This study is a thesis project for the program Civilingenjör och Lärare at KTH. The study was conducted in spring 2014 in collaboration with Komplementskolan AB which has developed the educational material Studi.se, the focal point of this study.The overall aim of the study is to increase the knowledge of the participant teachers? conception and use of the educational material Studi.se. The second purpose is to increase knowledge about the forms of use some of these teachers apply or claim to apply when using Studi.se. Theoretical framework used is constructivism and the notions of Piaget: adaptation, assimilation and accommodation.

Fransson, Pernilla & Fäldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om utomhuspedagogik Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur och om utomhuspedagogiken används ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den används i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda på genom intervjuer med förskollärare. Vårt arbete har utgått från följande frågeställningar Hur utnyttjar pedagogerna på förskolan utemiljön, för barns lärande? Hur arbetar pedagogerna på förskolan med utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara på barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp är: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, utomhuspedagogik och lärande.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsättning på förskolan. Det handlar också om att se hur ett samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsättning och pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd som exempelvis barn med synnedsättning. Detta har tagits reda på med hjälp av frågeställningarna: Hur arbetar pedagoger på en förskola med ett barn som har synnedsättning och är i behov av resurs/extra stöd? Hur kan ett samspel se ut mellan barnet och pedagogerna samt de andra barnen? För att få svar på dessa frågeställningar valdes att intervjua tre pedagoger på en förskola.

Syftet med studien är att studera vilka uppfattningar lärare på förskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola har om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrån deras olika behov och förutsättningar.För att genomföra studien användes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fånga in lärares uppfattningar om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt ur studiens frågeställningar.För att få en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lärandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framträdde sex kategorier som skapar förutsättningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna är Barn i behov av särskilt stöd, Barn med behov av särskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens.Slutsatser som kan dras är att lärarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av särskilt stöd. Våra reflektioner av definitionen då det inte finns någon entydig definition är att det får konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta.

Syftet med detta arbete är att beskriva hur och varför drama används i språkinlärning, samt att se på ämnet som en inlärningsmetod utifrån teorier om inlärning och dramapedagogik. Inledningsvis förklaras dramapedagogikens innebörd och syftet med dess användning. Därefter ger jag en historisk bakgrund om dramat och dess användning i skolan och vid andra undervisningstillfällen. Därpå följer en presentation hur drama berikar dagens språkinlärning. Arbetet består av en litteraturdel och en undersökningsdel.

SYFTE; Syftet är att utifrån ett språkutvecklande perspektiv undersöka förskollärares uppfattning om språkutveckling. Samt om deras intervjusvar enligt oss speglar en medvetenhet kring de språkutvecklande teorierna. BAKGRUND; Bakgrunden till arbetet ska förmedla en ökad förståelse kring begreppet språkutveckling och presentera det som formulerats om språkutveckling i läroplanen för förskolan (Lpfö98). I Läroplanen för förskolan står det bl.a. att språk och lärande hänger samman och att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling. Språkutveckling handlar om att tala, lyssna och uttrycka sig med hjälp av kroppsspråk.

Syftet med forskningsstudien var att belysa hur samspelet i leken kan utveckla barns språk och hur pedagogernas syn på kommunikation och samspel ser ut. Studien belyser fenomenet utifrån ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs och Piagets teorier om språk- och kommunikationsutveckling. Vygotskij och Piaget menar att barn är nyfikna och flitiga aktörer som vill lära sig nya saker. Studien har varit av kvalitativ karaktär med fokus på observationer och intervjuer. Utifrån studiens syfte har det varit mest relevant att göra observationer i förskola och kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna och observationerna har genomförts på samma förskolor.

Sammanfattning Maria Montessori och Loris Malaguzzi är grundare till två olika arbetssätt inom förskolans verksamhet: Montessoripedagogik och Reggio Emilia filosofi. Båda har som central punkt att arbeta med språkstimulering med hjälp av pedagogisk miljö och material. Enligt läroplanen har pedagogerna skyldighet att utmana barnen i de olika uttrycksformer som förskolan erbjuder. Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar med språkstimulering och kommunikation inom deras inspirationer, hur pedagogerna planerar och utför sitt arbete samt hur den pedagogiska miljön utformas. Dessutom vill vi se vilka likheter och skillnader det fanns mellan dessa inspirationer.

