Efter genomförd studie drar vi slutsatsen att de teoretiska ekonomiska modellerna som används i en fundamental analys svårt kan appliceras på en så kort period som en månad efter terrordådet den11 september 2001. Vi konstaterar också att marknaden under denna period präglades av ett stort mått av psykologi. Variablerna branschtillhörighet, företagsstorlek, betavärde, p/e-tal, soliditet och internationell exponering ger inget underlag för utformandet av en portfölj för att gardera sig mot framtida extrema globala händelser. Slutligen presenterar vi våra råd för en aktieplacerare som vill gardera sig mot kraftiga nedgångar till följd av någon sorts extrem global händelse, sk event risk: ? Genom en väldiversifierad portfölj undgår man att drabbas av extrema nedgångar.? Aktieägande ska ses på lång sikt.? Då det i praktiken för gemene man torde vara svårt att nyttja en nedgång på grund av enoväntad event för en placering och ett snabbt klipp på aktiemarknaden synes det bästarådet för en privatperson vara att köpa aktier och fondandelar regelbundet under en långtidsperiod och följaktligen undvika mycket kortsiktig spekulation enligt citatet:- When in Doubt Stay Out!? Enligt event risk teorin bör en aktieplacerare vara medveten om risken med blankning vidextrema händelser.? Vår undersökning ger vid handen att den fundamentala aktieanalysen inte har storbetydelse på kort sikt, utan ska ses som en del av en långsiktig strategi när man väljeraktier till sin portfölj.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur företrädare för och verksamma i skolor resonerar kring kost och hälsa, till exempel om de känner till Livsmedelsverkets riktlinjer samt om de anser att skolan uppfyller dem. Jag ville också ta reda på hur skolorna bidrar till att förbättra elevernas matvanor, samt hur elevernas matvanor ser ut. Undersökningen genomfördes i form av en enkät på tre olika skolor från olika områden i en sydsvensk stad. På varje skola deltog en rektor, en fritidspedagog och två klasser, en årskurs fem och en årskurs sex. Totalt deltog nio personer ur personalen samt 132 elever i undersökningen. Den teoretiska anknytningen till arbetet handlar om att se hälsan ur ett helhetsperspektiv; fysisk, psykisk och social hälsa.

Syfte: Studiens syfte har varit att ta del av fyra flickors livsberättelser om deras tid i en särskild undervisningsgrupp. Följande forskningsfrågor har fokuserats i undersökningen:o Vilka sociala och kunskapsmässiga konsekvenser har placeringen fått för dem efter ti-den i gruppen? o Vilka likheter respektive skillnader finns det i flickornas upplevelser av sin skoltid och tiden i den särskilda undervisningsgruppen?Teori:Studien använder sig av fenomenologiska livsvärldsberättelser som tolkats utifrån ett herme-neutiskt perspektiv. Metod: Fyra flickor som alla är minst 18 år har intervjuats med hjälp av halvstrukturerade livsvärlds-intervjuer. Resultat:Flickorna i undersökningen är alla nöjda med sin tid i den särskilda undervisningsgruppen.

Studiens syfte var dels att undersöka hur lärande situerades i ett studiecentrum på gymnasienivå och dels hur lärmiljön uppfattades av eleverna som nyttjade den. Min teoretiska referensram utgick från ett sociokulturellt synsätt på lärande och mitt metodval var observation i studiecentret, under fyra dagar och intervjuer av sex elever som nyttjade studiecentret nästan varje dag. I min forskningsdesign hade jag inspirerats av Grundad teori. I resultatdelen framträdde fyra centrala begrepp. Den undervisande lärarens utformning av undervisning och arbetssätt påverkade lärandet, det självständiga och individuella kunskapandet situerade lärandet, informationssökning situerade lärandet och lärmiljön i studiecentret hade inverkan på lärandet.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om vilka faktorer som ingår i god handledning under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Data samlades in via nio intervjuer och tre skriftliga svar, med hjälp av en intervjuguide, från sjuksköterskestudenter i termin 6 på sjuksköterskeprogrammet i Uppsala. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två teman utkristalliserades från analysen; studentens lärande och handledningens innehåll. Studentens lärande innefattar tre kategorier; kommunikation, organisation och förhållningssätt och handledningens innehåll fyra kategorier; kommunikation, organisation, förhållningssätt och arbetsklimat.

Min undersökning behandlar representationer av människokroppen i konsten. Frågeställningarna är: hur har konsten använt modellteckning för att skapa bilden av människan och vilken funktion har den i konsten representerade människokroppen? Representationen undersöks ur ett maktperspektiv och inriktar sig på den vetenskapliga och akademiska synen av människan, utifrån vilken en bild av den "politiska kroppens" historia ges. Undersökningen visar hur representationen utgår från en människosyn där människans kropp primärt tolkas som ett ting och inte som en förkroppsligad människa eller person, vilket kom att användas av konsten och odlas genom modellteckning. Det är under renässansen som det vetenskapliga tänkandet och modellteckningen etablerande inom konsten.

Jag har i den här uppsatsen undersökt hur själva klassrummet som både materiellt och diskursivt rum är delaktigt i den subjektsskapande processen. I detta har jag använt mig av olika inspirationskällor. Dels har jag inspirerats av fysikern Karen Barards onto-epistemoligiska teori i vilken det materiella tillskrivs en påverkansmöjlighet i hur vi förstår oss själva och vad som händer med oss och dels Gilles Deleuze idéer kring flöden och tillblivelser för att försöka förstå hur ett klassrum kan skapa olika möjligheter och begränsningar. Dessutom har jag använt Michel Foucaults tankar om hur rummet kan förstås som en diskursiv kontrollmekanism, tankar som han utvecklat i texten ?Fogliga kroppar?.

