Swedish forests are dominated by just two conifer species Norway spruce and Scotch pine. They are not able to achieve the highest possible production or fulfill industry demands for raw materials. The introduction of exotic conifers can potentially meet these shortcomings and present a relevant solution. This study was conducted in a block experiment with ten blocks planted in 1987 by SCA in North Sweden. The objective of the block experiment was to study if Black spruce is an appropriate alternative to Lodgepole pine, Norway spruce and Scotch pine on different site classes.

Extensive planting of the tree species lodgepole pine (Pinus contorta var. latifolia) during the 1970s and 80s has resulted in large areas now being available for commercial thinning. However, the varying quality of the stands creates a problem. The purpose of this study was to investigate, at the Torsby district of the Stora Enso forest company, how well the present computer records of the stands correspond to reality and determine which stands are, from a qualitative perspective, suited for timber production. Finding variables that indicate better stands would give Stora Enso the possibility of selecting qualitative stands which are more profitable to thin. The study included 32 stands containing at least 70 % Pinus contorta.

För tallen finns många alternativa slutanvändningsområden, och kraven på virket varierar. Några egenskaper som har stor betydelse är stamrakhet, grengrovlek, grenvinkel och om det finns sprötkvist eller ej. Kvalitetsförsämringen i Sydsveriges tallskogar kan vara ett allvarligt problem och härör bl.a. till ökad produktion och rationaliseringar inom skogsbruket. Lönsamhet har varit målet, men har det skett på bekostnad av kvalitet?För att närmare belysa frågan om förekomsten av tall av god kvalitet syftar denna studie till att bedöma rotstockar i konventionellt skötta och stamkvistade bestånd samt deras potential att växa in i värdefulla klasser eller sortiment.Fältstudien är avgränsad till Bergslagen.

The effects of Reindeer mechanical damages on the planted regeneration of Pinus sylvestris and Pinus contorta. Semi-domesticated reindeer can damage young trees. In late winter reindeer rub their antlers against young trees. The aim of this study was to quantify those damages. This study covered planted objects from three different areas in northeastern Sweden.

Tallen (Pinus Sylvestris L.) är för den svenska skogsindustrin ett av de viktigaste trädslagen. Tallens kvalitet är påverkbar genom röjning, där röjningens intensitet och tidpunkt är avgörande för tallens diametertillväxt, årsringsbredd, kvistdiameter, krongränshöjd, stamform, juvenilvedsandel och elasticitetsmodul. Röjningsarbete utförs via olika röjningsformer, där röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning används i svenskt skogsbruk. Studien syftade till att utreda om det fanns signifikanta skillnader i behandlingseffekt på tallens medelhöjd, medeldiameter, kvistdiameter, krongränshöjd, höjd/diameter-kvot, elasticitetsmodul och årsringsbredd mellan röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning. Studien syftade även till att utreda om ovanstående röjningsformer hade haft effekt på sambandet mellan elasticitetsmodul och årsringsbredd, i enskilda årsskott.Det studerade försöket anlades år 2003 i tallungskog i Umeå, Västerbottens län.

Tall (Pinus sylvestris L.) är ett av Sveriges viktigaste trädslag. Med ökad efterfrågan på vedråvara samt ökade krav på naturavsättningar är det viktigt att öka produktionen i skogen. Röjning och tidig gödsling ger ökad volymproduktion men kan ge icke önskvärd påverkan på vedegenskaper som ökad mikrofibrillvinkel (MFV). MFV är vinkeln mellan mikrofibrillerna i cellväggens S2-lager och cellens längdaxel och påverkas av ståndort samt konkurrensen om ljus och näringsämnen. Höga MFV resulterar i sämre kvalitet på papper och sågade trävaror.

Fragmentation and reduction of forest area is a threat for many forest species and their habitat. Deficiencies in forest quality, such as lack of dead wood and old trees, are one explanation of the threat. The most important action to prevent the continued loss of forest types is to protect forest, but also to restore and to create areas that not previously had high nature values. Hence one of the key strategic roles for Fritid- och Naturkontoret, Uppsala municipality, is to monitor biodiversity in the context of urban planning. The majority of the Uppsala municipality residents live in urban areas and most of them spend some of their spare time in natural areas in cities and their immediate surroundings. Exploitation in and around Uppsala is high, but it is important that there is enough nature close to houses to meet the residents? needs of recreation.

