I ett demokratiskt samhälle är samhällskommunikation av stor vikt då medborgare måste vara välinformerade för att kunna vara delaktiga. I den här uppsatsen har vi valt att titta på samhällskommunikation i form av information till kommuninvånare gällande hushållsavfallssortering. Hushållsavfallshantering är ett aktuellt ämne, inte minst på grund av växande miljöproblem. Det är kommunerna tillsammans med förpackningsproducenterna som ansvarar för avfallshanteringen. För att förmå hushåll att sortera sitt hushållsavfall är en fungerande kommunikation mellan kommun och kommuninvånare viktig.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrån dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrån viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gäller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sågs dock många gånger uppmuntra, uppmana och påminna barnen att äta av maten samt hade rätt att förändra placeringar de inte fann lämpliga.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrån dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrån viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gäller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sågs dock många gånger uppmuntra, uppmana och påminna barnen att äta av maten samt hade rätt att förändra placeringar de inte fann lämpliga.

Ett planprogram inför detaljplan har arbetats fram på fastigheten Arjeplogs Prästbord 2:1 i Arjeplogs kommun. I dagsläget utgörs programområdet av traditionellt brukad skogsmark beläget vid sjön Sälla, endast några kilometer från Arjeplog tätort. I examensarbetet har två dokument tagits fram, ett program och en tillhörande miljö-konsekvensbeskrivning. Dessa finns redovisade i avsnitt 2. Resultat planprogram och 3.

Det grundläggande syftet för uppsatsen har varit att redogöra för vilka lekformer barn väljer under den fria leken i förskolan. Vilka typer av lekformer används? Kan man se några mönster i valet av lekform? I vilka typer av lekformer är pedagogen aktiv? För att kunna svara på dessa frågor har jag använt mig av observationer av fri lek i förskolan som jag sedan har sammanställt och analyserat med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Observationerna skedde vid två olika förskolor med hjälp av minnes anteckningar som sedan transkriberades. Sedan analyserade jag materialet där jag utgick från olika lekformer som Knutsdotter Olofsson (2003) tar upp i sin bok som grundar sig på hennes tidigare forskningar.

Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexåringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrättandet av förskoleklassen var en intention att ge sexåringarna en likvärdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vårt arbete är ta reda på var förskoleklassen befinner sig i förhållande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill också lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte är obligatorisk, vilket grundskolan är.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur slöjdlärare arbetar med slöjd som ett sammanhållet ämne utifrån läroplanen. Ända sedan Läroplan för grundskolan (hädanefter Lgr 80, Skolöverstyrelsen, 1980), har slöjd varit ett sammanhållet ämne med ett betyg i slöjd. Trots detta är slöjden oftast uppdelad i två separata ämnen på schemat med två slöjdlärare med olika utbildningsinriktning som undervisar. Dessutom med två salar varav en utrustad för undervisning med textila material och en utrustad för undervisning med hårda material som trä och metall. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (hädanefter Lgr 11, Skolverket, 2011a) är det stort fokus på samarbete och utifrån det har jag undersökt på vilket sätt slöjdlärare samarbetar inom ämnet slöjd. Jag har valt en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer.

  Sammanfattning I den här uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdämnet har en språkutvecklande funktion hos elever som går i förberedelsegruppen och i så fall på vilket sätt. Undersökningen är gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet är insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring språkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar även att vi har våra teoretiska utgångspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vårt syfte, våra frågeställningar och den metod vi använt mer ingående och går sedan över till att redovisa våra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen på olika sätt. På den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, på ?Skola 2? har de istället slöjd två gånger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

