Syftet med denna undersökning var att undersöka vad som motiverar tunneltÄgförare hos Veolia Transport AB. FrÄgestÀllningarna var: Vilka faktorer frÀmjar respektive motverkar tunneltÄgförares trivsel? Vilka egenskaper kÀnnetecknar arbetet som tunneltÄgförare? Vilka stressorer upplevs i arbetet som tunneltÄgförare? Vad motiverar tunneltÄgförare att stanna kvar i arbetet. Metoder som anvÀndes var intervjuer samt ett skattningsformulÀr. Resultaten visade att arbetet kunde kategoriseras som ett högpress arbete med höga krav och medelmÄttig kontroll.

Detta examensarbete Ă€r en förstudie dĂ€r vĂ€l lyssningsanpassade rum har undersökts bĂ„de objektivt och subjektivt med syftet att kunna identifiera och tolka allmĂ€nna akustiska fenomen som uppstĂ„r, och upplevs, samt upplysa lĂ€saren om dessa. Rapporten behandlar ljudfysik sĂ„ som akustik och vĂ„glĂ€ra, ljudteknikerns roll, psykoakustik, kontrollrum och teknisk utrustning. De mĂ€tningar och lyssningstest som utförts har alla utgĂ„tt ifrĂ„n den tĂ€nka lyssningspositionen som sedan stĂ€llts mot specifika krav och rekommendationer frĂ„n AMS (Audio Measurement Standards) och EBU (European Brodcasting Union). Lyssningstesten har gjorts efter EBU-standard. Även intervjustudier har genomförts med erfarna ljudtekniker.

Bakgrund och problem: Den 11 juni 2008 antog bokföringsnĂ€mnden det nya regelverket Årsredovisning i mindre aktiebolag, det sĂ„ kallade K2-regelverket. Syftet med det nya regelverket var att förenkla redovisningen för mindre aktiebolag. Det gamla regelverket uppfattades av mĂ„nga som komplicerat och svĂ„rt att sĂ€tta sig in i, dĂ„ man kunde hĂ€mta rĂ„d och rekommendationer frĂ„n olika organ. För att motverka detta skapade man ett nytt regelverk dĂ€r alla rĂ„d och rekommendationer var samlat i ett dokument. Det Ă€r först efter den 31 december 2008 som regelverket fĂ„r upprĂ€ttas pĂ„ Ă„rsredovisningarna.

I uppsatsen analyseras lÀttlÀsta myndighetstexter utifrÄn skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som stÀlls pÄ lÀsarna och hur den övergripande situationen pÄverkar den sprÄkliga utformningen. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om lÀttlÀsta myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lÀttlÀsta myndighetstexterna sprÄkligt sett Àr bÄde lÀttare och svÄrare att lÀsa och tolka Àn motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta Àr mer svÄrÄtkomliga Àn normalversionerna. LitteraturgenomgÄngen visar att begreppet lÀttlÀst anvÀnds allmÀnt och opreciserat med associationer till ?svÄrigheter?.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

I denna rapport predikteras livslÀngden, med avseende pÄ utmattning, för en hjullastarskopa. TvÄ av de mest kritiska svetsarna utvÀrderas enligt IIW:s (International Institute of Welding) rekommendationer genom nominella spÀnningsmetoden, hot spot-metoden och effective notch-metoden. BerÀkningarna utförs med hjÀlp av finita elementmetoden. Genom att utföra töjningsmÀtningar pÄ hjullastarskopan i drift erhÄlls spÀnningsdiagram. Dessa uppmÀtta spÀnningsdiagram analyseras med rain-flow count-metoden.

