I de flesta projekt som drivs, inte bara inom IT branschen, görs alltid en projektutvärdering avom projektet blivit lyckat, om man lyckats att hålla den finansiella budgeten, om tidsplanenhållit och om man faktiskt fått det system eller den produkt som man beställt och trott sig få.Sällan utvärderas själva projektmetoden och de mänskliga resurser som befinner sig iprojektet och som egentligen är viktigast för att hela projektet skall lyckas komma i hamn.Syftet med denna uppsats är att belysa projektmetodiken Scrum ur individens perspektiv.Frågeställningen jag i denna studie således fokuserat på är dels hur individen påverkas,motiveras och drivs av att tillhöra ett Scrumteam, dels hur denna processmetod kan relaterastill gruppdynamiken.Studiens empiriska material, utgörs av semistrukturerade intervjuer och en fältstudie. För attfå en så bred spridning av respondenterna som möjligt valde jag att intervjua medarbetareifrån fyra helt olika företag, dock alla verksamma inom mjukvaruutveckling. Företagen skiljersig åt både med hänsyn till storlek och i hur länge de har använt sig av Scrum somprojektmetod. Fältstudien genomfördes vid ett av dessa fyra företag.Generellt var alla respondenter positiva till Scrum som projektmetodik. I princip allarespondenter upplevde att de fått större ansvar, blivit mer delaktiga i helheten samt blirbetrodda som de som vet mest.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lättare att få tillgång till information om andra människor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som består i att tillfälligt utnyttja någon annans identitet för att tillskansa sig så mycket pengar, varor eller tjänster som möjligt. Både köp och betalningar sker i dag i stor utsträckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lån krävs ett Personligt sammanträffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara någon annan har ökat avsevärt. I dag kan man utan större svårigheter använda någon annans identitetsuppgifter för att exempelvis beställa varor eller ta upp lån och själva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrägeri.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lättare att få tillgång till information om andra människor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som består i att tillfälligt utnyttja någon annans identitet för att tillskansa sig så mycket pengar, varor eller tjänster som möjligt. Både köp och betalningar sker i dag i stor utsträckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lån krävs ett Personligt sammanträffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara någon annan har ökat avsevärt. I dag kan man utan större svårigheter använda någon annans identitetsuppgifter för att exempelvis beställa varor eller ta upp lån och själva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrägeri.

Pedagogen är jag själv, som för tio år sedan arbetade som elevassistent åt en då tolvårig pojke, vid namn Björn. Björn hade diagnosen ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, och jag arbetade med honom under två års tid. ADHD yttrar sig som uppmärksamhetsstörning/koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet. Större delen av tiden arbetade vi utanför klassrummet, bara han och jag. Syfte Mötet, som således ägde rum för tio år sedan, var en känslomässig och professionell utmaning för mig och syftet med min gestaltning är att ta reda på huruvida vi efter tio år uppfattade det som ett äkta möte, samt vad det eventuellt har haft för påverkan på oss båda. Då jag har valt att på ett vetenskapligt vis analysera något som i allra högsta grad är ovetenskapligt, nämligen relationen mellan två människor, försöker jag på ett så klart och tydligt sätt som möjligt definiera vad ett äkta möte är. Svårigheten med att arbeta med en frågeställning som belyser något väldigt Personligt, ett möte mellan två människor, har varit att frågorna och svaren måste bli mer nyanserade och personliga allteftersom. Tillämpning Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och för att knyta an till mitt huvudämne Kultur, medier och estetiska uttrycksformer, har jag valt göra en gestaltning i form av en film.

I denna uppsats gör jag en analys och en jämförelse av hur sex elever i gymnasiets årskurs ett på yrkesförberedande- respektive studieförberedande program tolkar lyrik. Eleverna har fått delta i samtal om tre dikter och dels fått närläsa texterna, rad för rad, för att fokusera på ordens betydelse och mening, dels har de fått svara på frågor för att se om och hur de relaterar dikternas innehåll till sin egen livserfarenhet. Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper om vad som sker när elever läser och samtalar om poesi.     Det inspelade intervjumaterialet har analyserats utifrån Judith A. Langers teori om byggandet av föreställningsvärldar, som hon menar sker i fyra faser. Det har också kopplats samman med nutida svensk forskning, som på olika sätt visat sig kritisk mot svenska skolans litteraturundervisning utifrån vad elever presterat.     Resultaten av min undersökning visar att elevernas tolkningar av dikterna skiljer sig åt individuellt, inte gruppvis efter vilket gymnasieprogram de går.

