Syftet med denna studie Àr att undersöka hur gymnasieelever med huvudinstrumentet sÄng upplever sambandet mellan röst och identitet. Deras uppfattning av hur sÄnglektioner pÄverkar deras utveckling av sjÀlvförtroende och identitet undersöks ocksÄ, samt vad de anser kÀnnetecknar en utvecklande sÄngundervisning. Med hjÀlp av kvalitativ intervju av sex intervjuobjekt pÄ tvÄ olika skolor ges följande resultat: De flesta av eleverna menar att rösten kan vara bÄde ett instrument och en del av personligheten eller identiteten. Det Àr dock ett mer personligt eller mer kroppsligt instrument Àn andra. För nÄgra elever pÄverkar deras utveckling av rösten och musikaliteten andra delar av livet, till exempel vilka val av utbildning de tÀnker göra eller hur sjÀlvsÀkra de Àr.

I de senaste Ärens debatter om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet mellan man och kvinna framstÄr dessa ofta som binÀra poler eller motsatser. Ur det vÀxer bilder av hur kvinnor och mÀn ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva nÀr de avhumaniserar individen. SÀrskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som stÄr i motsats till ?kvinnliga? och dÀrmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

ABSTRAKT En förestÀllning om vad identitet, tillhörighet och religion för mÄnga ungdomar i dagens mÄngkulturella svenska samhÀlle har framkallat en nyfikenhet hos oss som har lett till att vi hÀrigenom ville ta reda pÄ mer om hur identitetsförÀndring kan te sig i samband med migration. VÄra egna tankar och funderingar har inspirerat oss till att fördjupa oss ytterligare och belysa dessa frÄgor. Dels för att detta Àmne ligger oss nÀra personligt ville vi forska och urskilja ifall detta fenomen Àr likadant hos andra ungdomar eller inte? VÄra informanters sjÀlvbild Àr beroende av bÄde det förgÄngna och det framtida. Det förgÄngna inkluderar deras hÀrkomst, vÀrderingar samt deras kulturella tillhörighet frÄn ursprungslandet.

Studien syftar till att undersöka ifall det Àr en bra undervisningsmetod dÄ man viker 8 veckor av terminen till att komponera och spela in en lÄt pÄ lektionstid. Studien skall Àven undersöka den didaktiska aspekten av metoden. Studiens syfte Àr Àven att belysa vikten av att koppla teori till det praktiskt utövande av sin kunskap. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex av de gitarrelever jag undervisade med denna learn by doing metod. Intervjuerna Àr gjorda utifrÄn semistruktuerade frÄgor.

Bakgrund: Behov av dialysbehandling Àr en omvÀlvande förÀndring av patientens livsvÀrld. Behandlingen Àr livsuppehÄllande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgÄng mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framstÀllts som försÀmrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling pÄverkar det dagliga livet Àr dock personligt och varierande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling.Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades dÀrefter med kvalitativ innehÄllsanalys, enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebÀra, beskrevs beskedet som chockartat nÀr de förstod att dialysberoendet var livslÄngt. TidsÄtgÄngen för behandling minskade möjligheterna att arbeta.

Uppsatsen har som mÄl att se hur lÀsningen av Kurt Vonnegut kan kompletteras med ekokritiska perspektiv. Som Àmne valdes hot mot planeten och det undersökta materialet var fyra av Vonneguts böcker: Player Piano (1954), Breakfast of Champions (1973), Slapstick (1976) samt A Man without a Country (2005). Böckerna undersöktes utifrÄn frÄgorna: Har det tidigare i Vonneguts författarskap förekommit hot mot planeten? Vilka Àr i sÄdana fall dessa hot och vilka Àr aktörerna bakom hoten? samt Hur framstÀlls hoten och hur har hoten och framstÀllningen förÀndrats frÄn Vonneguts debut till hans avslutande roman? Undersökningen visade att det genom hela Vonneguts författarskap har funnits ett tema som sÀger att livet som levs Àr ohÄllbart. Det tar sig form i olika hotbilder mot planeten.

