Syftet med uppsatsen avser först och främst en undersökning av de individuella och sociala förhållanden som kan ha påverkat en specifik grupp ungdomar och unga män att utveckla och upprätthålla ett kriminellt beteende under ungdomsåren. Jag har genomfört intervjuer med två unga män med ett kriminellt förflutet men även åtta ungdomar som fortfarande är inne på den kriminella banan.  Tanken med intervjuerna var att få en inblick i männens och ungdomarnas sätt att se på sitt kriminella beteende men också för att kunna undersöka vad som påverkade dem att utveckla ett kriminellt beteende. Deras upplevelser och erfarenheter har legat i fokus för att jag skulle kunna skapa en förståelse för deras beteende utifrån relevanta socialpsykologiska teorier. Studien utgår från kvalitativa intervjuer som utvecklas vidare i analysdelen med hjälp av utvalda teoretiska perspektiv, såsom Howard S. Beckers stämplingsteori, Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, Walter Millers kulturöverföringsteori och Peter L. Berger och Thomas Luckmanns socialisationsteori. Resultatet visar bland annat att ungdomar kan komma att välja den kriminella banan i samband med påtryckningar från deras umgängeskrets men det kan också handla om kulturskillnader. Majoriteten av mina intervjupersoner har utländsk bakgrund och kommer från en kultur med helt andra normer och regler än det svenska samhällets.

Syftet med denna uppsats är att försöka finna de kristna motivens plats i berättandet i de tre Sagan om ringen-filmerna (The Lord of the Rings) av Peter Jackson. Arbete har lagts ned på att studera litteratur inom både religion och filosofi kring filmernas Midgård-berättelser, där dessa behandlar kristna motiv. Den etablerade forskningen kring detta ämne har hittills till stor del handlat om Tolkiens böcker och inte i särskilt stor utsträckning om filmerna. Därför kan uppsatsen anses relevant i en tid där filmen mer och mer ses som lika betydelsefullt medium som boken.Det resultat som har nåtts är att det förefaller vara en stor del av filmernas handling som har sitt ursprung inom kristendomens berättelser och motiv. Detta inte bara i filmernas stora och övergripande berättelse (i synnerhet berättelsen om Frodo och Sam) utan även i sidoberättelserna (särskilt de som berättar om Aragorn och Gandalf).

Djupgående analyser av filmerna Konspiration 58 och Forgotten Silver, tillhörande genrehybriden mockumentärfilm..

Syftet med examensarbetet var att göra en kvalitativ historiedidaktisk studie av gymnasieelevers intresse för historia i allmänhet och förståelse av en specifik historiekulturell artefakt i synnerhet. Detta är inte minst intressant med hänsyn till läroplanens riktlinjer om undervisningens anpassning och beaktande av elevernas erfarenhets- och livsvärld. En klass i respektive Historia A, B och C ? sammanlagt åttio elever ? fick läsa historikern, författaren och akademiledamoten Peter Englunds essä ?Om fattigdomens historia?. Därefter fick de svara på ett frågeformulär med öppna frågor om läsningen och deras förhållande till historiekultur i stort.

Public libraries are mainly employing women and have female managers. According to theories based upon so-cial construction we create our roles together in our society. The role of a manager has for a long time been viewed as the role of a man. The objective of my thesis is to gain knowledge on how a few women that work as managers in public libraries perceive and describe their roles. A parallel aim is to let a few future librarians de-scribe their managers and their own views on leadership, with a focus on gender issues.

I skuggan av ett brottsoffer ? en kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer Peter Mangs stod åtalad för brott mot i Malmö tingsrätt undersöker hur serieskytten Peter Mangs påstådda offer porträtterats i medierna. Uppsatsen undersöker om och hur samhällets bild av brottsoffer påverkar mediernas rapportering om dem.Uppsatsen utgår från den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala brottsoffer, som ställer upp en tes för vilken typ av personer som lättast får fullständig och legitim status som offer, samt annan forskning om hur brottsoffer framställs i medierna. Detta för att undersöka vem som anses vara en offer- eller straffvärdig person i samhällets och mediernas ögon. Utifrån Christies teori och övrig forskning undersöks artiklar i Sveriges fem största dagstidningar, samt två andra dagstidningar, som behandlar de personer Mangs stod åtalad för brott mot, från den 6 november 2010, det datum då Mangs greps, fram till den 23 november 2012, då livstidsdomen mot honom slogs fast av Malmö tingsrätt.

När man inom filosofihistorien diskuterat frågan om djuret, har utgångspunkten ofta varit en negativ kontrast till det mänskliga. Medan människan tillskrivits förmågor som medvetenhet, rationalitet och förmåga till tal och språk, har djuret framställts som något som brister i dessa egenskaper. Dock har det uppkommit nya teorier om djuret som skiljer sig från en sådan metafysisk tradition . Peter Singer lyfter i sin bok, Praktisk Etik, att medvetande och självmedvetandeargument som syftat till att tillskriva människan en särställning gentemot djuret inte längre kan vidmakthållas. Vi har snarare skäl att tro det omvända.