Vi är intresserade av att studera ?vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare? eftersom vi själva är ekonomistudenter och har börjat fundera på framtida arbetsgivare.Det är även intressant för företag och organisationer att veta vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare eftersom det kan gör det lättare att locka till sig passande arbetskraft. Men när företagen och organisationerna väl har hittat rätt medarbetare gäller det att behålla dem och genom att veta vilka behov de anställda har kan arbetsgivaren tillfredsställa dessa behov, vilket resulterar i nöjda anställda.Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka vad som styr ekonomistudenterna val av framtida arbetsgivare utifrån deras motivationsfaktorer och om dessa motivationsfaktorer stämmer in på befintliga motivationsteorier. Vi är dessutom nyfikna på om företag och organisationer vet vad som intresserar ekonomistudenterna samt vad som kan få studenter att vilja bosätta sig i Gävle efter avslutade studier.Vi använde oss av mailintervjuer för att samla in material till vår undersökning eftersom vår första idé om att ha fokusgruppsdiskussioner inte gick att genomföra på grund av lågt intresse. Mailintervjuerna genomfördes med nio stycken ekonomistudenter vid Högskolan i Gävle och tre stycken organisationer i Gävle som är med i NU!, Näringslivsintegrerad utbildning.För att få djupare insikt i vad som motivera människor har vi valt att fördjupa oss i ett flertal motivationsteorier.

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett kriminalvårdsperspektiv redogöra för skiljelinjen mellan de förvaltningsrättsliga begreppen ärende och faktiskt handlande. Begreppen analyseras utifrån ett rättsäkerhetsperspektiv, där fyra kriminalvårdsspecifika utgångspunkter (regler om Personligt innehav i anstalt, undersökning av brev, avskildhetsplaceringar samt visitationer av bostadsrum) står i centrum för framställningen. Uppsatsen är utarbetad enligt en rättsdogmatisk metod, vilken förutsätter en beskrivning och analys av lagar, förarbeten, juridisk doktrin samt rättspraxis.     Någon närmare beskrivning av begreppet ärende har i lagen eller dess förarbeten inte givits. I den juridiska doktrinen definieras dock begreppet som en verksamhet som genom handläggning av ett ärende utmynnar i ett beslut, som binder enskilda eller juridiska personer till ett rättsfaktum.      I motsats till ärende framförs det faktiska handlandet, som kännetecknas av att inom ramen för den offentliga förvaltningen utföra sysslor som inte innefattar ärendehantering.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lättare att få tillgång till information om andra människor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som består i att tillfälligt utnyttja någon annans identitet för att tillskansa sig så mycket pengar, varor eller tjänster som möjligt. Både köp och betalningar sker i dag i stor utsträckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lån krävs ett Personligt sammanträffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara någon annan har ökat avsevärt. I dag kan man utan större svårigheter använda någon annans identitetsuppgifter för att exempelvis beställa varor eller ta upp lån och själva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrägeri.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lättare att få tillgång till information om andra människor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som består i att tillfälligt utnyttja någon annans identitet för att tillskansa sig så mycket pengar, varor eller tjänster som möjligt. Både köp och betalningar sker i dag i stor utsträckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lån krävs ett Personligt sammanträffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara någon annan har ökat avsevärt. I dag kan man utan större svårigheter använda någon annans identitetsuppgifter för att exempelvis beställa varor eller ta upp lån och själva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrägeri.

Årligen hålls flera inhemska och internationella mässor där företag kontinuerligt deltar utan att kanske ifrågasätta varför. Detta trots att konkret vetskap om vad mässorna faktiskt resulterar i är svår att framställa. Ser de verkligen till att få ut maximal effekt av dessa investeringar och i så fall hur? Är det så att inställningen i branschen överlag är att företagen deltar på grund av att alla andra gör det? Att den eventuella frånvaron från en mässa skulle spela större roll än själva deltagandet i sig.Syftet med rapporten är att undersöka hur B2B-företag kan stärka sitt varumärke genom mässdeltagande. Målet var att undersöka vad teorin kring mässor och varumärkesbyggande säger, hur utvalda oberoende experter och representanter från fem företag själva ser på mässdeltagande och hur varumärket kan stärkas genom denna form av marknadskommunikation.