The theory chapter is based on a model about brand identity, ?Brand Identity Prism? (Kapferer, 2008, s.183). This model contains six elements which we have supplemented with theories about personal branding. This because the focus and theory on a person's brand identity is almost non-existent. The purpose of the study is therefore to examine how editors at fashion magazines are working with their brand identity in the personal brand and thereby create an understanding of the identity function.

Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka möjligheter och hinder för lÀrarstudenter vid Malmö Högskola att genomföra utbytesstudier genom utbytesprogrammet Erasmus. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken bild ger nÄgra lÀrarstudenter vid Malmö Högskola av genomförandet av sina utbytesstudier med Erasmusprogrammet? Vilken bild ger Erasmuskoordinatorn vid Malmö Högskola av deras arbete med lÀrarstudenters utbytesstudier? Vilken bild ges av mÀnniskor som arbetar med internationaliseringsfrÄgor vid fakulteten lÀrande och samhÀlle pÄ Malmö Högskola om utbytesstudiers betydelse för lÀrarstudenter? För att kunna besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss utav forskning som rör bland annat lÀrarstudenters mobilitet, internationalisering och interkulturell kompetens. Denna tidigare forskning visar pÄ lÄg mobilitet hos lÀrarstudenter samtidigt som det stÀlls nya krav pÄ lÀrare i en allt mer internationaliserad vÀrld. Studien har genomförts med hjÀlp utav kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrarstudenter vid Malmö Högskola, som genomfört utbytesstudier genom Erasmusprogrammet samt en gruppintervju med personal vid Malmö Högskola. Genom vÄr insamlade empiri framkommer det frÄn studenterna en positiv syn pÄ deras utbytesstudier, de menar att de har pÄverkat dem bÄde pÄ ett personligt samt pÄ ett professionellt plan. DÀremot framkommer det att lÀrarutbildningen vid Malmö Högskola inte har ett tydligt arbetssÀtt för att utbytesstudier ska bli sÄ utvecklande som möjligt för lÀrarstudenter..

SammanfattningSyfte: Syfte Àr att beskriva strategiska aspekter en smÄföretagare möjligen kananvÀnda vid en introduktion.FrÄgestÀllning: Hur kan en smÄföretagare introducera en produkt?Metod: Teori inom forskningsÀmnet har granskats och ett omrÄde har identifierats dÀr ett teoretiskt bidrag kan göras. Teorin har sedan analyserats mot det empiriska materialet som samlats in frÄn egenföretagare och olika former av inkubatorer genom semistrukturerade intervjuer, detta for att fastslÄ vilka aspekter som kan anses mer betydelsefulla för egenföretagare vid introduktioner.Slutsats: Tidpunkten nar det kommer till samhallsekonomiska faktorer som hög ochlÄgkonjunktur för introduceringen Àr inte lika avgörande som teorinframhÀver. Teorin hÀvdar att en introducering i en lÄgkonjunktur bör senarelÀggas, nÄgot som inte stÀmmer dÄ en smÄföretagare kan dra fördelar av att introducera i en lÄgkonjuntur som han inte kan i en högkonjunktur. För mÄnga smÄföretag Àr en lokal introduktion att föredra för att kunna vÀxa organsikt och riskfritt.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgÄngsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av genomförda intervjuer och observationer pÄ Arbetsförmedlingen, dÀr sex arbetslösa ungdomar och tvÄ arbetsförmedlare responderade. I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhÄlla sig till. Vi var dÀrför intresserade av att ta reda pÄ hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemÄl och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhÄllningssÀtt dÀr resultatet pÄvisar att det förra Àr viktigt för unga arbetslösa dÄ de efterfrÄgar personligt bemötande dÀr de blir sedda som enskilda individer och fÄr hjÀlp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus pÄ förhÄllningssÀtt, sociala interaktioner och det professionella samtalet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrarstudenters val till lÀrarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns nÄgon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte Àr att lÀraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhÄllanden som rÄder i skolor och pÄ lÀrarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkÀtundersökning som genomförts bland lÀrarstudenter som gÄtt en termin pÄ lÀrarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkÀten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lÀrarstudenternas motiv.

Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt i pÄ vilka sÀtt en orkester eller en musikutbildning kan skapa ett utvecklande och stimulerande arbetsklimat, det vill sÀga en miljö dÀr varje individ ges bÀsta förutsÀttningar till utveckling sÄvÀl personligt som professionellt. Det saknas mer omfattande forskning inom omrÄdet. Med detta i Ätanke Àr min avsikt att med detta examensarbete fÄ en djupare insikt i frÄgestÀllningar som rör det förhÄllningssÀtt dessa miljöer kan ha för att verka utvecklande för alla deltagare. Studien tar sin utgÄngspunkt i teorier om ledarskap och grupprocesser.Datamaterialet bestÄr av halvstrukturerade intervjuer med ledare och chefer som arbetar pÄ Operahögskolan, Kungliga Musikhögskolan och pÄ Folkoperan i Stockholm.Resultaten visar att ledarskapet har en mycket betydande roll för hur verksamheten fungerar och driver sina huvuduppgifter framÄt. Det Àr chefen eller ledningen i orkesterverksamheten och i musikutbildningen som tillsammans med den grundlÀggande företagsidén skapar företagets sjÀl och kultur.

En förfrÄgan om förslagsritningar till ett modernt och funkisinspirerat smÄhus ligger till grund för detta examensarbete. Huset ska vara ett personligt och funktionellt hem som ska passa en normalstor familj. Byggnaden ska vara arkitektoniskt tilltalande och vara inspirerad av funktionalismens formsprÄk.Till arbetet har en litteraturstudie utförts om den funktionalistiska arkitekturen. Den hade sitt genombrott i Sverige efter StockholmsutstÀllningen Är 1930. Den funktionalistiska arkitekturen, Àven kallat funkisen, blev en ny stilepok som kÀnnetecknades frÀmst av de vitputsade fasaderna, ljusa innemiljöerna, geometriska former och lÄglutande tak.

Introduktion: Den vÄrdande relationen krÀver att sjuksköterskan har ett empatiskt förhÄllningssÀtt och kÀnner medlidande med patienten. Om sjuksköterskan inte kan hÄlla lidandet ifrÄn sig pÄ ett personligt plan kan sjuksköterskan drabbas av compassion fatigue/ sekundÀr traumatisk stress (CF/STS), vilket Àr tvÄ snarlika begrepp som beskriver emotionell utbrÀndhet. Prevalensen av CF/STS Àr hög inom onkologin. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor som arbetar med cancersjuka barn eller vuxna inom slutenvÄrd kan motverka att drabbas av CF/STS. Metod: En litteraturstudie genomfördes med hjÀlp av tolv kvalitativa forskningsartiklar.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en förstÄelse för hur kontakten med anhöriga till brukare vid LSS- boenden ser ut ur de professionellas perspektiv. Genom att fokusera pÄ de professionellas perspektiv, vill vi ta reda pÄ de handlingsstrategier och utgÄngspunkter för dessa som utmynnar i kommunikation. - Hur ser kontakten med anhöriga ut vad gÀller kontinuitet, form och innehÄll? - Vad finns det för riktlinjer vad gÀller kontakt och kommunikation med anhöriga? - Hur integrerar personalen riktlinjer, arbetsgruppens synsÀtt och individuell syn i kontakten med anhöriga?- Vad har personalen att sÀga om förvÀntningarna frÄn andra professionella och brukarnas anhöriga? - Hur ser personalen pÄ grÀnsdragningen mellan personligt och privat i kontakten med anhöriga? - Vilka svÄrigheter upplever personalen nÀr det gÀller att planera arbetet med brukarna i samförstÄnd med anhöriga?Studien har genomförts i form av kvalitativa forskningsintervjuer, med en intervjuguide som fokuserar pÄ centrala teman inom Àmnet. I resultatet framgÄr att samtliga intervjupersoner pÄ olika vis uttrycker att det finns en problematik som utgÄr frÄn att de upplever att de anhörigas förvÀntningar inte stÀmmer överens med den egna synen pÄ den professionella arbetsrollen, vilket försvÄrar kommunikationen.