Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka några lärares förhållningssätt till bedömning, skrivna omdömen, dokumentation av elevernas kunskap och om företagsamt lärande.Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar:- Hur ser dokumentationen ut (omdömen, IUP)?- Hur ser lärarna på bedömning?- Ser lärarna att arbetet med bedömning kommer att förändras efter fortbildningen?Vi vill också undersöka vilka intentioner Barn och utbildningsnämnden (Bun) hade med fortbildningen för lärare under hösten 2008.Teori: Vi har använt oss av ett sociokulturellt Perspektiv och teorier som relaterar till implementeringsprocesser i skolan utifrån ett top-down och bottom-up Perspektiv (Berg, 2003). Vi undersöker hur de inre och yttre gränserna i skolans värld påverkar verksamheten och hur man kan finna frirummet i undervisningen. Vi tar också upp formativa och summativa funktioner av bedömning.Metod: Vår undersökning har genomförts genom intervjuer med sex lärare som undervisar i år 3-5. Vi har även intervjuat lärprocessledaren för de obligatoriska skolformerna i vår kommun.

Bakgrunden till studien ligger i att Sverige har fått kritik från Förenta Nationernas (FN) barnrättskommitté för den rådande bristen på barns delaktighet i beslut som rör deras egna liv. Idrottsföreningar är en viktig arena för barns utveckling och utgör en stor del av deras fritid. Föreningsidrotten ska enligt Riksidrottsförbundet utgå från barnkonventionen och bör därför arbeta med frågor som rör barn och ungas rätt till inflytande.Syftet med studien var att beskriva flickornas Perspektiv på inflytande och delaktighet i sin idrottsförening och att sedan belysa det med hjälp av ett barnPerspektiv. Fokusgruppsdiskussioner användes för att undersöka problemområdet. Tio deltagare delades in i två olika fokusgrupper som diskuterade i cirka en halvtimma var.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion den pedagogiska dokumentationen fyller i förskolan. Vi har tittat närmare på hur pedagogisk dokumentation fungerar i praktiken utifrån både lärares Perspektiv och barns Perspektiv. Målet med undersökningen var att få djupare kunskaper inom ämnet. Under undersökningens gång har vi genomfört både lärare och barnintervjuer där vi har fått svar på hur de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. Lärarna använder sig av observationer för att följa upp det individuella barnet och förtydliga den verksamhet som bedrivs.

Syftet med uppsatsen var att med utgångspunkt i en fokusgrupp identifiera ett personalvetarPerspektiv på initiering av organisationsförändring och analysera detta i förhållande till en modell för organisationsförändring samt diskutera konsekvenserna av att inte ta hänsyn till detta Perspektiv. Utgångspunkten var kvalitativ. Den valda metoden var en fokusgrupp. I fokusgruppen användes ett stimulus material i form av en fiktiv situation. Denna kompletterades sedan med uppföljande individuella intervjuer.

Syftet med vår studie är att undersöka de okoncentrerade barnens upplevelse av några vuxenledda gruppaktiviteterna, vad gäller motivation och inlärning. Syftet är också att ur ett specialpedagogiskt Perspektiv undersöka anledningen till barnens upplevelser och hur det speglas i deras beteende. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de vuxenledda aktiviteterna, samling och saga, samt tidigare specialpedagogisk forskning i förskolan. Vårt arbete grundar sig på studier från två olika förskoleavdelningar från samma kommun med barn i åldrarna 4-5 år. För att få en helhet i vår undersökning, utifrån ett barnPerspektiv, har vi använt oss av videokamera samt kvalitativa barnintervjuer.

Den här uppsatsen är avsedd till att sätta retoriken i musiktexter i fokus. Syftet är att undersöka vilka berättelser och verklighetsbeskrivningar om livet i förorten, som framförs i Kartellens hiphoptexter. Sammantaget har fyra hiphoptexter valts, där Sonja Foss analysmodell är central i uppsatsen. De olika dimensioner av narrativet som analyseras är: plats, karaktärer, berättare, handlingar, temporala relationer, kasuala relationer, publik och tema. Samtliga dimensioner är  relevanta att undersöka då narrativ syftar till att påverka en publik till att tro på den slutsats som finns i berättelsen eller till att förstärka ett givet Perspektiv som publiken besitter och kanske även till att förändra ett Perspektiv hos publiken.

Vi vill med vår undersökning se hur barnen bland annat anpassar sig efter eller anpassar inomhusmiljön i sina lekar och aktiviteter under skoltid samt på fritidsverksamheten. Studie syftar även till att ge kunskaper om hur rum är laddade med värderingar samt vilka signaler de sänder. Vår studie har utgått ifrån bland annat barns Perspektiv och genusPerspektiv. Studien har genomförts på två skolor i deras förskoleklasser samt på deras fritidshem. Sammanlagt medverkade 26 barn varav åtta stycken gick med oss på samtalspromenader och resterande observerades.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på Elprogrammet förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och på vilket sätt de använder sig av begreppet i undervisningen. Undersökningen är utformad som en kvalitativ intervjustudie med fem personer som arbetar eller nyligen arbetat som lärare på gymnasieskolans Elprogram. Vid resultatanalysen framgick att resultatet kunde sorteras in under tre beskrivningsområden: Kunskap, Ändliga resurser samt Ett vidgat Perspektiv. Dessa beskrivningsområden överlappar varandra mer eller mindre och kan därför inte ses som tre från varandra skilda områden. Kunskap: lärarna ansåg att med hjälp av kunskap kunde hållbar utveckling erövras men även att kunskap var hållbar utveckling i sig.

