SammanfattningDenna rapport beskriver utvecklingen av en produkt för terapi mot spasticitet. Syftet var dels att tafram en funktionell prototyp, men Àven att behandla kringomrÄden, sÄ som medicintekniskcertifiering och att studera hur mÀnniskan reagerar pÄ den behandlingsmetod som produkten ÀrÀmnad för.Examensarbetet gjordes pÄ uppdrag av det stockholmsbaserade företaget Inerventions AB. FöretagettillhandahÄller i dagslÀget assistansutbildning i vad som kallas Inerventionsmetoden. Metoden lindrarspasticitet med hjÀlp av elektriska pulser i muskler ? elektroterapi, samt handgrepp för att stimulerareflexsinnet.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

För drygt tio Är sedan blev det allt vanligare pÄ operationsavdelningarna i Sverige att anvÀnda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, Àven i situationer dÄ patienten inte hade en kÀnd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriÀr mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa bÄda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för anvÀndning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för anvÀndning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden Àr en allmÀn litteraturstudie med beskrivande design.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession som har att förhÄlla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som stÄr inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillÀmpning av en textanalytisk modell med fokus pÄ en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer frÄn gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms LÀns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av en samling befintliga metoder och teorier studera de frivilligt publicerade miljöredovisningarna inom sulfatmassabranschen i Sverige. De företag som studien baseras pÄ Àr Stora Enso AB, SCA AB, Södra Cell AB och Rottneros AB. LÀnsstyrelsen och den kommunala miljö- och hÀlsoskyddsnÀmnden, med hjÀlp av miljöskyddslagstiftningen, var de första som aktivt stÀllde krav pÄ mÄnga företag att ta miljöfrÄgorna pÄ allvar. Företag i Sverige som bedriver verksamhet och som behöver tillstÄnd enligt miljöbalken har i flera Är varit skyldiga att lÀmna in en miljörapport till tillsynsmyndigheterna. Det finns idag ett stort antal internationellt publicerade riktlinjer och modeller för extern miljöredovisning.

Uppsatsen behandlar Àmnet avsÀttningar som Àr en bokföringsmÀssig justering av ett företags kostnader som leder till ett minskat resultat för den innevarande perioden. En avsÀttning har likheter med en skuld men med en stor skillnad; berÀkningsmöjligheten, en avsÀttning Àr mer oviss att berÀkna Àn en skuld. AvsÀttningsomrÄdet Àr inte reglerat med nÄgon speciell skatteregel utan lagar tolkas med normer om hur redovisning skall ske och se ut. Normer i Sverige kan till exempel ges i uttryck av en rekommendation som sedan ligger till grund för en bedömning som till en början sker av det enskilda företaget men vid en nÀrmare granskning Àven kan komma att bedömas av Skatteverket. Om Skatteverket anser att redovisningen inte följer gÀngse normer om god redovisningssed och rÀttvisande bild kan inte redovisningen ligga till grund för skattebeslut.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Bakgrund: MÀnniskors ovilja eller oförmÄga att följa givna rÄd Àr ett problem för den samhÀllsfinansierade sjukvÄrden och som leder till ökade kostnader och ökad ohÀlsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har hÀr en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vÀgledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gÀller ÄtgÀrder och pedagogiska ansats pÄverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, dÀr resultaten frÄn kontrollerade studier om compliance analyserats, vÀgts samman och presenterats. Resultat: SammanstÀllningen visade pÄ flera faktorer, sÄsom att patientens förmÄga till delaktighet och inlÀrning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmÄga Àr viktiga bestÄndsdelar för att förstÀrka compliance.

De senaste decenniernas ökade globalisering har bidraget till behovet av en gemensam syn pĂ„ bedömning och granskning av företagens redovisning. Europeiska Unionen och IFAC Ă€r tvĂ„ organisationer som arbetar för att föra samman kvalifikationerna hos revisorer. EU verkar för en gemensam marknad med fri rörlighet av varor, arbetskraft och tjĂ€nster medan IFAC försöker fĂ„ en konsistent hög kvalitĂ© pĂ„ revisorer globalt. En grĂ€nsregion som skulle dra nytta av en ökad harmonisering Ă€r Öresundsregionen dĂ€r företag med revisorer kan jobba över landsgrĂ€nserna. För att öka förstĂ„elsen för de skillnader som finns i granskningen av företagens redovisning mellan Sverige och Danmark idag, Ă€r syftet med uppsatsen att jĂ€mföra kompetenskrav mellan svenska och danska revisorer.

Mindre stÄlaktörer i högkostnadslÀnder kan inte konkurrera genom att producera standardiserade produkter till lÀgst kostnad. Utvecklingen för dessa sker dÀrför mot en marknadsstrategi som innebÀr ökad kundorientering och ökad andel produktion mot nischmarknader. Detta innebÀr i sin tur att försÀljningsvolymen med tiden utgörs av ett allt större antal produkter, vilket medför ökade krav pÄ flexibilitet i produktionssystemet. Dock karakteriseras stÄlindustrin av oflexibla produktionssystem med höga investerings- och förÀndringskostnader. Denna studies huvudproblematik utgörs av det gap som dÀrför uppstÄtt mellan produktionssystemets inriktning och marknadsstrategin.Syftet med studien Àr att identifiera viktiga faktorer för att uppnÄ ett mer flexibelt och samtidigt kostnadseffektivt produktionssystem hos stÄlproducenter.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Studie- och yrkesvÀgledningenhar de senaste Ären varit utsatt för politisk debatt. MÄnga experter, forskare och politiker har uttalat kritik kring verksamheten, framförallt för att granskningar visat att engagemanget kring omrÄdet varit bristfÀlligt pÄ skolorna. Utredningar har gjorts, projektarbeten har satts igÄng och rekommendationer har getts ut, allt för att öka mÄluppfyllelsen enligt omrÄdets styrdokument. Syftet med studien Àr att granska problematiken frÄn skolans eget perspektiv, genom att dokumentera röster frÄn skolans insida. Elever, lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare har genom enkÀter fÄtt uttala sig om sina personliga erfarenheter, uppfattningar och preferenser angÄende verksamhetsomrÄdet.