Sökresultat:
747 Uppsatser om Personligt nätverk - Sida 43 av 50
StrÄkinstrumentmakare. En presentation av en hantverksgrupps ekonomiska villkor i Stockholm 1756-1816.
Bakgrund: AnvÀndningen av sociala medier har blivit vÀldigt populÀrt och Àr ett effektivt verktyg för att kommunicera, inspirera, publicera och dela med sig om sig sjÀlv vilket kan ske genom bland annat bloggar. Bloggandet har haft en snabb tillvÀxt och Àr idag ett enormt effektivt marknadsföringsverktyg. Företag har i allt större utstrÀckning börjat uppmÀrksamma bloggarna som ett kommunikationsverktyg dÄ det anses vara ett tidseffektivt sÀtt att marknadsföra sig pÄ. Eftersom bloggvÀrlden blivit sÄ pass stor finns det idag flera olika typer av bloggare. Modebloggar Àr en av flera bloggtyper som blivit stora dÄ de skiljer sig frÄn de traditionella marknadsföringskanalerna pÄ sÄ vis att modebloggare kan skapa sÄvÀl intimitet med som förtroende hos lÀsaren vilket Àr nÄgot en vanlig marknadsföringskanal inte kan.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ett personligt varumÀrke skapas och vilka faktorer i omgivningen som pÄverkar synen pÄ varumÀrket.
LÀkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och lÀkande miljöer
Projektets syfte Àr att försöka utröna hur en visionÀr psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frÄgade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som Àr en lösning pÄ psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de lÀkande faktorerna sÄ att patienter ÄterhÀmtar sig sÄ fort och fullstÀndigt som möjligt? Projektet Àr ocksÄ ett försök att förmÀnskliga en av de stora insitutioner vi Àr beroende av i samhÀllet och har resulterat i en bok i Àmnet och ett designprojekt..
Trygghet och sÀkerhet i 60-talets bostadsomrÄden. Exemplet Dalbo i VÀxjö.
Detta examensarbete undersöker hur man med hjÀlp av fysisk planering och
gestaltning kan skapa förutsÀttningar för trygghet och sÀkerhet i 60-talens
bostadsomrÄden. Som ett exempelomrÄde har Dalbo i VÀxjö anvÀnts.
Efter en historisk och teoretisk genomgÄng presenteras förslag till
förÀndringar som kan gynna tryggheten och sÀkerheten i Dalbo
En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förÀndringsarbeten i
socialt utsatta omrÄde ges. Den visar att den samhÀllsekonomiska utvecklingen,
tillsammans med det samhÀllspolitiska klimatet och den nya tekniken under
60-talet fick stark inverkan pÄ vad som byggdes.
Erfarenheter frÄn förÀndrings-arbeten visar att det krÀvs ett multisektoriellt
arbetssÀtt för att lyckas i de mest utsatta bostadsomrÄdena.
Att vara eller icke vara 2.0 : Studenters sjÀlvpresentation i sociala medier
Studenter har ofta som ma?l att fa? ett arbete efter avslutade studier och med ho?g konkurrens pa? arbetsmarknaden skulle personal branding, personligt varuma?rkesbyggande, i sociala medier kunna vara ett bra hja?lpmedel fo?r att fa? ett arbete. Men hur ma?nga utnyttjar egentligen detta? Uppsatsens syfte a?r att belysa denna kombination. Fra?gesta?llningen handlar om hur studenter inom olika yrkesomra?den upplever och hanterar presentationen av sig sja?lva i sociala medier.
Sing your song
I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.
Sarbanes Oxley Act - en tvingande förÀndring
Sarbanes Oxley Act (SOA) Àr en amerikansk lag som Àven pÄverkar svenska företag. Lagen Àr tillÀmplig pÄ samtliga amerikanska och icke-amerikanska företag som Àr noterade pÄ nÄgon amerikansk börs. SOA stÀller bland annat krav pÄ att bolagen har ett vÀlutvecklat internkontrollsystem, vilket ska bidra till att den finansiella redovisningen blir mer korrekt. Genom SOA kommer företagens ekonomichef och VD att fÄ personligt ansvar för företagens finansiella rapportering. De ska intyga att varje delÄrsrapport och Ärsrapport som lÀmnas Àr korrekt, skulle intygandet visa sig vara osant blir konsekvenserna böter och i vÀrsta fall fÀngelse.
Empowerment ? i en organisatorisk förÀndring
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur nivÄn av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förÀndrat ledarskapet och de anstÀlldas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde pÄ undersökningens syfte att undersöka nivÄn av empowerment inom ett företag som genomgÄtt en stor organisatorisk förÀndring. Metoden som anvÀndes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgÄngspunkt, dÀr den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar pÄ hur empowerment pÄverkats i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, dÄ befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrÄn detta har sedan slutsatserna dragits.
Kandidatarbete
I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.
Kejsarens olika klÀder : en visuell kulturstudie om "nörden"
I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.
