Ridsport har hög skadefrekvens, men med förbättrad känsla för ridning skulle fler ryttare klara sig från att falla av hästen, som är den vanligaste skadeorsaken. Syftet med denna studie är att undersöka om ryttare upplever att feedback från instruktör och häst påverkar deras utveckling av ryttarkänsla/känsla för ridning samt om det finns skillnader i detta avseende mellan professionella ryttare och hobbyryttare. RytRidsport har hög skadefrekvens, men med förbättrad känsla för ridning skulle fler ryttare klara sig från att falla av hästen, som är den vanligaste skadeorsaken. Syftet med denna studie är att undersöka om ryttare upplever att feedback från instruktör och häst påverkar deras utveckling av ryttarkänsla/känsla för ridning samt om det finns skillnader i detta avseende mellan professionella ryttare och hobbyryttare. Ryttarkänslan har definierats som förmågan att befinna sig över hästens tyngdpunkt, i samma tempo och färdriktning samt att i förväg kunna tolka hästens och sina egna signaler (Larsson, 2011).

This Master's thesis explores representations of sexual agency in contemporary, Swedish novels for young adults. Using a representational theory approach the thesis analyzes 24 novels published in 2000 ? 2013. Addressing the following research questions: how is sexual agency constructed and regulated relative to gender performativity in Swedish novels for young adults? How are situations of sexual abuse and sexual ?grey zones? (situations that border on abuse) represented and being made intelligible in the texts? What are the consequences of representations of sexual agency? In the readings of the novels discourse analysis and theories on cultural representation and power have served as the critical points of entry, as well as the methodological basis for the study.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Bakgrunden till studien är mina egna tankar om hur de lönesättande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu när de har blivit alltmer vanliga på arbetsplatserna. Syftet med studien är dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesättande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens påverkan har för samspelet under det lönesättande samtalet. Studiens forskningsfråga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har använts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att få fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesättande samtalet. Som metod användes en öppen intervju med en frågeguide som innehåll ett antal olika teman som de olika respondenterna själva fick resonera kring.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att ta reda på om elever som gått igenom gymnasiets estetiska dansprogram upplever att de genom dansen utvecklat/stärkt olika psykosociala förmågor samt fysiska kapaciteter. De frågeställningar studien utgick ifrån är:Uppger eleverna att dans som uttrycksform stärker självkänsla, självförtroende och självmedvetenhet?Uppger eleverna att dans som uttrycksform stärker kroppskontroll/kroppskännedom?Uppger eleverna att dans som uttrycksform utvecklar den sociala förmågan?Är det någon del av dansen (dansundervisningen) som verkar vara speciellt utvecklande vad gäller ovanstående frågeställningar?MetodMetoden som använts är en kvantitativ enkät med till viss del kvalitativa ansatser, där före detta elever på gymnasiets estetiska program med dansinsriktning utgjort undersökningsgruppen. Totalt inkom 45 svar och dessa har analyserats kvantitativt och tolkats utifrån ett abduktivt teoretiskt ramverk bestående av fenomenologi, socialpsykologi med stöd av tidigare forskning.ResultatResultaten visar att majoriteten av eleverna upplever att dansen har bidragit till (i stor utsträckning eller delvis) att stärka deras självkänsla, självförtroende, självmedvetenhet, kroppskontroll/kroppskännedom samt till att öka deras sociala förmåga. De delar inom dansundervisningen som visat sig vara mest utvecklande för de psykosociala förmågorna är möjligheten att stå på scen, improvisationen samt det egna skapandet.

Uppsatsen syftar till att belysa de sociala drivkrafter som påverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen. Ett grundläggande antagande i uppsatsen är att det är det sociala som primärt formar en individs upplevelse av mening i sin tillvaro. Mening definieras här utifrån ett weberianskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, d.v.s. att mening är den subjektiva innebörd som socialt har framförhandlats mellan aktörer i samhället. Fem kvinnors karriärval studeras genom ett empiriskt fenomenologiskt angreppssätt, vilket har används i syfte att nå fram till studiedeltagarnas meningsstrukturer och därmed komma närmre ?kärnan? i deras subjektiva upplevelser av vad som påverkat deras karriärval.

Bakgrunden till studien är mina egna tankar om hur de lönesättande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu när de har blivit alltmer vanliga på arbetsplatserna. Syftet med studien är dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesättande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens påverkan har för samspelet under det lönesättande samtalet. Studiens forskningsfråga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har använts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att få fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesättande samtalet. Som metod användes en öppen intervju med en frågeguide som innehåll ett antal olika teman som de olika respondenterna själva fick resonera kring.