Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Enligt socialstyrelsens rekommendationer bo?r varje kommun uppfo?ra genomfo?randeplaner fo?r de inva?nare som har en insats genom Socialtja?nstlagen (SoL). Fo?r att fa? en insats genom SoL skall en handla?ggare go?ra en utredning som ligger till underlag fo?r ett eventuellt beviljande av insats. Syftet med studien a?r att beskriva och analysera hur informationen fo?rmedlas mellan de personer som a?r delaktiga i uppfo?randet av bista?ndsbeslut och genomfo?randeplaner inom boendesto?d.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Som en del av forskningsprojektet Young Operator 2020 sÄ syftar den hÀr studien till att vara ett första steg mot en produkt, som med hjÀlp av av tekniken augmented reality ska vara en del av framtidens tillverkningsindustri. Studien utgÄr frÄn kognitionsvetenskap och mÀnniska-datorinteraktion för att ha anvÀndaren och anvÀndarens interaktion med prototypen i fokus. Eftersom olika typer av anvÀndare kan behöva olika saker av ett system, kommer den hÀr studien ocksÄ att utgÄ frÄn teorier om kompetensnivÄer. Ett system som Àr anvÀndbart för exempelvis en novis behöver inte nödvÀndigtvis vara anvÀndbart för en expert. En prototyp har skapats som en del av ett annat projekt och den utgÄr frÄn det arbetssÀtt som operatörer pÄ Volvo GTO i Skövde har idag.

Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka om det fanns nÄgon skillnad i upplevd psykisk hÀlsa hos elitfotbollsspelare och en jÀmförelsepopulation bestÄende av gymnasieelever; (2) undersöka om upplevelsen av socialt stöd frÄn förÀldrar skiljde sig mellan grupperna samt (3) undersöka om det fanns nÄgot samband mellan variablerna psykisk hÀlsa, socialt stöd och positiv sinnesstÀmning bland elitspelarna. Totalt deltog 280 ungdomar (Älder 16-20) dÀr 122 var fotbollsspelare ifrÄn fyra olika fotbollsakademier och 158 ingick i en jÀmförelsepopulation. Instrumentet som anvÀnde var ett frÄgeformulÀr utvecklat av svenska folkhÀlsoinstitutet. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna vad gÀller upplevd psykisk hÀlsa dÀr elitidrottarna upplevde psykisk hÀlsa Àn jÀmförelsepopulationen. Resultatet visade Àven att elitidrottarna upplever mer socialt stöd frÄn förÀldrar Àn jÀmförelsepopulationen.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Under de senaste tvÄ decennierna har allt fler företag börjat uppmÀrksamma denkunskapsbaserade synen pÄ organisationer, vilket innebÀr att kunskapsrelaterade resurservuxit till att anses utgöra basen för konkurrensmÀssiga fördelar och grunden för framgÄng imÄnga företag. Som en gren inom den kunskapsbaserade synen pÄ organisationer harknowledge management, kunskapshantering, vÀxt fram. Kunskapshantering har kommit attomfatta ett helt koncept, vilket inrymmer hur en organisation pÄ olika sÀtt kan pÄverkahanteringen av kunskap pÄ ett sÄdant sÀtt att det ger fördelar för företaget likavÀl som förindividen. Tidigare forskning i Àmnet baseras i stor utstrÀckning pÄ hur stora tjÀnsteföretagarbetar med kunskapshantering. Dock har betoningen pÄ kunskap vuxit till att idag anses varaen av de viktigaste resurserna i mÄnga företag, oavsett storlek eller bransch.

Produktkalkyler anvÀnds som beslutsunderlag för beslut pÄ bÄde kort och lÄng sikt. LÄngsiktiga beslut handlar om lÄngsiktig lönsamhet och vilka produkter man ska tillverka samt till vilket pris de ska sÀljas pÄ lÄng sikt. Kortsiktiga beslut tas beroende pÄ lönsamhet pÄ kort sikt eller vilken produktmix som ska tillverkas pÄ kortare sikt. Det finns ett flertal olika metoder för produktkalkylering och de tvÄ vanligast förekommande kalkylerna Àr av sjÀlvkostnads- och bidragstyp.Bemanningsföretaget AB, med verksamhet inom verkstad, industri och lager har under de senaste Ären prÀglats av en stark utveckling. Lönsamhetsanalyser och liknande har dock hela tiden varit eftersatta varför man har velat utreda hur lönsamheten bland kunder och verksamhetsomrÄden egentligen ser ut.

A1231I studien beskrivs hur ett svenskt oberoende skivbolag, Playground Music Scandinavia, arbetar för att differentiera sina produkter pÄ marknaden. Genom att avgrÀnsa studien till att undersöka hur skivbolaget vÀljer artister och vilka promotionÄtgÀrder som anvÀnds vid lanseringen av skivor har ett mönster framtrÀtt dÀr samarbete och relationer har beskrivits som avgörande för verksamheten. Resultatet som baserats pÄ en kvalitativ metod presenterar den intervjuades kunskaper och Äsikter om denna process som har pÄvisat att artisterna pÄ skivbolaget vanligtvis upptÀcks via rekommendationer av aktörer inom ett redan etablerat personligt nÀtverk inom musikbranschen. PromotionÄtgÀrderna syftar i första hand till att tryckt media, radio och TV ska uppmÀrksamma skivorna vid en lansering. För att skivbolaget ska fÄ utrymme i dessa mediekanaler stÄr samarbete och relationer i centrum.

I ett företag finns fyra bolagsorgan; bolagsstÀmman, styrelsen, vd:n och revisorn. I aktiebolagslagen (ABL) sammanfattas de olika organens uppgifter och ansvar för att förebygga maktmissbruk. Fokus i denna uppsats Àr bolagsorganet styrelsen, som tillsÀtts pÄ bolagsstÀmman av företagets aktieÀgare. Styrelsen ansvarar för förvaltningen av företag, dÀribland tillsÀtta och avskeda vd:n. Enligt ABL ska alla aktiebolag ha en styrelse men trots det finns skillnader mellan styrelser, bland annat beroende pÄ företagets storlek.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur redovisningen av kortsiktig rörlig ersÀttning för ledande befattningshavare har förÀndrats i Ärsredovisningen samt om informationsasymmetrin mellan mindre aktörer och företagsledning har minskat till följd av detta. Metod: Undersökningen Àr gjord ur ett agentteoretiskt perspektiv. Dokumentstudiens underlag bestÄr av Ärsredovisningar frÄn 16 börsbolag under Ären 1996-2004. Undersökningen Àr av deskriptiv karaktÀr och ansatsen har klara deduktiva inslag. En analysmodell har skapats för att undersöka samtliga företag, skapandet av analysmodellen har varit av iterativ karaktÀr, dÀr bÄde regelverk och det empiriska underlaget varit utgÄngspunkter.