Sprutbyte har varit ett kontroversiellt ämne för debatt och forskning sedan 1980-talet. Denna studie syftar till att belysa fyra ideella organisationers - Convictus, Svenska Brukarföreningen (SBF), IOGT-NTO och Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) - arbete i sprutbytesdebatten i Stockholm och på så sätt utvidga förståelsen för både debatten och hur den ideella sektorn möjligen kan vara en del av större social förändring. Vilken inställning organisationerna haft till sprutbyte och hur den inställningen är nära kopplad till organisationernas syn på narkotika i allmänt, hur organisationerna argumenterat för respektive mot sprutbyte och hur argumenten legitimerats samt hur organisationerna ser på sin roll i sprutbytesdebatten är frågor som behandlas i studien. Eftersom organisationerna anses agera utifrån olika verklighetsuppfattningar analyseras organisationernas argument och inställningar utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Empirin består av fyra intervjuer med organisationsrepresentanter och hemsidematerial.

The purpose of this thesis was to examine how to build a personal brand and how to use this brand. The method used was a case study with personal interviews. The persons who were interviewed was Jan Carlzon and Peter Wallenberg Jr, two of the most important persons in the Swedish business industry. The study has shown that the person as a brand creates benefits and can gain opportunities if used in the right way..

The goals of this essay are to identify rituals and ritual behavior at the department of archaeology and ancient history at Lund University. To do this a series of empirical examinations was conducted. Observations, interviews and polls revealed that some ritual behavior is in fact present. Two types of rituals were identified; the interaction ritual, as presented by Erving Goffman in the book Interaction Ritual, Essays on Face-to-Face Behavior, in 1967. The second type of ritual is a ?problem solving? ritual, such as meetings.

The courts international juristiction within the European union is regulated by the Brussels I Regulation. Article 2.1 of the Brussels I Regulation contains the fundamental provision. According to this Article the plaintiff shall submit an action where the defandent is domiciled. The Regulation provides exemptions to the this provision in Article 2.1.The court of the international case can also be determined according to Article 5 (1) of the Brussels I Regulation. This Article contains an alternative to the general provision within Article 2.1.

I vårt arbete har vi undersökt hur de identitetsskapande processerna på friskolor med elever i grundskolans senare år ser ut. Genom kvalitativa intervjuer på tre friskolor, en med uttalad kristen värdegrund och två allmänpedagogiska, ville vi ta reda på hur eleverna anser att skolorna påverkar deras identitet, om det finns det en tydligare gruppidentitet på friskolor med religiös inriktning, samt vad skolledningens har som mål i arbetet med identitetsskapandet och hur detta uppfattas av eleverna. Vi har använt oss av sociologerna Giddens och Ziehes teorier kring identitetsskapande, samt kunskapssociologerna Berger och Luckmann och av Foucaults teorier kring diskursiva ordningar. Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att samtliga elever anser att deras respektive skola påverkar dem i deras identitetsskapande. På de allmänpedagogiska skolorna menar eleverna att skolornas pedagogiska inriktning hjälper dem att utvecklas till självständiga och toleranta individer. Eleverna på skolan med en uttalad kristen värdegrund anser att skolan delvis hjälper dem att få ett större självförtroende i deras religiositet. Det framkommer också tydligt att den gemensamma religiösa gruppidentiteten inte har någon motsvarighet på de allmänpedagogiska inriktade friskolorna. En förklaring till detta anser vi vara att eleverna på den kristna friskolan ser sig själva som avvikande från normen i det sekulariserade samhället och därför skapar ett starkare Vi. Vi finner också en överensstämmelse mellan skolledningens mål i hur eleverna ska uppfatta sig själva och hur de faktiskt gör det.

Kandidatarbetets syfte är att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv beskriva och analysera hur julfirande framställs i tre bilderböcker. Vi ville undersöka hur det svenska julfirandet framställs i bilderböcker med olika tidsmässiga fokus samt i relation till etnologiska studier inom ämnesområdet. De bilderböcker som valdes är: Petters och Lottas jul av Elsa Beskow, Julgröten av Sven Nordqvist samt Emilias jul av Anna Dunér och Kirsten Raagaard. Arbetets forskningsfrågor är: ?Hur framställs julfirandet i text och bild i bilderböckerna Petters och Lottas jul, Julgröten och Emilias jul, samt vilka diskurser kan identifieras??, ?Vilka likheter och skillnader finns mellan de tre framställningarna?? och ?Hur förhåller sig diskurserna till etnologiska studier som belyser svenskt julfirande från slutet av 1800-talet fram till 2000-talet??.

Kandidatarbetets syfte är att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv beskriva och analysera hur julfirande framställs i tre bilderböcker. Vi ville undersöka hur det svenska julfirandet framställs i bilderböcker med olika tidsmässiga fokus samt i relation till etnologiska studier inom ämnesområdet. De bilderböcker som valdes är: Petters och Lottas jul av Elsa Beskow, Julgröten av Sven Nordqvist samt Emilias jul av Anna Dunér och Kirsten Raagaard. Arbetets forskningsfrågor är: ?Hur framställs julfirandet i text och bild i bilderböckerna Petters och Lottas jul, Julgröten och Emilias jul, samt vilka diskurser kan identifieras??, ?Vilka likheter och skillnader finns mellan de tre framställningarna?? och ?Hur förhåller sig diskurserna till etnologiska studier som belyser svenskt julfirande från slutet av 1800-talet fram till 2000-talet??.

En uppsats som berör genus i den publikt framgångsrika filmen Mr. & Mrs. Smith (Doug Liman, 2005). Uppsatsen försöker utreda ifall genusperspektivet i Hollywoodfilmen har utvecklats till att bli mer jämställt. Svaret som uppsatsen kommer fram till är att det visserligen har gått framåt i utvecklingen att se kvinnor och män som jämställda men att det ännu inte är helt jämställt i de amerikanska hollywoodfilmerna..