I februari 2007 beslutade Finansinspektionen att implementera Basel II:s rekommendationer och regleringar som resulterade i införandet av ett kapitalkrav för operativ risk. Internmätningsmetoden är den mest sofistikerade metoden för att beräkna ett kapitalkrav och utgår ifrån faktiska operativa förluster och ämnar att, utifrån dessa, modellera de risker som uppstår i samband med den operativa verksamheten. För att Finansinspektionen ska godkänna en internmätningsmetod kräver de att den inkluderar både intern och extern förlustdata. Vid användande av extern förlustdata är det viktigt att inse att en extern förlust inte är direkt representativ för en annan bank än den där den inträffade. Banker försöker därför ta fram metoder för att kunna skala externa förluster i ett försök att göra dem representativa för sin egen verksamhet.Syftet med denna studie är att utveckla och testa en metod för skalning av extern förlustdata.Teorierna kring skalning bygger idag till stor del på att låta bankspecifika variabler så som omsättning, antal anställda och geografisk placering vara förklarande för storleken av förluster hos olika banker.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger och föräldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergången mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och föräldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. Frågeställningarna som vår studie har utgått ifrån är: Hur upplever pedagoger och föräldrar att övergången mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lärt sig i förskolan används i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och föräldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma område har det framkommit att det under en längre tidsperiod har gjorts försök att få igång ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts även fram i tidigare forskning att det är svårt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket på lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som är verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid två tillfällen, våren och hösten 2013.

Personer utsätts dagligen för trauma. Att hamna i ett trauma innebär för patienten att hamna i en situation av totalt kaos, i en situation som han/hon inte har någon kontroll över. De känner sig utlämnade och upplever en total skräck. När patienten kommer in på traumarummet koncentrerar sig traumateamet i det kritiska skedet på mestadels på de fysiologiska aspekterna av vård och överlevnad. Undersökningarna (A till E) behöver vara avklarade innan uppmärksamhet ges till patienten.

Utgångspunkten för detta arbete är naturens betydelse för människans hälsa och livskvalitet. Genom de senaste decenniernas forskning har man också börjat förstå på vilket sätt naturen kan påverka patienter, anhöriga och personal inom hälso- och sjukvård. Inom några år kommer Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping att få två takterrasser i anslutning till sin nybyggda klinik. Denna placering för en rehabiliterande utemiljö är unik i sitt slag i Sverige. Syftet med studien var att undersöka vilka behov personal och patienter har vid utformningen av de två takterrasserna. Insamling av data gjordes med hjälp av två metoder (s.k. triangulering) och bestod av en webb enkät och kvalitativa intervjuer.

Teamarbete och kommunikation är en utmaning för anestesisjuksköterskan. Vid akuta tillstånd omhändertas patienten enligt ABCDE som är hämtat från konceptet Advanced Trauma Life Support (ATLS) som är standard på skadeplatser och akutmottagningar i Sverige. Luftväg, andning och cirkulation utgör en del av anestesisjuksköterskans spetskompetens och anestesisjuksköterskan ska kunna medverka vid olyckor och i vården av svårt skadade personer. Forskning har visat att patienter kan dö till följd av dålig kommunikation mellan vårdarna. I kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor och under området säkerhet och vårdmiljö beskrivs vikten av tydlig kommunikation i förhållande till vårdteamet.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vad företag gör för att uppfylla kunders förväntningar och genom modellen SERVQUAL mäta hur väl de uppfyller dessa förväntningar. Metod: Studien tillämpar en flermetodsforskning för att skapa förståelse för ämnet och uppnå sitt syfte. Den teoretiska referensramen har skapats med material från olika artikelsök. Kvalitativa intervjuer har genomförts med två företagsägare inom frisörbranschen. Sedan, för att se hur väl företagen uppnår kundernas förväntningar, har vi lagt till en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med kunder från två företag. SERVQUAL har använts för att forma båda undersökningsmetoder såväl som analys.

Nybyggnation och underhåll av skogsbilvägar medför stora kostnader för skogsbruket. Georadar (GPR) är en teknik som kan användas för att läsa av en vägs struktur vilket ger ett möjligt tillvägagångssätt för att reducera kostnader vid upprustning av vägar. Detta genom att endast partier med sämre bärighet rustas upp och därmed läggs rätt mängd material på rätt ställe längs vägen. Alternativet är dagens subjektiva bedömning av åtgärdsbehov och godtycklig placering av grusmängd. Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i spårbildning mellan 100 %, 75 % samt 50 % påförd materialmängd i överbyggnaden av total rekommenderad materialmängd för att uppnå bärighet motsvarande vägklass 3B, samt hur spårbildning i vägkroppen påverkas av vältning. Grusmängden för överbyggnaden dimensionerades med ledning från data insamlade med GPR och fallviktsmätare.