Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

Idag a?r invasiv koronarangiografi (IKA) fo?rstahandsmetoden fo?r att hitta och a?tga?rda stenoser i hja?rtats kranska?rl. En alternativ underso?kning och en relativt ny metod a?r datortomografisk koronarangiografi (DTKA). Kranska?rl har tidigare varit sva?ra att avbilda med datortomografi (DT), men tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom DT bo?rjar metoden bli allt mer vanlig, eftersom den a?r icke-invasiv och kan ge patienten mindre stra?ldos a?n IKA.

Trots att isen lagt sig pĂ„ Bottenhavet avstannar inte handeln med de norrlĂ€ndska hamnarna. MĂ„nga av de fartyg som anlöper dessa hamnar har som primĂ€r överlevnadsfarkost en frifallslivbĂ„t, en typ av livbĂ„t som av experter har blivit utdömda som vĂ€rdelösa i samband med is. Även fartygens sekundĂ€ra överlevnadssystem, som bestĂ„r av uppblĂ„sbara flottar, har blivit kritiserat. Syftet med detta arbete var att undersöka vad svenska rederier med fartyg som bĂ€r denna typ av livbĂ„t har för beredskap inför en eventuell nödsituation i isen. Undersökningen har grundats pĂ„ en kvalitativ intervjustudie med representanter frĂ„n tre svenska rederier som bedriver vintersjöfart. Studien har visat pĂ„ stora skillnader mellan de olika rederierna gĂ€llande rutiner för att operera i is.

Legionellabakterien orsakar den sÄ kallade legionÀrssjukan vilken Àr en form av lunginflammation med hög dödlighet. Bakterien lever i fÀrskvatten och finns naturligt i vÄra sjöar och vattendrag. Enligt Smittskyddsinstitutet trivs Legionellabakterien i temperaturintervallet 20°C till 42°C med en optimal tillvÀxt vid 35°C, bakterien lever dock redan frÄn 0°C. Vi har i denna undersökning försökt utreda om legionella kan vara en risk ombord i fartyg. Eftersom tester för förekomsten av legionellabakterier inte ingÄr i de krav som stÀlls pÄ dricksvattenkvaliteten ombord, har vi kontaktat fem rederier för att frÄga om de har utfört nÄgra utökade tester dÀr legionella ingÄr.

Problem: Utfallet av att vara infekterad i sepsis a?r beroende av tidigt insatt behandling. Pa? grund av det snabba sjukdomsfo?rloppet a?r det avgo?rande fo?r patientens o?verlevnad att adekvat behandling ges tidigt i fo?rloppet, detta kra?ver att sjuksko?terskan har kunskap om de tidiga tecknen som uppvisas vid sepsis. Syfte: Syftet var att underso?ka vilka a?tga?rder sjuksko?terskan ska vidta fo?r att tidigt uppta?cka sepsis hos patienter.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Det finns mÄnga webbsidor och flera av dem erbjuder miljontals objekt. För att hjÀlpa anvÀndarna att hitta rÀtt objekt anvÀnds rekommendationssystem. Det Àr viktigt att veta hur olika funktioner i systemen skiljer sig för att ge anvÀndarna rÀtt rekommendationer.Arbetet jÀmför tvÄ listor med kollaborativa rekommendationer, röstnings-baserade och visnings-baserade, för att ta reda pÄ hur anvÀndare upplever att dessa skiljer sig. Det skapas en databas innehÄllande filmer som hjÀlper till att ta fram dessa rekommendationer. De anvÀndare som medverkar i undersökningen svarar pÄ en enkÀt med frÄgor om hur de olika rekommendationerna skiljer sig.Resultatet visar att anvÀndarna inte upplever att listorna skiljer sig sett över hela undersökningen.

Bakgrund: Studier visar att trycksa?r a?r ett stort problem eftersom det pa?verkar patienterna da? det inneba?r ett lidande och dessutom kostar det samha?llet mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksa?r med avseende pa? trycksa?rets uppkomst, hur det dagliga livet pa?verkas samt deras syn pa? hur trycksa?ret skulle kunna ha fo?rebyggts.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anva?ndes. A?tta informanter med trycksa?rskategori 2-4 valdes ut genom ett bekva?mlighetsurval pa? ett universitetssjukhus i mellansverige under ho?sten 2013.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka betygens betydelse som merit nÀr man somsjökaptensstudent ska söka jobb som juniorstyrman efter examen frÄn sjöbefÀlsskolan. Dettaundersöktes genom att intervjua de personalansvariga pÄ fyra svenska rederier för att höra derasÄsikter om skolbetyg som merit dÄ de rekryterar juniorbefÀl till sina fartyg. För att skaffa oss endjupare bakgrundsförstÄelse i Àmnet sÄ sökte vi efter tidigare liknande studier. Vi fann tvÄ tidigareexamensarbeten som behandlar Àmnet rekrytering av sjöbefÀl men inget av dem berör skolbetygen.Skolbetyg Àr nÄgot som berör alla sjöbefÀlsstudenter mer eller mindre och det var dÀrför relevant ochaktuellt att genomföra en studie pÄ detta. Resultatet av denna studie kan inte generaliseras ochappliceras pÄ alla svenska rederier dÄ vi endast hörde fyra rederiers Äsikter.

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med Asko Cylinda AB i syfte att analysera och fo?rba?ttra en nyligen lanserad kondenstorktumlare fra?n fo?retaget. Rapporten har haft som ma?l att uppsta?lla en mass-­? och energibalans o?ver kondenstorktumlaren, da?r en analys av balanserna la?g till grund fo?r att hitta energibesparingsa?tga?rder. Maskinens ursprungliga prestanda underso?ktes i laborationsfo?rso?k fo?r att se hur prestandan sedan pa?verkades av ett isolerande material i anslutning av dess ho?lje.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.