Denna rapport presenterar resultatet av ett examensarbete vid Kungliga Tekniska Högskolan, skolan för industriell teknik och management. Uppsatsen beskriver en produktframtagningsprocess som utförts från idé till prototyp, samt en utvärdering där det framtagna konceptet evaluerats inför en eventuell vidareutveckling. Arbetet har utförts i samarbete med uppdragsgivaren Danderyds Sjukhus Innovation, en separat enhet på sjukhuset som främst arbetar med att utveckla personalens produktidéer.Idén kom från en läkare på neonatalavdelningen. Vid problemfödslar, där barnet be-höver hjälp att komma igång med andningen, händer det att de apparater som återger barnets hjärtslag inte fungerar optimalt. Enligt läkaren behövs ett enkelt verktyg som avläser barnets puls och signalerar denna genom ljud- och ljussignaler.

Detta examensarbete är utfört vid Sandvik Materials Technology i Sandviken, avdelning SFLD under perioden december 2005 ? april 2006. Uppgiften i examensarbetet var att skapa en parametriserad finita element modell i programmet MSC.Marc Mentat för rörbockning, primärt för simulering av små bockningsradier Syftet med modellen är att kunna studera restspänningar, töjningar, ovalisering, återfjädring och förändringar i godstjocklek för det bockade röret ur ett tredimensionellt perspektiv för att skapa en djupare teoretisk förståelse för vad som sker med ett rör då det bockas. Modellen ska även fungera som ett verktyg för att kunna svara på kundförfrågningar, gällande ett specifikt materials bockbarhet. Modellen är utvecklad för dragbockning i kallt tillstånd, vilket är den bockningsmetod som används inom Sandvik AB för små bockningsradier.

Kamouflage är ett viktigt område inom militär överlevnadsstrategi. Ur ett taktiskt perspektiv innebär kamouflage att anpassa rörelse, uppträdande och placering efter aktuell miljö och situation. Ur ett tekniskt perspektiv innebär kamouflage att kontrasten för ett objekt minskas mot dess omgivning. Detta gäller för hela det elektromagnetiska spektrumet där hotbilden ges av varierande sensorer i radar- och IR-området såväl som i det visuella området. I takt med att tekniken går framåt utvecklas mer avancerade sensorer.

Studier visar att särskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmässigt och får bättre delaktighet i samhället efter avslutad skolgång om de går inkluderat i grundskolan jämfört med en placering i särskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ?en skola för alla?. Syftet med studien är att belysa en inkludering av en individintegrerad särskoleelev i grundskolan utifrån olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-föreståndarens, elevassistents och elevens vårdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samråd med skolan eftersom man ansåg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering.

I Sverige sker det ständig en ökning av antal köpcentrum, vilket medför att konkurrensen om kunderna ökar. För att möta en ökande konkurrens och kunders krav har olika köpcentrumägare i allt större utsträckning börjat differentiera köpcentrumen. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur val av inriktning påverkar utformning och strukturering av två olika köpcentrum, Triangelns Köpcentrum och Gallerian Storgatan, i Malmö. Vi ska dessutom undersöka hur differentiering och profilering påverkas beroende av deras inriktning. Beroende av inriktning är ett köpcentrum riktat till olika kundsegment. För att nå och tilltala denna kategori försöker köpcentrumets förvaltare stärka varumärket och profilera sig med hjälp av marknadsföring och utformning.

I denna undersökning redogörs för den interaktiva lärandemiljön i förskolan och undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, där lärande i interaktion med andra människor ligger i fokus. Syftet med detta examensarbete är att bidra till ökad förståelse av förskollärares arbete med den interaktiva lärandemiljön i förskolan. De övergripande frågorna som belyses är vilka IT-kunskaper förskollärarna besitter, vilka möjligheter det finns till fortbildning inom det gällande området, samt huruvida det finns skillnader i förskollärarnas förhållningssätt till den interaktiva lärandemiljön beroende på deras ålder. Undersökningen genomfördes i form av observationer, där förskolornas tillgång och placering av datorn studerades, samt en semistrukturerad intervju i vilken tolv verksamma förskollärare från fyra förskolor deltog Resultatet visar att förskollärarna ger uttryck för att de vill ha ökade kunskaper om hur de kan arbeta med den interaktiva lärandemiljön i ett pedagogiskt syfte. Resultatet visar även att de IT-utbildningar som förskollärarna i denna undersökning har att tillgå fokuserar på datorns grundkunskaper t.ex. grunderna i Word, Power Point och dokumentation. Detta leder till att barn på olika förskolor får olika förutsättningar att arbeta i den interaktiva lärandemiljön.

Flerträdshantering har sedan länge främst förekommit i gallringar och vid skörd av biobränslesortiment. På senare år har svenska och kanadensiska forskare även gjort tidsstudier på tekniken i slutavverkningar där resultaten visar på en ökning av produktiviteten. Inom Holmen Skog har tekniken använts i slutavverkningar under ett par års tid men kunskap om vilken typ av skog den bör användas i och potentialen är okänd. Syftet med denna studie var att kvantifiera potentialen för flerträdshantering i slutavverkning inom Holmen Skog och beskriva de skogliga förutsättningarna. Det gjordes även en skattning av produktivitetsökningen och en maskinkostnadskalkyl för flerträdshanteringens effekter på skördarens drivningskostnad. Studien utfördes enligt följande: Stamnotor extraherades från slutavverkade trakter där flerträdshantering användes.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet.