Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Syftet med denna studie a?r att utforska vilka kunskaper och fa?rdigheter na?gra etable- rade sa?ngare anser beho?vs fo?r att sa?ngare ska kunna bli etablerade och erka?nda. Studien utga?r fra?n sociokulturellt perspektiv och baseras pa? kvalitativa intervjuer med tre sa?ng- are: En jazzsa?ngerska, en operasa?ngare och en popsa?ngare. Samtliga tre informanter betraktas som etablerade och erka?nda inom sin respektive genre.

Urbana enbostadshus sÄsom, stadsradhus och townhouses, har pÄ senare Är blivit en alltmer populÀr bebyggelsetyp hos sÄvÀl efterfrÄgan som utbud pÄ bostadsmarknaden. Denna typologi hÀrstammar i traditionella urbana strukturer och har en hög grad av arkitektonisk variation som ett resultat av att mÄnga olika aktörer varit involverade i byggandet.Idag finns indikationer pÄ en stor vilja till personligt utformade bostÀder. Trots det Àr nyproduktionen av bostÀder ofta standardiserad och plan- och byggnadsprocessen erbjuder fÄ möjligheter att pÄverka bostÀdernas utformning. Teoretiskt erbjuder urbana enbostadshus goda möjligheter för privatpersoner att bygga sina egna hus och dÀrmed en hög grad av personlig utformning.I denna uppsats studeras tre projekt med urbana enbostadshus som nyligen genomförts i tre olika stÀder. Studien berör smÄ aktörers delaktighet och möjlighet att pÄverka plan- och byggprocessen samt diskuterar för- och nackdelar hos de strukturer som skapats.Slutsatserna Àr att möjligheterna till deltagande har varit relativt smÄ i de tre projekten.

Bakgrund:Beröring Àr en viktig del i omvÄrdnaden som sjuksköterskan tillÀmpar naturligt. Beröring har en lugnande funktion och taktil massage som metod kan dÀrmed tillÀmpas i syfte att lugna patienter med Ängestproblematik. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med Ängest upplever taktil massage som behandlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpades. Studien baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som vÄrdats pÄ IVA upplever sin livskvalitet efter att ha kommit hem. Vidare var syftet att bedöma och beskriva kvaliteten pÄ de ingÄende artiklarna utifrÄn den metodologiska aspekten urval och bortfall. Litteraturstudien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Till litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa artiklar som hittades genom sökning i Pubmed, Cinahl och PsycINFO samt manuell sökning. Upplevelsen av livskvalitet relaterades till tre huvudkategorier.

I de senaste Ärens debatter om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet mellan man och kvinna framstÄr dessa ofta som binÀra poler eller motsatser. Ur det vÀxer bilder av hur kvinnor och mÀn ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva nÀr de avhumaniserar individen. SÀrskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som stÄr i motsats till ?kvinnliga? och dÀrmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

Denna studie berör samspelet mellan lÀrare och elever och har ett sociokulturellt perspektiv. Syftet Àr att undersöka hur elever uppfattar den sociala relationens betydelse i individuell musikundervisning. Förhoppningen var att fÄ reda pÄ om det förekommer nÄgra skillnader i det vi, som blivande lÀrare, förestÀller oss Àr en givande och lÀrande relation och det eleverna sjÀlva upplever under lektionerna. Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av Ätta elevers uppfattning av den sociala relationen mellan dem och deras lÀrare. Vi har frÄgat dem hur de upplever att den sociala relationen Àr och hur de önskar att den skulle kunna vara.

Ett bra bemötande ingÄr i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta fÄr patientnÀmnder Ärligen in anmÀlningar angÄende problem gÀllande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del bestÄr av kommunikation, krÀvs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa fÀrdigheter för att kunna bemöta patienter pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa fÀrdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, dÀr 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, dÄ de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som Àkta.

SammanfattningVid psykisk ohÀlsa Àr Ängest ett centralt fenomen, uppskattningsvis drabbas ca 25% avbefolkningen nÄgon gÄng under livet av ett Ängestsyndrom. Förekomst av obehandladÄngestsjukdom innebÀr sÄvÀl ett personligt lidande och ett hot mot den allmÀnna folkhÀlsan ochsamhÀllsekonomin. Behandling av Ängestsjukdomar bestÄr av farmakologiska och psykologiskametoder. Sjuksköterskan utgör en central roll i omvÄrdnaden av mÀnniskor med Ängestsjukdom.Relationen mellan vÄrdare och patienten utgör en betydelsefull del i vÄrdandet, och Àr enförutsÀttning för en fungerande vÄrdprocess. Denna projektplan utgÄr ifrÄn Tidalmodellen somomvÄrdnadsteoretisk referensram dÀr vÄrdrelationen och patientens egna inneboende resurser Àrcentrala.

Bakgrund: Arbetet pÄ en intensivvÄrdsavdelning innefattar ofta ett högt tempo och intensivvÄrdssjuksköterskan förvÀntas utöver sin kunskap inom medicin och omvÄrdnad, kunna hantera de psykologiska reaktionerna som kan uppstÄ i samband med kritiska tillstÄnd.Debriefing och avlastande samtal Àr bÄda verktyg för att bearbeta kÀnslor dÄ en svÄr situation intrÀffat. Syfte: Att belysa intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser om vad som pÄverkar behovet av debriefing och avlastande samtal i det dagliga arbetet. Metod: Genom ett strategiskt urval valdes totalt 10 intensivvÄrssjuksköterskor ut att delta i denna deskriptiva kvalitativa studie, som genomfördes pÄ tre olika intensivvÄrdsavdelningar i Sverige. Halvstrukturerade intervjuer utfördes och analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde generellt ett behov av debriefing/avlastande samtal i samband med större olyckor.

Den konkurrens som rÄder inom affÀrsvÀrlden har gjort att företag blivit tvungna att effektivisera sitt arbete. Man ser gÀrna att vissa steg i vÀrdekedjan förkortas eller försvinner helt och hÄllet.Internet Àr en plats som mÄnga företag etablerat sig och bedriver e-handel pÄ och har blivit ett komplement till detaljhandeln. Internet och e-handelns stora framgÄng har gjort det möjligt för företag att nÄ ut till fler konsumenter Àn tidigare. Urvalet av företag och produkter pÄ Internet ökar och har gett konsumenten större valmöjligheter nÀr de handlar pÄ Internet. Internet har blivit ett bekvÀmligt sÀtt för konsumenten att handla pÄ eftersom företagen alltid finns tillgÀngliga.

I de senaste Ärens debatter om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet mellan man och kvinna framstÄr dessa ofta som binÀra poler eller motsatser. Ur det vÀxer bilder av hur kvinnor och mÀn ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva nÀr de avhumaniserar individen. SÀrskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som stÄr i motsats till ?kvinnliga? och dÀrmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvÀndande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvÀndande frÀmst hÄller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen Àr kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren anvÀnds teoretiska perspektiv som utgÄr frÄn tre teman gÀllande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras ocksÄ en mÀngd tidigare forskning för att ge en bred bild av Àmnet.Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrÄn landsorten och de Àr uppvÀxta i hem som Àr prÀglade av en stark arbetarkultur. Det Àr ocksÄ i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gÄngen genom en manlig familjemedlem.

Opportunism och opportunistiska beteenden framstÀlls som negativa beteenden som Àr svÄra att identifiera. Det leder till risk och osÀkerhet i relationer samt transaktioner. OsÀkra förutsÀttningar skapar misstro och tar sig uttryck i transaktionskostnader för att styra opportunism. Personliga relationer och förtroenden uppfattas som alternativa metoder för att styra opportunism och opportunistiska beteenden. För att styra personliga relationer med avsikt att hantera opportunism Àr medvetenhet och erfarenhet centrala begrepp.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka elevers ansvar i skolan utifrÄn ett elevperspektiv. Vad eleverna har för uppfattningar om sitt ansvar och hur dessa uppfattningar kan förklaras utifrÄn den skolsitution de befinner sig i. Som bakgrund diskuteras innebörden av begreppet ansvar. Enligt moralfilosofiska teorier kan mÀnniskan vara ansvarig endast om hon har möjlighet att vÀlja sina handlingar, att hon har visst mÄtt av frihet. Skolans styrdokument pÄpekar hur viktigt det Àr med personligt ansvarför ett demokratiskt samhÀlle och att skolans uppgift Àr att fostra eleverna till ansvarsfulla individer.