Självspridning av contortatall (Pinus contorta) på impedimentmark i Sverige
SjälvspridningImpedimentSkadorJämförelseAntalAltitudTemperatursummaSelf-spreadingUnproductive landDamageComparisonQuantityAltitudeTemperature
I Sverige finns det ungefär 475 000 hektar skogsmark där den från Kanada introducerade contortatallen (Pinus contorta) utgör mer än 65 % av den totala grundytan. Genom aktiv skogsanläggning har P. contorta blivit Sveriges sjunde vanligaste trädart sett i ett volymmässigt perspektiv. Därför är det av stor vikt att ha god kännedom om hur arten sprider sig i det svenska skogsekosystemet.
När P. contorta introducerades ansågs den sakna förmåga att självsprida sig (fröså sig), men senare visade det sig att andelen serotina kottar varierar mellan olika träd och att den kan självsprida sig på produktiv skogsmark.
Resultatet av studien visar att P. contorta spridit sig 103 meter på hällmarksimpediment och 136 meter på myrmarksimpediment. Mängden självspridda plantor har varierat mellan 0-157 per ha med ett medeltal på 26 plantor per ha. Regressionsanalysen tyder på att det är vegetationstypen, marktypen och moderbeståndets ålder som påverkar självspridningen av P. contorta. Självspridningen av P. contorta är minst på de torraste och fuktigaste ståndortstyperna. Om vegetationstypen består av ris, ökar antalet contortaplantor/ha med 37 stycken, hällmarksimpediment ger en liknande ökning med 36 contortaplantor/ha. En ökning av moderbeståndets ålder med ett år gav en ökning med 11 contortaplantor/ha, men åldersspannet i testet var endast fyra år och därför bör det finnas en annan bakomliggande orsak till ökningen, vilken sannorlikt skulle kunna vara olika provenienser.