Abstract Jeanette Lindell & Katarina Svanberg (2013). Undantagsbestämmelsen - kunskaper, attityder och tillämpning i grundskolans högstadium. (The derogation clause - knowledge, attitudes and application of secondary school). Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. Syfte Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur väl förtrogna betygssättande lärare, specialpedagoger, speciallärare och rektorer ute på kommunala skolor är med Undantagsbestämmelsen. Att undersöka om lärare känner till och tillämpar Undantagsbestämmelsen samt vad de har för attityder gentemot den är intressant eftersom vi i vårt framtida yrke som speciallärare kommer vara den elevgrupps, som bestämmelsen berör, röst och företrädare vid till exempel betygskonferenser. Frågeställningar ? Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers samt rektorers allmänna kunskaper om Undantagsbestämmelsen ut? ? Hur är betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers attityder till, och synen på Undantagsbestämmelsen? ? Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers samt rektorer på betyg, bedömning och tillämpning av Undantagsbestämmelsen? ? Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers och rektorer på Undantagsbestämmelsen och livschanser? Teoretisk ram Tidigare forskning kring betyg och bedömning visar att lärare, när de känner osäkerhet, inte bedömer enligt gällande betygspraxis (Klapp Lekholm, 2008; Selghed, 2011).

Kraven på att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vården ökar ständigt och det finns för närvarande områden, som bemötande och tillgänglighet, att förbättra. Samtidigt är en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arbetssituation och styrsätt. En styrform som blivit allt vanligare i Västerbotten är intraprenad, vilken medger större befogenheter för personalen och ska främja intraprenöriellt arbete inom organisationen. Ökat intraprenörskap inom organisationer har visat sig ha en positiv effekt på bland annat servicekvalitet, vilket är centralt för hur vårdtagare upplever besök vid hälsocentraler. Med denna bakgrund och ett intresse för entreprenörskap samt servicekvalitet utgick studien från följande problemformulering.Hur påverkar hälsocentralers styrform vårdtagarens upplevda servicekvalitet?Studiens syfte var att skapa förståelse för hur olika styrformer påverkar den upplevda servicekvaliteten genom att undersöka skillnader och likheter mellan en intraprenad och en traditionellt driven hälsocentral ur ett servicekvalitetsperspektiv.Ett delsyfte var att visa vilka åldersgrupper och vilken könstillhörighet som inverkar mest på resultatet samt ge vissa rekommendationer för hur hälsocentralerna kan förbättra servicekvaliteten.Studiens ansats är deduktiv och baseras på den teoretiska referensramen innefattande teoretiska resonemang vilka bland annat behandlar entreprenörskap, intraprenörskap och servicekvalitet.

För att kunna dra nytta av skalfördelar har trenden inom många branscher under senare år varit att skaffa sig allt större och mer centraliserade lager. Detta gäller i hög grad för livsmedels- och detaljhandelsbranschen, och även ICA har gått från många små till färre men större lager som täcker allt vidare geografiska områden. För att kunna jämföra enheternas prestationer och göra det möjligt att använda samlade resurser vid effektiviseringar har, sedan ett par år tillbaka, gemensamma processbeskrivningar ? LICA ? implementerats på samtliga lager. ICA anser nu att det är dags att uppdatera dessa beskrivningar för att anpassa dem till nya förutsättningar samt hitta ytterligare effektiviseringspotential i dagens processer, och därför pågår idag arbetet med vad som kallas LICA II.

Denna kandidatuppsats behandlar problematiken mellan en tät och grön stad. Stadsplanering har på senare år kommit att handla mer och mer om förtätning. Med förtätning menas att staden byggs inåt vilket ger en motsättning mellan tätt och grönt då potentiella grönområden i stället bebyggs. Även om grönskan har fått ta en större plats i planeringen av städer minskar dessa ytor i takt med att staden blir tätare. Det finns ekonomiska, sociala och miljömässiga skäl till att förtäta städer.

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

Genom att funktionellt och materiellt svara på behovet om en varvsverksamhet på Beckholmen i Stockholm har världen och arkitektens skapande uppstått och formulerats. Metoden har varit mångsidig och komplex, liksom världen. Narrativet blir enkelt, liksom tanken, då den är klar. Arkitektens arbete handlar, åtminstone i detta skede, om att utveckla sin självständighet, självmedvetenhet och världsuppfattning.Den rent organisatoriska uppdelningen av rummet på tomten kunde utföras med hjälp av uppställande och utsorterande av rimliga alternativ med avseende på funktion tills en ?bästa lösning? funnes inom den utsatta tid som ansågs vara nödvändig.

Entreprenörer är idag överrepresenterade i olycksstatistiken ? de skadar sig oftare och olyck-orna är allvarligare. Det finns många anledningar till detta. Bl.a. nämns att de får ta på sig far-ligare arbetsuppgifter, att de i större utsträckning saknar utbildning inom hälsa och säkerhet, och att entreprenader bidrar till komplexa ansvarsnät, som bidragande faktorer till entreprenö-rers överrepresentation i olycksstatistiken.SSG levererar den webbaserade säkerhetsutbildningen Entre för entreprenörer inom tillverk-ningsindustrin.

