I Sverige finns det ungefär 475 000 hektar skogsmark där den från Kanada introducerade contortatallen (Pinus contorta) utgör mer än 65 % av den totala grundytan. Genom aktiv skogsanläggning har P. contorta blivit Sveriges sjunde vanligaste trädart sett i ett volymmässigt perspektiv. Därför är det av stor vikt att ha god kännedom om hur arten sprider sig i det svenska skogsekosystemet. När P. contorta introducerades ansågs den sakna förmåga att självsprida sig (fröså sig), men senare visade det sig att andelen serotina kottar varierar mellan olika träd och att den kan självsprida sig på produktiv skogsmark. Resultatet av studien visar att P.

The wide distribution range of our boreal pine (Pinus sylvestris L.) provides a great variation in growing conditions and climate/weather factors that influence the wood development of the trees. A great number of extensive studies have been conducted over the years in order to clarify growth trends of this and other species over more or less wide-ranging areas. In this thesis effects of weather factors were instead compared between different forest stands from the about same geographical location. The effects of precipitation, temperature and frost on the year ring characteristics of pine were studied in the research forest of Svartberget Vindeln, in northern Sweden. The stands differed in site index and silvicultural treatment; fertile ? high stem density, fertile ? low stem density, poor ? high stem density and poor ? low stem density.

Resin-top disease is a rust fungi that occurs both as a host alternating form, Cronartium flaccidum G. Winter., and as a non-host alternating form, Peridermium pini Pers. The host alternating form can use a variety of hosts but the most commonly used species in the boreal forest is Melampyrum sylvaticum. In Scandinavia the Resin-top disease infect Scots pine, Pinus sylvestris L. The fungus infects the needles through the stomata and then grows through the branch to the stem where it strangulates the vessels transporting water and nutrition to the treetop, which kills the top.

Man vill idag öka tillförseln av förnybar energi både i Sverige och i resten av världen. Det finns en möjlighet att i våra svenska skogar hoppa över röjningen för att sedan göra det vi kallar för en gallringsröjning i denna uppsats. Tanken att man skördar biomassa från bestånden. Det finns dock frågor som behöver besvaras innan man kan rekommendera att hoppa över röjningen för att ägna sig åt röjningsgallring istället. Vårt mål med arbetet var att koncentrera oss på frågeställningen om huruvida ett uttag av helträd sänker tillväxten jämfört med en röjning där träden lämnas kvar.

Detta arbeta har utförts för att undersöka hur höstplantering av täckrotsodlad gran (Picea abies) och tall (Pinus sylvestris) överlever och utvecklas jämfört med vårplanterad. Detta i ett led för att se om man kan utöka planteringssäsongen för att få en jämnare arbetsbelastning över säsongen både i plantskolorna och ute i fält. Man har undersökt hur en planteringstidpunkt på sensommaren och hösten påverkar granplantors överlevnad jämfört med plantering på våren. Studien är utförd som en survey studie i södra Sverige på täckrotsplantor av gran som planterats på medelboniteter 2007-2009 och inventerats 2010. Höst och vårplanterade granplantor är jämförda parvis med samma planttyp, ålder, proveniens och geografiskt område.

The third most common conifer in Sweden is Pinus contorta (lodgepole pine). It originates from the western part of North America and was brought here in the end of the 1920s. The lodgepole pine is today allowed for commercial plantations in central and northern Sweden, excluding high altitude locations. Since 1979 only plantations with scientific purpose are allowed in south-central and south Sweden. This document is focused on how lodgepole pine manage perform compared with Pinus sylvestris (Scots pine) in the southernmost part of Sweden, Götaland. The idea came from the fact that the Swedish government is evaluating a notification from the National Forest Agency that suggests lodgepole pine to be allowed for commercial plantation even in southern Sweden.

Med gallringseffekt menas att träden efter en gallring ökar sin diametertillväxt. Denna effekt har traditionellt tillskrivits den minskade konkurrensen om ljus och näringsämnen mellan träden. En alternativ förklaring till gallringeffekten är att vindpåverkan per träd blir högre i det gallrade beståndet, vilket leder till större svajningar för träden och därmed en ökad diametertillväxt. I studien undersöktes ifall vindens påverkan är en del av gallringseffekten på tall (Pinus sylvestris L). Lokalen för studien var SLU:s försökspark i Siljansfors utanför Mora. Omgivande tätheter av stamantal, grundyta, kronvolym och kronmantelyta beräknades på flera avstånd från varje individuellt träd.