Sedan 1990-talet och framåt har begrepp som evidens och evidensbaserad praktik fått storspridning inom den offentliga förvaltningen. Det har dock pågått en stark debatt mellan olikametodologiska skolor om hur denna evidens skapas på tillförlitligaste sett. En av dessa skolorutgörs av förespråkare av teoribaserade utvärderingar som till skillnad från klassiskaeffektutvärderingar ämnar förklara mer om hur och varför ett projekt leder till vissa effekter.Det har även pågått en debatt om hur utvärderingar av detta slag bör genomföras, dock finnsfå empiriska exempel där denna metod har prövats.Inom Göteborgs Stad har projektet STINA, med syftet att stärka det hivpreventiva arbetetbland personer som i sitt yrke möter personer med en missbruksproblematik, pågått mellan2012 och 2014. Tidigare studier av hiv-relaterade utbildningsinsatser har visat på positivaeffekter vad gäller kunskap, förmåga och attityd. Dock har dessa studier i mindre utsträckningbeaktat vad i dessa utbildningsinsatser som bidragit till dess effekter.

Årligen hålls flera inhemska och internationella mässor där företag kontinuerligt deltar utan att kanske ifrågasätta varför. Detta trots att konkret vetskap om vad mässorna faktiskt resulterar i är svår att framställa. Ser de verkligen till att få ut maximal effekt av dessa investeringar och i så fall hur? Är det så att inställningen i branschen överlag är att företagen deltar på grund av att alla andra gör det? Att den eventuella frånvaron från en mässa skulle spela större roll än själva deltagandet i sig.Syftet med rapporten är att undersöka hur B2B-företag kan stärka sitt varumärke genom mässdeltagande. Målet var att undersöka vad teorin kring mässor och varumärkesbyggande säger, hur utvalda oberoende experter och representanter från fem företag själva ser på mässdeltagande och hur varumärket kan stärkas genom denna form av marknadskommunikation.

Syfte: Syftet med studien är att försöka synliggöra vilka genrer ett antal gymnasieelever tillämpar när de skriver texter inom en 50-poängskurs i sex och samlevnad. Teori: Skrivande placeras i ett sociokulturellt perspektiv där eleverna får använda skrivandet för att bearbeta nyvunna kunskaper. Textanalyserna tar stöd i genrepedagogiken och systemfunktionell grammatik. Material och metod: Tre skrivuppgifter bestående av lärarinstruktioner och elevtexter i en kurs i sex och samlevnad är undersökningens material. Skrivuppgift Kulturmöten observerades i klassrummet, observationsprotokollet utgör en del av materialet.

Kundklubbar är idag ett mycket välkänt fenomen, de flesta människor är idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen använder sina klubbar i syfte att knyta kunderna närmare sig med hjälp av förmånliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb är en åtminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmånspaket med ett högt upplevt värde, med målet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en känslomässig relation.? Anledningen till att kunden ofta får ett klubbkort beror på att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer träffsäkert.Eftersom kundklubben är så pass utbredd bland företag idag blir det svårare för företagen att skilja sig från andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar ständigt. Därför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjälp av en kundklubb.

Denna uppsats undersöker den reparativa rättvisans värden och målsättningar samt filosofins förhållande till det etablerade straffrättssystemet. Uppsatsen förankras på det praktiska planet genom att undersöka medling som reparativ process. I fokus står lag (2002:445) om medling med anledning av brott. Denna uppsats fokuserar främst på dessa specifika frågeställningar:- Vad är reparativ rättvisa och vilka grundläggande värden står den för?- Hur förhåller sig den reparativa rättvisan till det etablerade straffrätts¬systemet?- Vilka är de grundläggande målen och syftena med medling enligt medlings¬lagen?- Vilket förhållande har medling till det svenska straffrättssystemet?Reparativ rättvisa är en rättsfilosofi som har etablerats de senaste 30 åren och som kännetecknas av att den har formulerat en kritik mot det rådande västerländska straffrättssystemet.