Detta examensarbeta behandlar konstruktionen av ett hävstångsdrivet system för manuella rullstolar. Systemet innefattar drivning, växlar, broms, bakåtrullningsspärr och andra detaljer. Arbetet har skett på uppdrag av Peter Almstedt på AddMobility i syfte att utveckla en produkt som underlättar förflyttning, manövrering och minskar den fysiska ansträngningen för rullstolsbrukaren. Arbetet har bedrivits enligt en viss produktutvecklingsprocess som kan delas upp i fem faser: informationsinsamling, produktbeskrivning, konceptdesign, detaljkonstruktion och slutligen diskussion. Under denna process utarbetades en konstruktion för det nämnda systemet fram.

This qualitative research study aims to investigate how eight members of the Society of Friends (also known as Quakers) experience a divine presence in their Meeting for Worship. The purpose is also to find out how their identity as Quakers has been created, and to see how they look at their Meeting of Worship when it comes to ritual as a concept.The method used in this study is individual, semi-structured interviews and observations of Meeting of Worship. The results show a relatively homogeneous group of individuals from a secular upbringing who as adults sought out a community where silence is appreciated and used to achieve an experience of a divine presence. Berger and Luckmann's theories of socialization have been applied to the results and the discussion reveals how the secondary socialization has been essential in the process of forming the individual into being a Quaker. There is however one exception, in the form of one participant who grew up in the Society of Friends.

Syftet med studien var att undersöka människors motivation till deltagande inom lagidrott, vilken motivationsreglering som påverkar en idrottare till deltagande inom idrott samt hur uppfattat självbestämmande stöd från tränaren påverkar motivationsreglering, beroende på kön och spelarposition. Undersökningsdeltagarna var 146 idrottare, 59 kvinnor och 87 män, som var medlemmar i olika idrottsföreningar. Insamling av data gjordes i form av personlig kontakt med en enkät som innehöll mätinstrumenten Sport Motivation Scale och Sport Climate Questionnaire. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan könen i yttre reglering. De inre motivations-regleringarna i studien hade positiva korrelationer med yttre motivationsreglering, alltså om den inre motivationen höjs hos en idrottare så blir även den yttre motivationen förhöjd.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på vad jag som lärare kan lyfta fram i exempeltexten The Old Man and the Sea för att främja elevers förmåga att tolka innehållet i en text. Detta har jag framfört i en analys av romanen med hjälp av Peter J. Rabinowitz teori om konventionella regler i hans bok Before Reading (1997) genom att tydliggöra hur romanen kan förstås med hjälp av de konventioner som Hemingway såväl som hans läsare har att förhålla sig till. Vad jag visat är hur dessa konventioner som jag framlagt i analysen, till exempel avvikande detaljer i texten, förhåller sig till ett mera litterärt kompetent sätt att tolka genom att koppla dem till Örjan Torells (2002) teoretiska modell för litterär kompetens..

Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer.

Vi vill med denna uppsats se hur det påverkar elever att inte passa in i skolans mall, att få gå på en resursskola och vilken funktion denna skola får för eleverna. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever som gått på en resursskola har vi besvarat detta. Genom dessa intervjuer fick vi ta del av våra nio informanters livsberättelser. I dessa har vi funnit genomgående teman som vi sedan analyserat utifrån utvalda sociologiska teorier, vilka är Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft, Beckers stämplingsteori, Meads interaktionsteori, Berger och Luckmanns teori om primär och sekundär socialisering. Det är viktigt att understryka att varje informant har sin egen livsberättelse och därmed sin egna unika upplevelse av sin skolgång och resursskolans betydelse.

Syftet med studien a?r att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesa?rskolan har av a?mnet matematik. Den teoretiska ansatsen utga?r fra?n grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska fo?rha?llningssa?tt. Jag analyserar mina resultat utifra?n Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Studien a?r kvalitativ och gruppintervju anva?nds som metod.

Denna kvalitativa är utförd utifrån en hermeneutisk ansats med syftet att skapa en förståelse för hur individer som är diagnostiserade med ADHD erfar, definierar samt förhåller sig till sin problematik.Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer med vuxna människor som alla erhållit diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med utgångspunkt i anpassningsteorin enligt Merton, kunskapssociologin enligt Berger och Luckmann samt KASAM genom Aron Antonovsky. Intervjuerna visar att respondenterna upplever sig leva i ett strukturellt utanförskap med begränsade möjligheter att förändra sin situation. Att leva i ett stress-samhälle anses heller inte vara gynnsamt för de individer med ADHD-relaterade svårigheter, svårigheter som tangerar gränsen till att kunna betraktas i termer av stressrespons. Vad som dominerar utsagorna är dess tydliga referens till den psykiatriska förklaringsmodellens dominans vilken inverkar menligt på de diagnostiserades realisering av målbilder till förmån för en tämligen tydlig fokusering på begränsningar.Sammantaget utgör ADHD med stor sannolikhet exempel på en multifaktoriell problematik med tät koppling till externa, strukturella faktorer.

