Syfte:Att kartlÀgga vilka skillnader som föreligger mellan IASCs standards och RedovisningsrÄdets rekommendationer samt att faststÀlla i vilken utstrÀckning dessa förklaras av svensk lagstiftning eller av andra faktorer. Metod:Först har en empirisk undersökning i form av en dokumentstudie genomförts under vilken skillnader identifierats och grunden lagts för fortsatt undersökning av orsakerna till dessa. Sedan har en kvalitativ studie av skillnaderna genomförts, understödd av en dokumentstudie, under vilken förklaringsfaktorerna framkommit och faststÀllts.Slutsatser: Vi finner att svensk lagstiftning inte förklarar alla de skillnader som föreligger mellan de bÄda regelverken. Ett tiotal övriga faktorer Àr troliga förklaringsfaktorer; av vilka de mest framtrÀdande Àr sambandet mellan redovisning och beskattning, förekomsten av ett redovisningsteoretiskt ramverk, försiktighets- och matchningsprincipen, principen om rÀttvisande bild samt principen om öppenhet i finansiella rapporter..

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och jÀmföra socialsekreterare i densociala barnavÄrdens upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön medArbetsmiljölagens bestÀmmelser och rekommendationer om psykosocialarbetsmiljö.? Hur upplever socialsekreterarna som arbetar med utredning av barnoch unga sin psykosociala arbetsmiljö?? I vilken utstrÀckning kÀnner sig socialsekreterarna i social barnavÄrddelaktiga i Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)?? Vilka skillnader och likheter finns det mellan socialsekreterarnasupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön med Arbetsmiljölagenskrav och rekommendationer pÄ den psykosociala arbetsmiljön?En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade personliga intervjueranvÀndes. Sju yrkesverksamma socialsekreterare inom social barnavÄrdintervjuades. Informanterna kommer ifrÄn fyra olika socialkontor,tillhörande tre stadsdelar i Göteborg samt en av Göteborgs kranskommuner.Intervjuerna transkriberades och bearbetades sedan med hjÀlp av tematiskkodning. Vid analys av empirin anvÀndes Karasek och Theorells (1990)krav-kontroll-stödmodell, en definition av begreppet socialt stöd samt kravoch rekommendationer frÄn Arbetsmiljölagen.En paradox som uppmÀrksammats i uppsatsen benÀmns ofrivilligprioritering.

Detta examensarbete Àr utfört mot Sandvik Mining and Construction (SMC), pÄ en produktionsenhet i Köping. SMC Köping, som tillverkar och levererar olika typer av gruvborrar till kunder över hela vÀrlden, har under en tid upplevt att deras lagerhantering inte fungerar optimalt med en osÀkerhet kring lagersaldo och problem med att lokalisera artiklar. Ett vÀl fungerande arbetssÀtt pÄ lagret Àr kritiskt för den interna och externa leveranssÀkerheten, nÄgot som direkt pÄverkar företagets möjlighet till att konkurrera. Syftet med detta examensarbete Àr att genom en kartlÀggning av nuvarande lagerhantering vid SMC Köping analysera, utveckla och implementera förbÀttringsförslag för layout och hanteringen vid det befintliga lagret pÄ ett sÄdant sÀtt att det sÀkerstÀller ett materialflöde till, i och ifrÄn lagret, med förbÀttrade interna och externa leveranser som resultat. För att göra examensarbetets syfte mer överskÄdligt och uppnÄeligt har ett antal delmÄl formulerats, enligt följande: - Beskriva, för denna studie, relevant teori kring layout, arbetssÀtt och systemstöd för att författarna ska fÄ en bild över hur detta behandlas i litteraturen.

Fransson, Carina & Jessen, Anneli (2010). TillgÄng och kompetens kring kompensatoriska hjÀlpmedel (Availability and competence on assistive technology). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga om elever med dyslexi har de kompensatoriska hjÀlpmedel som SKED anser att de behöver samt om eleven, elevens förÀldrar och speciallÀrare/specialpedagoger har den kompetens som krÀvs för att ge eleven möjlighet att kunna anvÀnda dessa hjÀlpmedel optimalt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt har vi genomfört 12 intervjuer med fyra elever, fyra förÀldrar och fyra specialpedagoger frÄn tre grundskolor i tvÄ kommuner. KartlÀggningen visade att i den ena kommunen var tillgÄngen till kompensatoriska hjÀlpmedel bra, utifrÄn SKED:s rekommendationer. I den andra kommunen var tillgÄngen inte bra, utifrÄn SKED:s rekommendationer.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Under de senaste Ären har intresset för miljö ökat och den har fÄtt allt större utrymme i media. En del av uppstÄndelsen grundar sig i USA?s f.d. vicepresident Al GoreŽs engagemang i klimatfrÄgan, vilket medfört att bÄde privatpersoner och företag har fÄtt upp ögonen för miljö och miljöarbete. Företagen har i allt större grad kÀnt att de mÄste aktivt jobba för miljön frÀmst för att de kÀnner en press frÄn sina intressenter.

Mycket resurser lÀggs idag ner för att uppmuntra till ett hÄllbart agerande, men det Àr lÄngt ifrÄn bra och pÄ mÄnga omrÄden finns brister. Inom turismnÀringen har resenÀrer inte alltid tillrÀckligt med kunskap om hÄllbart resande. Informationsspridning Àr dÀrför viktigt och researrangörer Àr en grupp som kan pÄverka resenÀrerna dÄ de har en direktkontakt med dem. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att utreda pÄ vilka sÀtt information om hÄllbart resande lyfts fram via researrangörerna Apollo, Ving, Fritidsresor samt Solresors hemsidor. Syftet Àr Àven att se hur vÀl denna information stÀmmer överens med Schyst Resandes rekommendationer för researrangörer.

Under ungdomstiden skapar mÄnga individer levnadsvanor, som sedan följer med dem under resten av livet. Det Àr dÀrför viktigt att ungdomar redan dÄ, blir medvetna om sina kostvanor och dess betydelse. DÄ idrottande ungdomar genomgÄr en tillvÀxtspurt samtidigt som den fysiska aktiviteten Àr hög, har de en stor energiförbrukning. Det Àr dÀrför viktigt att ha ett tillrÀckligt energiintag, dÄ det till stor del hjÀlper till att bibehÄlla och/eller förbÀttra prestationen. TvÄ mÄltider som mÄnga gÄnger kan hjÀlpa idrottare att uppnÄ energibalans, samt ge den extra energi som behövs inför och efter en trÀning/tÀvling Àr uppladdnings- och ÄterhÀmtningsmÄl.

Syftet med studien var att kartlÀgga svenska förlossningsklinikers PM angÄende urinretention postpartum, samt att studera om dessa överensstÀmmer med de rekommendationer som Äterfinns i litteraturen. Chefsbarnmorskan/avdelningschefen pÄ alla svenska förlossningskliniker tillfrÄgades via e-post och telefon om de kunde skicka in sina PM angÄende urinretention postpartum. De insamlade dokumenten bearbetades genom kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. De flesta PM föresprÄkar att bedömning om urinretention föreligger ska ske inom fyra timmar postpartum. I hÀlften av förlossningsklinikernas PM anges bÄde tappningskateter och ultraljud/bladderscan som diagnosmetod.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.