Bakgrunden till studien är mina egna tankar om hur de lönesättande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu när de har blivit alltmer vanliga på arbetsplatserna. Syftet med studien är dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesättande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens påverkan har för samspelet under det lönesättande samtalet. Studiens forskningsfråga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har använts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att få fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesättande samtalet. Som metod användes en öppen intervju med en frågeguide som innehåll ett antal olika teman som de olika respondenterna själva fick resonera kring.

The essay seeks to clarify some of the decisive but often obscured issues in the famous debate between Jacques Derrida and Jonn F. Searle. The debate commenced in 1977 with the publication in Glyph of Derrida?s lecture Signature Event Context from -71, followed by Searle?s Reiterating the Differences. A Reply to Derrida and subsequently Derrida?s reply Limited Inc a b c ? which encouraged Searle to renew his criticism.

Det du håller i dina händer är en kvalitativ studie över gymnasieelevers definition av begreppet ?en bra lärare?. Undersökningen, vars syfte är att ge en inblick i elevernas perspektiv på fenomenet och därmed öka kunskapen för verksamma lärare, bygger på 6 respondenters redogörelser av sin syn på ämnet. Respondenternas delgivelser har efter insamlandet analyserats med hjälp av IPA-metoden (Interpretative Phenomenological Analysis), analyserats, tematiserats och slutligen syntetiserats i den text som utgör resultatet.Anledningen till ämnesvalet och dess inriktning bottnar i såväl ett eget intresse av att utreda saken närmare som att jag i mina efterforskningar inte har funnit någon forskning på området som tar upp just elevernas perspektiv.Resultatet slår för det första fast att lärares framtoning har en stor påverkan på elevernas studiemotivation (drivkraft) och ambition (målmedvetenhet). Vidare visar det på ett antal, enligt respondenterna, särskilt betydande drag hos en lärare, varav de flesta i varierande grad inverkar på elevernas attityd till och strävan i skolan och sina studier.

Bakgrunden till studien är mina egna tankar om hur de lönesättande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu när de har blivit alltmer vanliga på arbetsplatserna. Syftet med studien är dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesättande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens påverkan har för samspelet under det lönesättande samtalet. Studiens forskningsfråga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har använts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att få fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesättande samtalet. Som metod användes en öppen intervju med en frågeguide som innehåll ett antal olika teman som de olika respondenterna själva fick resonera kring.

This essay constitutes an attempt to expose, with reference to contemporary animal research, the limits of Martin Heidegger?s concept of the being of animality in Die Grundbegriffe der Metaphysik (1929/30) and to propose some possible ways to think, within the philosophical style of this particular work, the being of those animals that most distinctly transcends Heidegger?s concept. The essay seeks to address the following question: Do the results of contemporary animal research expose ways of being within animality that withdrawal from Heidegger?s concept of the being of animality in general, and if so, how should we think these new ways of animal being? The motivation to ask this question, I argue, are immanent to Heidegger?s thinking in at least three ways: 1) Because of his standpoint that philosophy cannot, in any meaningful way, create an ontological concept of animality without an orientation towards the results of the positive sciences; 2) Because of the unfinished and tentative character of Heidegger?s analysis, a character that is such that it should be seen, according to Heidegger himself, as an essential point of departure for further thinking; 3) Because of Heidegger?s view that the being of the animal are such that it involves the withdrawal of this very being from any originary access, a withdrawal that necessitates an infinite return to the question concerning the being of the animal. The essay wants to be a continuation of lines that are present in Heidegger?s open-ended thought on this theme rather than to be an external critique that approach the text, which is most often the case, as a closed point of view which we are forced to affirm or reject.

This essay constitutes an attempt to expose, with reference to contemporary animal research, the limits of Martin Heidegger?s concept of the being of animality in Die Grundbegriffe der Metaphysik (1929/30) and to propose some possible ways to think, within the philosophical style of this particular work, the being of those animals that most distinctly transcends Heidegger?s concept. The essay seeks to address the following question: Do the results of contemporary animal research expose ways of being within animality that withdrawal from Heidegger?s concept of the being of animality in general, and if so, how should we think these new ways of animal being? The motivation to ask this question, I argue, are immanent to Heidegger?s thinking in at least three ways: 1) Because of his standpoint that philosophy cannot, in any meaningful way, create an ontological concept of animality without an orientation towards the results of the positive sciences; 2) Because of the unfinished and tentative character of Heidegger?s analysis, a character that is such that it should be seen, according to Heidegger himself, as an essential point of departure for further thinking; 3) Because of Heidegger?s view that the being of the animal are such that it involves the withdrawal of this very being from any originary access, a withdrawal that necessitates an infinite return to the question concerning the being of the animal. The essay wants to be a continuation of lines that are present in Heidegger?s open-ended thought on this theme rather than to be an external critique that approach the text, which is most often the case, as a closed point of view which we are forced to affirm or reject.

SAMMANFATTNINGSyfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera några väsentliga faktorer som kan underlätta respektive hindra organisationer, i meningen företag, att få fram produkt-innovationer. Metod: Studiens angreppssätt är hermeneutiskt abduktivt och dess metod kvalitativ. In-samling av primär- och sekundärdata har således skett i en växelverkande process mellan empiri och teori, med löpande kontextuell analys. Teoretiska perspektiv: Teoriavsnittets primära delar avhandlar förutsättningar för produktinnovationer i organisationer. Här fokuseras organisationsinterna och -externa för-hållanden, som enligt olika teorier främjar, respektive hämmar, inno-vationsprocessen.

The aim of the study is to examine factors influencing students? feelings of pleasure or pain associated with school mathematics. Own experience of students? frustration about mathematics and concern about students not reaching desired goals is the driving force in this study. It contributes with knowledge from the students' perspective.

This essay intervenes in the politics of urban segregation in Stockholm. The main aim of the essay is to analyze and describe how advanced marginality and territorial stigmatization are expressed in the lived experiences of four unemployed youths, that have participated in a labor market training program located in the ?social vulnerable? area Rågsved. With a theoretical framework based in Henri Lefebvre?s production of social space the empirical findings are interpreted in regard to how the youths produce social space in dialectical interplay with urban politics, advanced marginality, territorial stigmatization, and their local neighborhood.