Sökresultat:
699 Uppsatser om Personligt möte - Sida 25 av 47
Leo Brouwer ? tonsÀttare eller gitarrtonsÀttare?
Kubanen Leo Brouwers gitarrmusik ligger och kĂ€nns vĂ€ldigt bra och tillrĂ€ttalagd för gitarren. Vissa grepp och fraser ligger sĂ„ vĂ€l till att man frestas att tro att Brouwer kommit pĂ„ dessa utifrĂ„n greppmĂ€ssiga orsaker. Ăr det sĂ„? I sĂ„ fall, finns det andra ?gitarrklichĂ©er? som följer med nĂ€r han komponerar annan musik? Kort sagt hur pĂ„verkar instrumentet musiken, medvetet eller omedvetet? Dessa gitarristiska ?spĂ„r? har undersökts i Brouwers musik, bl.a. genom artiklar, avhandlingar och videos dĂ€r Brouwer sjĂ€lv uttalar sig om sin musik.
Vietnameser, aktivitet och smÀrta : Kulturellt perspektiv med fokus pÄ arbetsterapi
Hur pÄverkar kulturen det kliniska arbetsterapeutiska arbetet med mÀnniskor frÄn en annan kulturell bakgrund? Den/de referens-ram/ar arbetsterapeuter anvÀnder sig av kommer, Ätminstone oftast, frÄn vÀstvÀrlden med de vÀrderingar och normer som finns hÀr. I östasiatiska kulturer finns en delvis annan ?tids- och jag-uppfattning? Àn i vÀstvÀrlden. Om vÀrderingar och normer inte stÀmmer med patienternas finns en risk att behandlingen inte blir av tillrÀckligt god kvalitet.SmÀrtpatienter Àr en stor patientgrupp i primÀrvÄrden.
Att planera för social aktivitet : en studie av Köpenhamns lommeparker
StadsförtÀtning Àr dagens rÄdande planeringsideal, stÀder ska vÀxa inÄt och fler funktioner och mÀnniskor ska rymmas pÄ en mindre yta. Detta har fÄtt konsekvenser
för stadens utemiljö, dÄ förtÀtning ofta har skett pÄ bekostnad av det offentliga rummet. Det stÀller krav pÄ en kvalitativ utemiljö. Men hur kan utemiljön planeras för
att frÀmja det sociala livet i det offentliga rummet? Det Àr bakgrunden till denna kandidatuppsats vars syfte Àr att öka förstÄelsen för hur landskapsarkitekter kan
planera för socialt kvalitativa platser pÄ en begrÀnsad yta.
Texter om QUASI-projektet : Att popularisera forskningsinformation
QUASI-projektet Àr ett tvÀrvetenskapligt forskningsprojekt som inkluderar universitet och högskolor i fem europeiska lÀnder. QUASI-samarbetet fokuserar pÄ forskning om jÀstceller. Projektet avslutades i maj 2007 och de vetenskapliga resultaten ska förklaras för allmÀnheten. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma lÀttbegripliga texter om QUASI-projektet för att informera allmÀnheten om projektet och resultaten. Texterna ska publiceras pÄ en webbsida.
Idealtjejen : ModellÀsare i Julia och Kamratposten
I den hÀr uppsatsen undersöks sex olika texter frÄn tidskrifterna Kamratposten och Julia för att komma fram till vilka modellÀsare som konstrueras. ModellÀsaren Àr den identitet som erbjuds i en text och den lÀsare som avsÀndaren förestÀller sig. Syftet med undersökningen Àr att hitta och sedan jÀmföra modellÀsarna frÄn de olika texterna och dÀrigenom se vilka förvÀntningar de tvÄ tidskrifterna har pÄ sina riktiga lÀsare. Analysen Àr kvalitativ och har sin grund i den systemisk-funktionella grammatiken. Jag har valt att analysera texternas interpersonella betydelse och deras presuppositioner.
Skillnader i attityd till personliga sökresultat
MÀngden information som finns tillgÀnglig pÄ Internet vÀxer. För att underlÀtta och minimera tidendet tar att fÄ svar pÄ en frÄga anvÀnder sig mÄnga mÀnniskor av söktjÀnster. Vissa söktjÀnster filtrerarinformationen för varje specifik anvÀndare vilket medför att sökresultaten blir personligt anpassade.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det finns en attitydskillnad till dessa personligasökresultat hos studenter som studerar en civilingenjörsutbildning och studenter som studerar enannan typ av högre utbildning. För att undersöka en möjlig attitydskillnad mellan studenternautfördes en kvantitativ attitydundersökning, i form av en enkÀt, och en kvalitativ undersökning,vilken bestod av intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att det fanns skillnader mellan grupperna. Det fanns en störremedvetenhet om den personliga anpassning hos de studenter som studerar encivilingenjörsutbildning Àn de som studerar en annan typ av högre utbildning.