KLIPPANByggnadens form utgår från platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I gränsen mellan natur och stad vill den ta fasta på båda världars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra länken dem emellan.En klippa som sträcker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig själv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlänger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning från stad till park.Ett trappsystem placerat på den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.Härigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som gränsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat på markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de två övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras närhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljéer och kafé.Boendedelen är fristående och placerad ovanpå T-banestationen, men ändå integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------Utgångspunkten är mötet mellan stad och natur, park. Idén är att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin gränslandet och samtidigt har en självständig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mån separerade kvalitéer. Grönområde - urbanitet - närhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara på dessa kvalitéer genom att arbeta med mötet där emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfär skapas inom ramen för byggnaden och dess omgärde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur få ut något intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar från gaturum till park - från byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.

Studien är främst till för att bringa klarhet i hur en butik bör arbeta med visuell marknadsföring för att nå konsumenten och skapa en positiv reaktion hos denne. Vi har dessutom undersökt vikten av relationen till kunden, och hur företaget arbetar med det genom relationsmarknadsföring. Vi har fått fram vårt resultat genom marknadsundersökningar och observationer inne i och i anslutning till en butik, samt genom en intervju med den ansvarige för butikskommunikationen i samma butik. Till vår hjälp har vi arbetat med Peak Performens Borås, det är kring denna butik hela studien kretsar.Den personliga intervjun med den person som är ansvarig för butikskommunikationen på Peak Performens Borås gav oss information om problem och utmaningar ur deras synvinkel. Materialet gav oss även bra bakgrundsinformation att jämföra resultaten från marknadsundersökningarna och observationerna med.

In Sweden today so-called "prescribed nature conservation burning" is performed due to the change in silvicultural law, certification and an increased knowledge regarding the field of fire in the forest landscape. The aim is to re-create structures and qualities made by the fire regimes of the past, though on a much smaller geographical scale. The structures and qualities to be re-created are for example broad leaf stands, trees with large diameter, heterogeneous stands regarding variables such as age and diameter. If we increase our knowledge of the constitution of forests characterized by fire, then we will be able to set goals for what achievements to reach both on landscape scale and stand scale. The aim of this paper is to try to describe how a stand from the past was composed regarding mainly the spatial arrangement and compare it with the stand of today in the same place. This to be done by using relict material, that is stumps and dead standing trees.

Denna kandidatuppsats har utförts under hösten, 2007, och syftet med denna uppsats är tvådelad och har gått ut på att bland annat studera ett förändringsarbete inom en global IT-organisation samt arbeta fram en förändringsplan för de befintliga förändringsåtgärder som ska implementeras på IT-organisationen med start 2008. Förändringsplanen är avgränsad till stora verksamheter med dedikerad IT-organisation (med extern drivkraft till förändring). Uppsatsen är även avgränsad till den så kallade designfasen i implementeringen av ett prestationssystem. Rapportens metodologi och ansats är en kombination av hermeneutisk och aktionsforskning.Förändringen på IT-organisationen sker för att den externa verksamheten planerar att expandera de tre närmaste åren och verksamheten förväntar sig att IT-organisationen ska börja arbeta på ett sätt som skapar ett högre affärsvärde för hela företaget samt att dubbla sin leveranskapacitet inom tre år utan att dubbla kostnaden och antal medarbetare. I och med denna verksamhetsexpansion har IT-organisationen identifierat ett ökat leveransglapp mellan verksamhetens kommande behov och IT:s kapacitet och man inser att det inte är möjligt att IT ? organisationen klarar av att leva upp till den förväntade ökade kapacitet, med sina egna interna resurser.

Sedan 2003 har Bokföringsnämnden (BFN) arbetat med ett projekt innehållande redovisningsförenklingar. 11 juni 2008 beslutade BFN att ge ut allmänna råd och vägledning för mindre företag, K2. (BFNAR 2008:1) De företag som innefattas i K2 är en stor grupp med 96 % av alla svenska aktiebolag. Kritik som BFN har fått är att enheten jobbar under knappa resurser och att de största företagen inom K2 kommer att ha svårt att redovisa med en rättvisande bild.Hur är kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagsläget?Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden är till BFNAR 2008:1.

Sedan 2003 har Bokföringsnämnden (BFN) arbetat med ett projekt innehållande redovisningsförenklingar. 11 juni 2008 beslutade BFN att ge ut allmänna råd och vägledning för mindre företag, K2. (BFNAR 2008:1) De företag som innefattas i K2 är en stor grupp med 96 % av alla svenska aktiebolag. Kritik som BFN har fått är att enheten jobbar under knappa resurser och att de största företagen inom K2 kommer att ha svårt att redovisa med en rättvisande bild.Hur är kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagsläget?Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden är till BFNAR 2008:1.