NÀr sociala nÀtverk blir en del av mÀnniskors vardag öppnar sig mÄnga möjligheter till interaktion med vÀnner, kollegor och bekanta pÄ nÀtet. Medan sociala nÀtverk erbjuder en uppsÀttning av verktyg och forum för att dela med sig av vardagen kan de ocksÄ utsÀtta anvÀndaren för risk gÀllande den personliga integriteten och sÀkerheten. Denna uppsats behandlar hur anvÀndare kan vidta försiktighetsÄtgÀrder för att skydda sin personliga integritet och sÀkerhet pÄ sociala nÀtverk. Med detta i Ätanke genomfördes en kartlÀggning av tre sociala nÀtverk för att identifiera vilka risker som en anvÀndare kan utsÀttas för. Dessutom genomfördes en onlineundersökning dÀr anvÀndare svarade pÄ hur deras Äsikter angÄende instÀllning, medvetenhet och beteende ter sig i givna situationer.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ olika svÄrigheter/styrkor som pÄverkar elevers prestation gÀllande matematiska textuppgifter. Vi studerar hur textuppgifter hanteras i undervisningen i tvÄ klasser i Ärskurs tre i ljuset av resultat och rekommendationer frÄn tidigare forskning. Den hÀr undersökningen bygger pÄ observationer, intervjuer och ett elevprov. VÄr undersökning visar att eleverna har olika prestationsnivÄer. En problemuppgift för en elev kan alltsÄ vara en rutinuppgift för en annan.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ om skillnader finns i hur stora miljöhÀnsyn som tas vid offentliga upphandlingar i kommuner dÀr en aktiv miljöstrategi finns integrerad i förvaltningarna Àn i kommuner dÀr de inte integrerats.Jag har utfört en fallstudie pÄ tre kommuner i Sverige dÀr jag kvantitativt samt kvalitativt jÀmfört förfrÄgningsunderlag frÄn tre typer av offentliga upphandlingar. Den kvantitativa undersökningen har utgÄtt frÄn MiljöstyrningsrÄdets och VÀgverkets kriteriedokument som ger rekommendationer för hur miljökrav kan stÀllas vid offentliga upphandlingar.UtifrÄn tidigare teorier om hur institutioner över tid formar normer och vÀrderingar samt pÄverkar individers handlingar har jag utformat tre hypoteser dÀr slutsatsen kunde dras att en av hypoteserna stÀmde. Jag kom fram till att oavsett om kommunen hade integrerat en aktiv miljöstrategi eller inte syns inga större skillnader i hur stora miljöhÀnsyn som tas vid offentliga upphandlingar. .

Detta arbete handlar om de nya sÀtten att kommunicera, frÀmst e-post och mobiltelefon. Genom en enkÀtundersökning och fyra intervjuer pÄ tvÄ verksamheter svarar jag pÄ frÄgorna:· Vilken Àr attityden Àr till de nya sÀtten att kommunicera pÄ arbetsplatsen?· I vilken utstrÀckning anvÀnds e-post och mobiltelefon idag? Har de inneburit nÄgra förbÀttringar? Anser arbetstagarna att det behövs regler för att reglera anvÀndandet av e-post och mobiltelefon?Resultaten tyder pÄ att e-post och mobiltelefon anvÀnds i varierande utstrÀckning. E-post Àr mera uppskattat Àn mobiltelefon, men bÄda anses underlÀtta kommunikationen pÄ arbetsplatsen vilket ses som en förbÀttring. Det finns en osÀkerhet inför varför e-post och mobiltelefon införts i verksamheterna.

Till Är 2010 ska allmÀnna platser och lokaler vara tillgÀngliga för alla. Ett behov av att skapa gynnsamma förutsÀttningar för personer med funktionshinder att studera vid universitet och högskolor finns. TillgÀngligheten pÄverkas bland annat av fysiska miljöhinder och Àr av intresse för arbetsterapeuter dÄ dessa arbetar med att Àndra den fysiska miljön för att möjliggöra aktivitet. Syftet med denna studie var att utifrÄn gÀllande lagar och rekommendationer för tillgÀnglighet kartlÀgga och beskriva eventuella fysiska miljöhinder i studentutrymmen i VÄrdvetenskapens Hus vid Lunds Universitet. UtifrÄn en checklista kartlades och beskrevs fysiska miljöhinder.