En landsomfattande försökserie anlades mellan 1984 - 1988 med 15 försöksblock i Sverige. Syftet var att studera den totala effekten på virkesproduktionen av tre olika intensiva skogsskötselalternativ. Inom varje block upprättades en extensiv behandling som innebar att ingen åtgärd efter avverkning vidtogs, en normal behandling som motsvarade markägarens normala skötselintensitet vid tiden när försöken anlades. Slutligen fanns en intensiv behandling där ambitionsnivån skulle vara högre än vad som kunde anses vara normalt. Mitt syfte var att studera hur fältskiktets täckningsgrad och artantal påverkats av de tre olika skogsskötselintensiteterna på de tre försöksblocken Bjurholm, Edefors och Harads i Norra Sverige. På dessa block inventerade jag markvegetationen med fokus på fältskiktet i månadsskiftet mellan Juni och Juli 2013.

Modern methods for managing pine (Pinus sylvestris) create homogenized forests. This decreases nature?s potential for biodiversity and might threaten species in need of different types of milieu. The main purpose of this study was to investigate how important older pine trees are for biodiversity. In the Hall-Hangvar Reserve in the north-west part of Gotland, insects collected from traps showed that more species were found in old or dead trees compared to younger pine trees.

Törskaten tillhör gruppen rostsvampar varav flera är patogena och orsakar stora ekonomiskt betydelsefulla skador på tallar i produktionsskogar och estetiska skador på tallar i parker över hela norra halvklotet. Bland de vanligare symptomen som kan ses på tallar är enstaka döda grenar eller att toppen är död. När dessa symptom uppkommer har angreppet pågått under några år. Nedanför den döda toppen bildas oftast ett kådindränkt mörkt stamsår. Det finns två typer av törskate som dödar toppen på tall (Pinus sylvestris) i Sverige, den ena är Cronartium flaccidum och den andra är Peridermium pini.

Over the past 40 years 600 000 ha of lodgepole pine (Pinus contorta ssp. latifolia (Engelm.) Critchf.) has been planted in Sweden (280 000 ha on SCA's forest land alone which represents about 15% of the company's total forest land area). In the early 70's SCA situated a number of experimental stands in order to investigate different aspects of the exotic tree, primarily growth rate. To be able to compare the two species plots with scots pine (Pinus sylvestris L.), this species was also planted at the same time and under the same conditions. A number of questions should always be raised when exotic species are introduced in an ecosystem. Invasiveness, the pathogen situation and purely ethical issues should be discussed.

A recommendation for stand treatment of lodgepole pine (Pinus contorta) is, in a scientific point of view, lacking when it comes to harvesting for biomass energy. Within the next decades it is expected that 280 000 hectares of lodgepole pine will have reached thinning age on the domains of Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA). Due to this the interest has grown rapidly for studying the possibilities of harvesting biofuel assortments already in the first thinning. In this study the distribution of the biomass within lodgepole pine trees has been studied and taken into account for estimating the proportions of harvested assortments when using different methods of thinning. The methods studied were conventional biofuel-harvesting (with delimbed branches gathered separately from the round wood) and thinning with cutting of round wood and long tops (incl.

The landscape in the interior of Norrland has undergone dramatic changes since the deglaciation as a consequence of faultings, earthquakes and tilting of the landscape westwards. Archaeological investigations along former shorelines by the use of models of isostatic land uplift, have revealed many Mesolitic settlements in northern Sweden. Döudden, in the county of Arjeplog, has been investigated by archaeologists that identified settlements from 5200 BC. The objective of this study was to analyse the history of the vegetation and if the vegetation showed traces of human activity during early Holocene, by pollen analysis. The results indicate that the area had an established vegetation c.

Fire has historically been of great ecological importance in the boreal forests of Sweden. The forest fire regime has, however, varied between different parts of the country. The objective of this thesis is therefore to investigate the fire history in Fulufjället National Park and, on this basis, give suggestions for future fire management. The reconstruction of fire history was done by cross-dating fire scars in samples taken from living and dead Scots pine (Pinus sylvestris). Local fire chronologies were established at 17 points in the forests in and around Fulufjället National Park by cross-dating fire scars on 54 samples. The oldest year-ring dated from year 968.

Denna uppsats presenterar tre designförslag på samplanteringar med barrväxter i fokus. Designförslagen är gjorda till tre fiktiva platser med olika ståndort i växtzon 5, en liten entréplantering i västerläge med kalkhaltig jord, en mellanstor plantering i söderslänt med sandblandad jord och en parkplantering med fuktig jord med ett lågt pH-värde. Platserna är valda med tanken att läsarna ska kunna inspireras att använda barrväxter i olika typer av planteringar och trädgårdar. Till grund för växtvalen har gjorts en litteraturstudie inom området barrväxter, med fokus på barrväxters ståndort och hur de fungerar i samplanteringar med perenner och lignoser. Bakom designförslagen ligger även en idé om att hitta lite nya sätt att använda barrväxter, detta för att inte göra upprepningar av de skötselfria planteringarna med barrväxter som blev så oerhört populära på 70-talet och som delvis givit barrväxter ett dåligt rykte.