Att vara nÄgon - en kvalitativ studie om hur elever ser pÄ och hanterar de villkor och möjligheter som Äterfinns i dagens gymnasieskola och samhÀlle
Elever i gymnasieskolan har fÄtt ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat dÀrför att vÄr tidigare kollektivistiska samhÀlleliga demokratisyn i mÄngt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare pÄ högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och efterstrÀvas i det svenska samhÀllet. Denna situation korrelerar inte sÀrskilt vÀl med situationen i skolan, dÀr vi under vÄr verksamhetsförlagda tid sett att lÄngt ifrÄn alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. VÄrt syfte med arbetet Àr att utifrÄn gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka fÄ klarhet i hur de ser pÄ sig sjÀlva som individer i skolans vÀrld och hur de ser pÄ sin framtida roll i samhÀllet i stort. UtifrÄn detta vÀxte vÄra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: PÄ vilket sÀtt speglas elevers visioner om sin framtida samhÀllsroll i deras ansvarskÀnsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sÀtt att ta tillvara pÄ vad gymnasieskolan erbjuder?
För att besvara vÄra problemformuleringar har vi har utifrÄn begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.
FörÀndrade levnadsvillkor!? - en studie med utgÄngspunkt i projekt InPUTs arbete med f d gömda flyktingar
VÄr ambition med uppsatsen var att se om det finns ett orsakssamband mellan projekt InPUTs verksamhet och flyktingars förÀndrade levnadsvillkor efter ett permanent uppehÄllstillstÄnd (PUT).
Uppsatsen Àr en kvalitativ studie kombinerad med kvantitativ statistik, under arbetet har vi triangulerat metoderna för att underlÀtta analysen. Vi har anvÀnt en frÄgeguide med nÄgra teman, och samlat in vÄrt material i en halvstrukturerad intervjuform. Vi har förutom nio flyktingar intervjuat fyra personal frÄn projekt InPUT samt en personal frÄn Rosengrenska Stiftelsen.
Uppsatsens ska belysa vilka faktorer som pÄ individ-, grupp-, och samhÀllsnivÄ pÄverkar flyktingars liv samt söka hÀrleda om projekt InPUT Àr en av framgÄngsfaktorerna. I uppsatsen Àmnar vi Àven undersöka vad mer som samverkar för att flyktingar skall fÄ en bra tillvaro med goda levnadsvillkor i Sverige. För att kunna göra kopplingar till vÄra begrepp förÀndringsprocesser och levnadsvillkor har vi anvÀnt oss av teorier frÄn socialt arbete med inriktning mot systemteori.
Patienters behov av preoperativ information och upplevelsen av oro inför anestesi vid elektiv kirurgi: en enkÀtstudie
Information till patienter Àr en viktig del av anestesisjuksköterskans arbete och betydelsen av patientinformation som omvÄrdnadsÄtgÀrd har ökat kraftigt de senaste Ären pÄ grund av kortare vÄrdtider, ökat Älderspann, förÀndringar i livsstil och samhÀllsstruktur. En god information kan öka patientens trygghet och förmÄga att hantera olika aspekter av en planerad anestesi. Preoperativ oro Àr ett vanligt förekommande kÀnslotillstÄnd hos patienter och kan öka förekomsten av postoperativt illamÄende och postoperativ smÀrta. En god patientinformation kan mÀtas i en minskad oro och Àngslan inför anestesi. Studiens syfte var att undersöka patienters behov av preoperativ information samt upplevelsen av oro inför anestesi vid elektiv kirurgi.
InskrÀnkning i upphovsmannens ensamrÀtt : En utredning om gÀllande rÀtt enligt UpphovsrÀttslagen 12 §
SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad gÀllande rÀtt Àr betrÀffande privatpersoners rÀtt att framstÀlla exemplar av verk för privat bruk enligt URL 12 §. Upphovsmannens rÀttigheter till sitt verk har inte alltid varit sjÀlvklara men har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. AllmÀnheten har lÀnge haft rÀtt att göra kopior av verk för sitt privata bruk dÄ sÄdan kopiering inte ansetts skada upphovsmannens rÀtt. Den digitala utvecklingen möjliggör dock fler snabba och lÀtta sÀtt för allmÀnheten att kopiera verk i den privata sfÀren. För att skydda upphovsmannens rÀttigheter och möjligheter att fÄ ersÀttning för sina verk har upphovsmannen fÄtt allt fler rÀttigheter.
MÀnniskan Àr av naturen lat - Àven de som arbetar med projekt
Sverige Àr ett land dÀr projektformen aktivt anvÀnds av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom Àmnet för projektledning verkar det inte rÀcka till för att projekt skall genomföras pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom Àmnet projektledning Àr inte tillrÀcklig för den komplexitet som nu rÄder under 2000-talet och de hÀr teorierna Àr svÄra att Àndra. FÄ organisationer vill tala om misslyckanden och likadant Àr det nÀr det gÀller arbetet med projekt.MÄlsÀttningen med vÄr magisteruppsats Àr att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vÄr kandidatuppsats och hur det Àr en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstÄ varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfÀrdats inom Àmnet, trots att höga siffror pÄ misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till Àmnet för projektledning och vad som saknas för att uppnÄ 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrÄn ett narrativt perspektiv.
E-postfrÄgor till myndighet : Deskriptiv fallstudie av medborgarnas e-postfrÄgor inkomna till FörsÀkringskassan och Landstingets FrÄgelÄda
Det blir allt vanligare att samhĂ€llsmedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post Ă€r det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst pĂ„ dygnet, var man Ă€n befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriĂ€ren.FörsĂ€kringskassans telefonkundtjĂ€nst i Ăstergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Ăstergötlands webbtjĂ€nst FrĂ„gelĂ„dan inkommer omkring 2 frĂ„gor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrĂ„gad information till medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frĂ„gor det handlar om.