Syfte: Syftet var att undersöka vad kommunikationsbrister kan bero pÄ och hur en organisation kan gÄ tillvÀga för att lösa problem som uppstÄr pÄ grund av dem. Med detta som grund har studien utformat rekommendationer för hur förvÀrvsorganisationer kan arbeta med den interna kommunikationen och pÄ sÄ sÀtt överkomma och förebygga brister i kommunikationen.Metod: En fallstudie utifrÄn en deduktiv forskningsprocess anvÀndes genom att stÀlla upp pÄstÄenden utifrÄn teorin som prövades pÄ empirin. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkÀt.Slutsats: Brister som uppstÄr i kommunikationen har en verkan pÄ hela organisationens finansiella och prestationsmÀssiga resultat. Genom att lÀgga beslag pÄ kommunikationen kan en förvÀrvsorganisation bli mer framgÄngsrik..

Den svenska bankmarknaden har förÀndrats radikalt sedan avregleringen i mitten av 1980-talet. Konkurrensen har blivit allt hÄrdare dÄ nya aktörer har etablerat sig pÄ den svenska marknaden och de redan etablerade finansiella företagen har utvidgat sin verksamhet. Den vÀlutvecklade tekniken och den ökade konkurrensen har medfört att privatpersoner pÄ ett enkelt sÀtt byta bank eller skaffa en till bank. Men dÄ allt fler aktörer befinner sig pÄ marknaden har valet av bank Àven blivit ett allt mer komplext val. DÀrmed ska privatpersoners bankvanor, nöjdhet och relation till banken kartlÀggas.

Uppsatsen Àmnar beskriva och förklara nyttan av att arbeta med intern marknadsföring för fastighetsmÀklarfirmor. Personalens kunnande, tjÀnstvillighet och kundorientering Àr av stor betydelse för hur konsumenterna uppfattar ett tjÀnsteföretag och dess tjÀnster. Den interna marknadsföringen ska fÄ personalen engagerad och motiverad vilket gör att det blir lÀttare att hÄlla en hög servicenivÄ. Ledningens roll Àr att utrusta de anstÀllda med de rÀtta verktygen för att de ska kunna leverera bÀsta möjliga service till kunderna. ForskningsfrÄgorna Àr:1.) Hur arbetar fastighetsmÀklarföretag idag med intern marknadsföring för att fÄ nöjdare kunder som pÄ sikt ger fler kunder i form av rekommendationer?2.) Hur kan fastighetsmÀklarföretag öka kundtillfredsstÀllelsen genom att arbeta med intern marknadsföring?Denna uppsats bidrar till att utveckla forskningen inom omrÄdet intern marknadsföring.

Detta examensarbete undersöker vad TV4-Gruppen bör göra för att tillgodose ungdomars VoDkonsumtionsbeteende,ur ett framtidsperspektiv pÄ fem Är. För ta reda pÄ detta utformas arbetetav (1) en konsument- och marknadsanalys, dÀr den svenska TV-marknaden och dessbranschtrender kartlÀggs samt ungdomarnas anvÀndarvanor identifieras. Insikter frÄn dennakonsument- och marknadsanalys lÀgger sedan grunden för den (2) konsekvensanalys som utförsför att se hur utvecklingen kommer att pÄverka marknaden, respektive TV4-Gruppen. Baserat pÄkonsekvensanalysen utarbetas sedan (3) en serie rekommendationer för hur TV4-Gruppen börpositionera sitt samlade VoD-erbjudande för att vara det naturliga valet för framtidens VoDkonsumenter.Arbetet presenterar hur man som VoD-aktör mÄste förhÄlla sig till sin mÄlgruppskonsumtionsbeteende relaterat till sociala parametrar, skÀrmenheter, tjÀnst, innehÄll, geografiskpositionering och tidspreferenser i en bransch som, i en prosumeristisk samtid, Àr pÄ tittarnasvillkor..