Uppsatsen undersöker fem mäns berättelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus på maskulinitet. Föreställningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berättelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berättelserna exemplifierar en syn på mediepublik som aktiva meningsskapare, då intervjupersonerna tar fasta på olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter är något som kontinuerligt skapas i mötet med en mängd olika diskurser varje dag, samt hur själva handlingen att se på krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet..

?Gastromax Duo? är ett examensarbete som genomförts inom ramarna för Innovations- och designingenjörsutbildningen vid Karlstads universitet. Projektet har självständigt fullföljts av Joakim Ahlgren och Joakim Lidström under vårterminen 2010. Examensarbetets omfattning är 22,5 hp.Uppdragsgivare för projektet är Peter Ottosson och Jonas Eriksson på Sveico AB i Gnosjö. Handledare för projektet hos uppdragsgivaren har varit Peter Johansson.

Denna undersökning analyserar ett urval stildrag och språkaspekter i tre av Hjalmar Söderbergs fyra romaner: Förvillelser (1895), Martin Bircks ungdom (1901) och Doktor Glas (1905) och relatera resultatet till Peter Cassirers motsvarande analys av stilen och språket i novellsamlingen Historietter (Cassirer 1970).Undersökningen är av stilistisk karaktär och studerar huruvida texter i olika genrer av en och samme författare kan skilja sig, eller visa sig överensstämma, med den övriga produktionen. Metoden är kvalitativ när det gäller de motiviska aspekterna och berättarsynvinkeln och kvantitativ när det gäller de språkliga och allmänt stilistiska aspekterna.Resultatet visar att somliga stilaspekter sammanfaller mellan novellerna i Söderbergs Historietter och hans romaner, speciellt vad gäller de språkliga aspekterna. Andra stildrag är inte gemensamma, men detta beror huvudsakligen på att noveller och romaner har skilda format, såsom längd och uppbyggnad. Detta gäller till exempel aspekterna på miljö och persongalleri. Det beror även på att Söderbergs flanörstil är tydligare i hans romaner än i hans noveller.

När man går på bio eller sitter hemma i soffan och ser på film tänker man sällan på filmens egentliga innehåll och symbolik. Man ser på filmen för att slappna av eller för att tänka på något annat. Syftet med denna uppsats är att framförallt analysera de kvinnliga karaktärerna i Lord of the Rings ur ett genusperspektiv och att höja medvetandet om dessa karaktärers roll i filmerna. Framför allt kommer fokus att ligga på de tre kvinnliga gestalterna som skildras. Jag har även valt att kortfattat behandla karaktären Rosa Kattum, som kontrast till de andra kvinnorna då hon skiljer sig från dem på ett för uppsatsens syfte intressant sätt..

Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer.

För att lärare ska kunna förhålla sig till de förväntningar som finns på dem i deras yrke, krävs att de är medvetna om vilka dessa förväntningar är. I denna studie undersöks outtalade förväntningar på lärare. Syftet är att synliggöra den institutionaliserade sociala ordningen inom skolan och på så sätt hitta tänkbara mönster som kan synliggöra sociala normer som reglerar vad det innebär att vara lärare. Studien har också en empirisk del, vilken utgår från kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna i studien talar om vilka förväntningar de upplever finns på lärare samt hur de förhåller sig till dessa.

Detta är en kvalitativ studie som inspirerats av fenomenografisk metod som behandlar olika aspekter av islams etablering i Sverige som är ett kulturkristet samhälle. Intervjuer har gjorts med representanter för tre olika trosinriktingar: Svenska kyrkan, Pingstkyrkan samt en frikyrkoförsamling med anknytning till Evangeliska Frikyrkan.Syftet var att undersöka hur praktiserande kristna bemöter islam i samhället. Fokus läggs på kristna ledare och deras förhållningssätt med utgångspunkt i om de förespråkar polemik eller dialog, samt effekterna av dessa förhållningssätt. De teoretiska utgångspunkterna är dels en kunskapssociologisk teori av Berger och Luckmann, samt två olika religionsvetenskapliga teorier om dialog från Kyrkornas världsråd samt Swanberg och Westerlund ur ett normativt teologiskt perspektiv. Resultatet och analysen visar på att det finns en stor variation i förhållningssätt och attityd bland de kristna ledarna gentemot islam, beroende på vilken grad av konfrontation som förespråkas, samt på vilket plan i mötet man anser att tyngdpunkten ligger inom det sociokulturella, politiska eller teologiska..