FrÄn en konflikt till en annan : En socialpsykologisk studie om hur personers handlande formar konflikter och hur det pÄverkar arbetsgruppen.
Den frÄgestÀllning som har vÀglett denna uppsats handlar om betydelsen av den enskilde personens handlande pÄ en arbetsplats och vilka de sociala konsekvenserna blir. Det huvudsakliga syftet Àr att skapa bredare förstÄelse för hur personer kan bidra till att skapa destruktiva och konstruktiva konflikter pÄ arbetsplatser. Studiens empiri har genererats genom en kvalitativ inriktning och bestÄr av elva tematiska intervjuer frÄn en analysenhet: Arbetsförmedlingen. Intervjuerna konstruerades utifrÄn vÄr egen förförstÄelse om konflikter som destruktiva och dÀrför söktes respondenter med mer arbetslivserfarenhet. Empirin har analyserats inom ramen för organisationskulturen, med hjÀlp av Johan Asplunds begrepp social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas Scheffs hÀnsynsemotionssystem och Barbro Lennéer Axelssons förhandlingskommunikation.
MÀnskliga rÀttigheter ur ett lÀroboksperspektiv.
Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas instÀllning till kvinnor somvidareutbildar sig pÄ tertiÀr nivÄ ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. FrÄgestÀllningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig pÄ högskolenivÄ ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jÀmstÀlldhetsfrÄgor i gymnasieskolans lÀroplan och Vision2030-mÄlen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstÄ pojkarnas resonemang i dessa frÄgor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvÀmlighetsurval, och tvÄ styrdokument valdes (Àven de av bekvÀmlighetsskÀl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansÄg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sÀtt för bÄdevÀrlden och Kenya att anvÀnda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade frÀmst pÄ att en högutbildad fru innebar att man kan hjÀlpas Ät i försörjningen av familjenmen ocksÄ för att man blir mer samspelta i sitt Àktenskap.
Ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet
Ăvervikt och fetma Ă€r idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet pĂ„ grund av fysisk inaktivitet och försĂ€mrade matvanor. Skolan Ă€r en viktig instans i frĂ€mjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott Ă€r ocksĂ„ viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslĂ„ngt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod, följt av innehĂ„llsanalys som analysmetod.
Ansökan om körkortstillstÄnd via Internet
LĂ€nsstyrelsen i Stockholms lĂ€n hade en projektidĂ© som gick ut pĂ„ att det skulle skapas en Internetbaserad ansökan för körkortstillstĂ„nd med behörighet B, inklusive hĂ€lsodeklaration. Ăven en optiker skulle kunna fylla i ett synundersökningsformulĂ€r via webben. Dessa skulle sedan knytas ihop för behandling av den LĂ€nsstyrelse dĂ€r den sökande bor. Alla personer som skall anvĂ€nda tjĂ€nsten mĂ„ste inneha ett personligt medborgarcertifikat som anvĂ€nds för elektronisk signering av ansökan. Optikern behöver ett företagscertifikat för att identifiera sig.
Ledarskap, management eller bÄde och? - En kvalitativ studie av teori kontra praktik
VÄrt syfte Àr att undersöka om gott chefskap passar in pÄ teorins definitioner av ledarskap eller management eller en kombination av de bÄda.Uppsatsen Àr av kartlÀggande och hypotesskapande karaktÀr och en kvalitativ metod har anvÀnts för att insamla, studera och analysera data. PrimÀrdatan bestÄr av intervjuer med vd/ledare och ledda pÄ fem större företag verksamma i Sverige samt sex intervjuer med rekryteringskonsulter som enligt vÄr definition tillhör experternas perspektiv. PrimÀrdatan innefattar Àven tre intervjuer med inom Àmnet verksamma forskare och docenter pÄ Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. SekundÀrdatan utgörs av vetenskapliga artiklar samt litteratur som behandlar Àmnet ledarskap och management.Utredningen visar en klar övervikt för de egenskaper som teorin karaktÀriserar som ledarskap. I sju av tio fall nÀmner respondenterna ledarskapsegenskaper, och bara i tre av tio fall anger de att nÄgon som leder och ansvarar för verksamheter bör Àgna sig Ät uppgifter som tillhör management.