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som två läseböcker för skolans yngre åldrar kan innehålla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, föreställningar och normer som språket i böckerna förmedlar till läsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fått agera som både det teoretiska Perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt Perspektiv och tankar från normkritisk pedagogik har jag strävat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i läseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat är fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant.

Malmös Östra sjukhusområde är i ett ombyggnadsskede till ett framtida Perspektiv. Examensuppdraget är beställt av Stadsfastigheter Malmö i samband med områdets framtida planhandlingar att bestämma funktionen för ett av distriktets fastigheter. I nuläget är administrationsbyggnadens verksamheter inte fastställda än men enligt planhandligarna ska fastigheten ha en offentlig funktion. Husets verksamhet ska i första hand fokuseras på de boende i området men kan samtidigt fungera som en kommersiell funktion för den omgivande staden. Jag ser i samband med detta framtida möjligheter att ge byggnaden en betydande och offentlig roll där följande verksamheter kan skapas och utvecklas; ekologisk restaurang, ekologisk livsmedelsbutik, lekstuga för barn, aktivitetscenter för äldre och en utställning för områdets historik. Förslaget ska tillämpas i form av olika estetiska ritningar och tekniska beräkningar.

Bakgrund: Beskrivning av röntgensjuksköterskans yrkesfunktion består av två delar, omvårdnad och teknik. Gränserna där emellan är inte lika uppenbar, dessa två ämnesområden flyter in varandra. För att beskriva omvårdnaden har Watsons karativa faktorer använts som en omvårdnadsteoretisk stomme. Syftet: Hur ger röntgensjuksköterskan omvårdnad vid röntgenundersökning? Hur patienten upplever omvårdnaden vid röntgenundersökning? Metod: litteratursökning.

Under tidigt 80-tal växte olika sorter av kommunikationsmodeller fram, bland annat Daft och Lengels, Media Richness Theory. Denna teori var baserad på den tidens kommunikationsmönster. Idag nästan 20 år senare har vi sett explosionsartad IT-utveckling vilket har medfört förändringar i det dagliga kommunikationsmönstret. I denna uppsats undersöker vi om Media Richness Theory fungerar på ny teknik med hänsyn till dagens utökade kommunikationsmetoder. Vi studerar bland annat användnings- och påverkningsmönster ur ett abduktivt Perspektiv, det vill säga både kvalitativt och kvantitativt.

Uppsatsens syfte är att studera lärares syn på barns krigslek i förskolan och på fritidshemmet. För att nå syftet intervjuades fyra lärare med inriktning mot förskolan och fritidshemmet. Resultatdelen delades in i kategorier där lärarnas uttalande sammanfattades i underrubriker. Uppsatsen utgår från två olika teoretiska utgångspunkter, ett sociokulturellt - och utvecklingspedagogiskt Perspektiv. Litteraturen behandlar leken som en möjlighet till barns lärande och utveckling men samtidigt hur lärares förhållningssätt kan styra barns handlingar i leken.

Syfte:Jag har velat svara på frågeställningarna hur maskulinitet och femininitet framställs i "The Vampire Diaries"Tidigare forskning:I min teori har jag utgått från Linda Fagerström och Maria Nilson som har forskat om hur medier påverkar våra Perspektiv angående genus, Marguerite Morits som har studerat filmer och serier i televisionen i Amerika på 1970-talet utifrån ett genusPerspektiv och Emile Durkheim som har studerat maskulinitet och femininitet i samhället utifrån ett historiskt PerspektivMetod och material:Jag har utfört en semiotisk analys av de tre första avsnitten i den första säsongen av "The vampire diaries". Det är en serie som sänds i televisionen på kanalen TV6 i Sverige och på kanalen CW i Amerika. Semiotik kan kortfattat beskrivas som teckenlära. I analysen har jag utgått från ett genusPerspektiv.Huvudresultat:Jag har funnit en framställning av femininitet och två framställningar av maskulinitet i "The Vampire Diaries". De båda maskulina framställningarna liknar varandra samtidigt som det finns skillnader mellan dem.

Vår uppsats behandlar nya förmånsrättslagen (2003:535) som beskriver förmånsrättsordningen vid ett företags konkurs. I och med lagändringen som trädde i kraft 1 januari 2004, har förutsättningarna ändrats för näringslivet, vilket vi fann intressant att undersöka. Syftet med uppsatsen är jämföra och beskriva bankens, företagens, Länsstyrelsens, konkursförvaltarens och kronofogdens Perspektiv gällande ändringarna i förmånsrättslagen. För att besvara vårt syfte har en fallstudie genomförts genom personliga intervjuer med ovanstående fem aktörer. Analysen har skett genom att finna teorier som passar detta verkliga problem och sedan utifrån teorierna undersöka hur verkligheten ter sig.