olika myndigheters sida. Får de någon reaktion från samhället på sin brottsliga handling? Vilken är bakgrunden till att man valt att införa en straffbarhetsålder på 15 år och finns det något som talar för att den behöver ändras? Innan 15 års ålder har man inte har uppnått tillräcklig mognad för att ha ansvarsförmåga. Därför straffas inte dem under 15 år.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Hör slöjan hemma i en demokratisk stat? Det är inte helt lätt att avgöra eftersom slöjbruket beror på så många olika faktorer. I denna uppsats presenteras bakgrundsfakta om kvinnan i det muslimska samhället, jämställdheten, Islam och demokrati och slöjan i världen. Vad gäller slöjan så är det i grund och botten en sedvänja som inte direkt har med islam att göra.  Trots det så väljer många kvinnor att bära den som en symbol för sin religion.

Litteraturstudie av internationella vetenskapliga artiklar som undersöker vilka egenskaperman bör beakta hos personer med antisocial personlighetsstörning vid urvalet till psykoterapi,vad man kan förvänta sig vad gäller behandlingsbarhet och relationen psykoterapeut ? patient.Slutsatsen är bl a att behandlingen är svår och krävande men inte omöjlig. Den sedan längegängse uppfattningen att tillståndet är icke behandlingsbart har inte forskningsstöd. Viktigafaktorer att tänka på är graden av lidande hos patienten och hur behandlingsalliansenutvecklar sig under hela psykoterapiförloppet. En moralisk skyldighet att behandla,framförallt utifrån att dessa patienter allvarligt skadar andra människor men också för att desjälva växt upp under mycket svåra förhållanden lyfts fram.

SammanfattningUtav alla ungdomar som besöker ungdomsmottagningar idag, utgörs cirka 15 % av besöken av killar. De killar som besökt ungdomsmottagningen har en mer negativ bild av den än de som inte varit där, vilket visar på att deras behov inte har tillgodosetts. Syftet med studien var därför att undersöka hur killar resonerar kring deras behov av ungdomsmottagningen. Studien inriktades på 18-åriga killar, och de behövde inte ha någon personlig erfarenhet av ungdomsmottagningen. Kvalitativ metod med fokusgrupper användes med 16 killar, indelade i fyra grupper.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur väl inarbetad skolansantimobbningsprogram var hos eleverna. Studien som gjordes var av enkvantitativ ansats där en enkätundersökning hos elever i årskurs nio genomfördesför att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visade att majoriteten aveleverna i årskurs nio inte kände sig bekanta med skolans Trygghetsgrupp. Mångahade heller inte koll på vilka som tillhörde Trygghetsgruppen och visste alltså intevilka de skulle vända sig till när mobbningen inträffade. Resultatet påvisade ävenatt elever som utsatts för mobbning inte haft kunskap om Trygghetsgruppensarbete.

Syftet med studien är att undersöka hur det kommer sig att en del internationellt adopterade längtar efter sitt ursprung och hur det kommer sig att en del inte längtar efter det. Målet är att få en bild av vilka faktorer som kan påverka adopterades längtan eller inte längtan efter sitt ursprung och om detta är kopplat till psykisk hälsa. För att få svar på vårt ovan satta syfte utgår vi från följande två frågeställningar: Hur har adopterades upplevelser i barndom, tonår och vuxenliv påverkat längtan eller inte längtan efter ursprunget? Finns det någon koppling mellan att längta eller att inte längta efter sitt ursprung och psykisk hälsa?Vi valde en kvalitativ metod. En sådan metod skulle ge oss en ingående bild av informanternas upplevelser kring sin adoption och längtan.

?Vi arbetar inte med det här? En studie om begreppet dyslexi i förskolan, Malmö Högskola. Denna studie handlar om att ta reda på hur pedagoger ser på dyslexi i förskolan. Författarna har stött på pedagoger som påstår att det aldrig hört begreppet dyslexi i förskolan. Forskning visar däremot att om pedagoger upptäcker dyslexi tidigt kan de här barnen få goda förutsättningar inför läs- och skrivinlärningen.

Alla säger att företagarna är okunniga om vad revisorernas arbete går ut på, men ingen säger varför! Forskare har konstaterat att förväntningsgapet mellan företagare och revisorer beror på företagarnas okunskap och att man skall förminska det med mer information. Vi har valt att gå bakom förväntningsgapet för att se vilka faktorer som styr företagarnas ointresse för revisorernas arbete. Utifrån tidigare forskning har vi skapat oss förståelse för ämnet och utformat en egen teori. Vi har skapat en modell för att förklara företagarnas ointresse för revisorernas arbete, vi tror det är faktorerna omedveten okunskap, revisorn ? ett starkt varumärke, värderingar, lagar och regler, media, engagemang och alternativkostnad som styr företagarnas ointresse.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den generella föreställningen om att pojkar inte läser stämmer. Undersökningen har genomförts med hjälp av enkäter och intervjuer med elever och lärare. Våra resultat visar att påståendet om att pojkar inte läser är mer komplext än så. Pojkarna ser sig inte som läsare trots deras breda kontakter med texter, eftersom de anser att läsning är böcker och tidningar. Deras åsikter kring läsning ligger också rotat i deras genuskonstruktion och identitetsskapande, och påverkas av faktorer som grupptryck, hemförhållanden och förväntningar från skolan..