Kenyas dolda lÀroplan
Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas instÀllning till kvinnor somvidareutbildar sig pÄ tertiÀr nivÄ ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. FrÄgestÀllningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig pÄ högskolenivÄ ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jÀmstÀlldhetsfrÄgor i gymnasieskolans lÀroplan och Vision2030-mÄlen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstÄ pojkarnas resonemang i dessa frÄgor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvÀmlighetsurval, och tvÄ styrdokument valdes (Àven de av bekvÀmlighetsskÀl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansÄg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sÀtt för bÄdevÀrlden och Kenya att anvÀnda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade frÀmst pÄ att en högutbildad fru innebar att man kan hjÀlpas Ät i försörjningen av familjenmen ocksÄ för att man blir mer samspelta i sitt Àktenskap.
Labbar för alla! : Ett flexibelt lÀromedel i NO för grundskolans fk-3.
I kursen sjÀlvstÀndigt arbete 15hp under grundlÀrarprogrammet fk-3 vid Uppsala Universitet har vi valt att göra ett lÀromedel i NO för dessa Ärskurser. Vi har i största möjliga mÄn försökt utforma lÀromedlet sÄ flexibelt som möjligt, för sÄvÀl elever som lÀrare. Materialet Àr tÀnkt som en handledning för lÀrare i fysik och kemi, med elevsidor med experiment som Àr kopieringsbara. Boken har utformats utifrÄn ett genusperspektiv, men ocksÄ med hÀnsyn till uppsatta kriterier för lÀromedel anpassade för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (med sÀrskilt fokus pÄ ADHD). Boken Àr skriven av oss, för oss.
Att blogga politiskt - en kartlÀggning av riksdagsbloggarna
Syftet med undersökningen var att utföra en kartlÀggning över hur riksdagspolitiker anvÀnder bloggverktyget, frÀmst ur ett sprÄkligt perspektiv, för att faststÀlla om de publicerade texterna Àr lika komplexa, skriftsprÄkliga, opersonliga och abstrakta som konventionellt politiskt skriftsprÄk. Ett ytterligare syfte var att granska de politiska riksdagsbloggarna utifrÄn partitillhörighet och könstillhörighet i förhÄllande till hur blogginlÀggen blev mottagna i lÀsarkommentarerna. I undersökningen anvÀndes en kvantitativ metod för att undersöka 7 riksdagsmotioner, 79 riksdagsbloggar och 402 lÀsarkommentarer. Den teoretiska förankringen vilar pÄ den kritiska textanalysen och Bourdieus tankar om maktförhÄllanden i samhÀllet.Resultatet visar att Àven i de fall dÀr blogginlÀggen hamnade nÀra riksdagsmotionerna i frÄgan om textuell komplexitet och skriftsprÄklighet var de utformade mindre abstrakt och betydligt mer personligt Àn vad riksdagsmotionerna var.Resultatet visar Àven att det föreligger stora skillnader mellan de olika riksdagspartierna i hur blogginlÀggen mottas bÄde utifrÄn ett perspektiv som beaktar partitillhörighet och i frÄga om könstillhörighet. De socialdemokratiska riksdagsledamöterna fick över 40 % av samtliga kommentarer.
Landskapet genom linsen : ett panorama över bakgrundens betydelse i dukens odysséer
En ofta förbisedd aspekt inom filmkonsten Àr hur
landskapet kan samspela med och inverka pÄ
handlingen och manifestera huvudkaraktÀrernas
kÀnsloliv.
Uppsatsen syftar till att skapa en djupare förstÄelse
för den roll landskapet spelar i film utifrÄn en
detaljstudie av tvÄ personligt utvalada roadmovies;
Ă
terkomsten (A. Zvyagintsev, 2003) och The Straight
Story (D. Lynch, 1999).
Jag redogör för hur landskapsbilden har utvecklats
ur bildkonsten sedan Ärhundraden tillbaka, lÄngt
innan kinematografins uppkomst.
UtifrÄn mina studier har jag utvecklat och sammanstÀllt
en samling metoder och frÄgestÀllningar som
anvÀnds för att tydligare beskriva och ge svar pÄ
vilken roll landskapet spelar i de tvÄ filmerna - och
som i förlÀngningen kan tillÀmpas pÄ film i allmÀnhet.
Undersökningen visar att det finns en mÀngd
moment inom film för att signalera en allegorisk
avsikt till publiken; vissa mer konventionella och
nÀrmast schablonmÀssiga medan andra Àr subtila
och fungerar som en allegorisk bestÄndsdel i filmberÀttandet.
Precis som mÀnniskan prÀglar landskapet, prÀglar
landskapet ocksÄ mÀnniskan i en slags vÀxelverkan
i de studerade filmerna. Landskap ger oss möjlighet
att skapa mening i filmiska hÀndelser och det kan
symbolisera och uttrycka det som inte kan sÀgas
i ord. Landskapet kan understryka och förstÀrka
kÀnslor som yttras och har förmÄgan att Äterspegla
vÄra allra innersta subjektiva upplevelser av
vÀrlden..