Purpose: The purpose of this paper is to highlight three preschool teachers and three child nurses? views on the educational work tool pedagogical documentation and Reggio Emilia educational philosophy, often associated with pedagogical documentation. Preschool teachers and child nurses? are all employees under the same pre-school director, and works on three preschools located in the same area. The purpose of the selection of respondents is based on highlighting how far the staff describes the concept of educational documentation, and pedagogy of Reggio Emilia, and how far their statements are consistent with each other or not.Questions: The thesis is based on three questions;How does preschool teachers and child nurses? describe pedagogical documentation?How does preschool teachers and child nurses? describe the Reggio Emilia pedagogical philosophy?If there are differences between the preschool teachers and child nurses?, what could these mean for the pedagogical documentation in preschool?Method: The study is based on empirical data collected through qualitative interviews.

The purpose of this study was to investigate into the praxis based sociocultural tools that are utilized to enhance language development in early childhood education. Four pre-school teachers were involved in this study. Two were recruited from an independent pre-school "Maria Montessori", practicing the pedagogical philosophy developed by Maria Montessori. Two were from a public pre-school herein named "Kvasten", which has no official philosophy but where the teachers (like in many Swedish pre-schools) work in a general alignment with the principles of Reggio Emilia pedagogics. The theoretical fundament of the study lies in the general theories of language development and education of Jean Piaget and Lev Vygotskij, and the comparative element mainly concerns the variations in pedagogical praxis between the two pre-schools, and the way the teachers reason about language development.

Språk utgör kommunikation som är en naturlig del av interaktion mellan människor och som består av olika typer av språk till exempel talspråk, kroppsspråk och musik. Kommunikationen börjar redan vid födseln mellan barnet och dess moder genom olika ljud och gester. Så småningom utvecklas det till en allt mer avancerad teknik som kommer att kallas för talspråk. Språket utgör en viktig del i kommunikationen mellan människor men är även ett verktyg för kunskapsinhämtning och formulering av individens tankar och känslor. Hur språket tillägnas och används är av stor vikt samt beror på vilken miljö man befinner sig i.

The contents of the school subject religion in Sweden, has gone through a radical change during the past century. With an origin of only treating Christianity and being a major cultural and social actor, it has developed into more of a multicultural and philosophical subject. The fact that the subject no longer has cultural recognition makes it more abstract and harder for students to relate to. Additionally, religion is experienced as a rather dull subject in school. My essay is therefore written to provide teachers encouragement of interest for religious education, by using humor. The well-known psychologist Jean Piaget claims play to be a prime state of learning.

Många elever ser naturvetenskapliga ämnen som svåra och tappar lätt intresset om inte läraren presenterar ämnet tillfredsställande. Jean Piaget har haft stor betydelse inom pedagogiken, då han menade att intelligens är en metod som barn kan lära sig genom att utforska och laborera. Genom möjligheten att få göra en observationsstudie på höns kom tanken att omarbeta denna till ett etologiprojekt för biologiämnet på gymnasiet. Projektet innebär att eleverna får arbeta med en observationsstudie från grunden, och goda möjligheter finns att integrera andra ämnen i detta. Människan började domesticera höns för tusentals år sedan, en process där djur utvecklar ett adaptivt beteende till människan och dess miljö.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att ta reda på vad som motiverar elever i årskurs nio till att vilja prestera och få starka betyg i ämnet idrott och hälsa. Samt att även undersöka ifall dessa elever har några ambitioner i ämnet.Frågeställningar:Hur ser elevers motivation ut för ämnet idrott och hälsa?Hur ser ambitionsnivån ut hos elever för ämnet idrott och hälsa?MetodI detta arbete har jag använt mig utav en kvalitativ ansats och intervjuat sex stycken elever för min datainsamling. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjälp av analyser utifrån två olika teoretiska perspektiv Self- Determination theory och Piagets kognitiva utvecklingsteori inom konstruktivismen.ResultatElevers motivation i årskurs nio består av att eleverna finner rörelseglädje i den fysiska aktiviteten på idrottslektioner och några respondenter lyfte upp betydelsen av den positiva gruppdynamiken i klassen. Elevernas största ambition var betygen, anledningen till att de gör sitt bästa och siktar på att få höga betyg är vetskapen om att betygen spelar en viktig roll när de skall söka in till gymnasiet.

Enligt Skolverket är förskolans uppgift att lägga en grund för ett livslångt lärande, miljön ska locka till lek och det ska finnas utmaningar. Utemiljön är bra för barnens lek och därmed utvecklade för att det är genom lek som barn utvecklas. Lingua Montessoriskola ligger i Lund och har flyttat till nya lokaler. De behöver nu en bra skolgård. Maria Jacky, rektor, vill att skolan ska utformas med naturmaterial för att de vill passa in i omkringliggande miljö. De vill inte ha några stora färgglada lekredskap. Målet med arbetet är att ge ett par bra förslag till hur de kan utforma sin utemiljö med naturmaterial och växter.