Främmande trädslag har i modern tid intresserat skogsbruket i sin jakt på ökad produktion, minskad känslighet för skador, förbättrad anpassning med mera. Ett tidigare oprövat trädslag var banksianatallen (Pinus banksiana, Lamb.), en nordlig, välspridd, pionjär från Kanadas inland med en utpräglad etableringsstrategi för torra, nybrända sandjordar. Studiens övergripande syfte var att utvärdera utfallet från 22 år gamla försök av banksianatall och analysera banksianatallens odlingsvärde i norra Sverige genom att på fem lokaler jämföra överlevnad, tillväxt och skador med tall (Pinus sylvestris L.), contortatall (Pinus contorta var. latifolia Engelmann) och hybriden mellan contortatall och banksianatall. Ett ytterligare syfte var att utreda eventuella effekter av odlingslokalens temperatursumma och trädens latitudförflyttning från ursprungslatituden. I metoden har fältförsök använts där varje enskilt träd mätts och bedömts. Materialet var insamlat i naturbestånd i nordvästra Kanada från 12 provenienser med en latitudinell spridning av cirka fem breddgrader.

In Scandinavia, capercaillie are often associated with pine trees (Pinus sylvestris) in winter, with pine needles as the main diet. Few dietary studies have been conducted in Sweden and winter diet is subject to little debate. The interesting thing is that this "pine specialist? is also found in spruce (Picea abies) forest habitats where pine is scarce or unavailable. In many studies outside Sweden (primarily Central Europe) spruce is regularly observed in the winter diet, but I have found no reports on the selection of the diet in spruce forest areas in Sweden.

Contortatall (Pinus contorta ssp. latifolia) började planteras storskaligt i Sverige runt år 1970 men det dröjde till 1987 förrän Sverige lagstiftade begränsningar för hur den fick användas i skogsbruket. Detta gjordes bland annat på grund av att det saknades information om dess spridningsförmåga. Contortans spridningsförmåga i Sverige är fortfarande okänd och lagstiftningen är densamma. För att kunna beräkna spridningsförmågan och i förlängningen den potentiella etableringsframgången behövs kännedom om contortans fröproduktion i Sverige.

In the 1970´s the North American lodgepole pine (Pinus contorta) was introduced to Sweden in large scale. The lodgepole pine affects its new environment different from Scots pine (P. sylvestris), leading to a change in biological diversity. Forestry today affects the ground beetle fauna (Carabidae). Habitat specialists associated with older forests are first affected. When the canopy closes again after a clear-cutting species that prefer open habitats reduces and those who prefer mature/closed forests increase. In this study we compare differences in diversity and community structure of ground beetles in stands of lodgepole pine and Scots pine.

In Sweden, large scale planting of Lodgepole pine (Pinus contorta var. latifolia) started in the beginning of the 1970?s. At first, the aim was production of pulpwood, but later, also production of timber became considered realistic. Today, Sweden has more than 520 000 ha of Lodgepole pine.

Sweden is a country with few native tree species. According to Govt. 2007/08: 108, exotic tree species may be seen as an opportunity to increase the growth of tree volume in Sweden. Potential areas where explored In this work for cultivation with Pinus contorta var. latifolia Engelm., Larix sukaczewii Dylis, Abies lasiocarpa (Hook.) Nutt., Populus × wettsteinii Hämet-Ahti (tremula x tremuloides) and Picea mariana (Mill.) Britton et.al.

This project was an assignment by Sveaskog and Svenska Skogsplantor. The purpose was to study the effect of protective fabric on the thawing stage of frozen pine seedlings. The function of the protective fabric is that it should protect the seedlings against strong sunlight and create an even temperature inside the boxes containing the seedlings. The result has shown that there was no statistically significant difference when the protective fabric was used or when it was not used, although this was probably due to the weather conditions. The study was carried out under cold and cloudy weather conditions and probably would have given other results if there had been more sunny days with a higher ambient temperature.

Prescribed burning was commonly used for site preparation in Sweden to establish new forests until the 1960?s, when mechanical scarification was introduced. During recent decades the interest in prescribed burnings has increased again, mainly due to certifications of forestry stating that 5% of the regeneration areas should be burned on dry and mesic soils. The objective of the study was to evaluate actual influence of prescribed burning compared to other site preparation on stand stem density, growth parameters and tree damages for Scots pine (Pinus sylvestris L.) after direct seeding and planting. The study also attempts to simulate growth until first thinning.