Syftet med denna uppsats Àr att analysera filmen Waking Life (Richard Linklater, 2001) utifrÄn David Bordwells narratologiska perceptionsteorier för att tydliggöra filmens narrativa konstruktion pÄ ett kognitivt plan.PÄ senare Är har det kommit allt fler filmer som utmanar ÄskÄdaren med ett experimentellt berÀttelseformat. Waking Life tillhör den gruppen men lÀmnar ocksÄ extra rum för ÄskÄdarens egna tolkningar.Genom ett fokus pÄ filmens protagonist och dennes öde sÄ riktar uppsatsens nÀranalys in sig pÄ filmens underliggande berÀttelse, som i filmen döljer sig och samtidigt blandas med filmens filosofiskt inriktade innehÄll.NÀranalysen anknyter stÀndigt till Bordwells teorier som ocksÄ visar sig vara vÀl anvÀndbara för en grundlÀggande linjÀr analys, men uppmÀrksammar samtidigt vissa av teorins brister. Sammanfattningsvis förtydligar uppsatsen detta genom att peka pÄ vikten av ÄskÄdarens medvetenhet om vem eller vilka det Àr som egentligen berÀttar en film. HÀr Àr Waking Life med sitt experimentella narrativa upplÀgg och kÀnslan av ett högst personligt berÀttande ett passande exempel..

Stora delar av dagens arbetsliv utgörs av flexibla arbeten, sÀrskilt inom tjÀnstemannasektorn,vilket innebÀr att medarbetaren sjÀlv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete vad gÀller nÀr,var och hur arbetet ska utföras. UtifrÄn detta syftar vÄr uppsats till att studera hur medarbetareinom HR-branschen upplever villkoren i dagens grÀnslösa arbetsliv och hur medarbetarnahanterar dessa villkor i sitt dagliga arbete. Med en fenomenografisk utgÄngspunkt fokuserasundersökningen till individers uppfattning och vi har ett förstÄelseinriktat angreppssÀtt i studien.Vidare Àr studien kvalitativ och empirin hÀmtas frÄn kvalitativa intervjuer med Ätta medarbetareinom HR-branschen. Resultatet visar att det nya arbetslivet stÀller krav pÄ medarbetarna attsjÀlva organisera arbetet, identifiera sina arbetsuppgifter samt initiera samarbeten med sÄvÀlkunder som kollegor för att utföra arbetet. Medarbetaren förvÀntas Àven vara flexibel och kunnaarbeta mer efter företagets behov sÄvÀl som stÀndigt utvecklas och anpassa sig till förÀndringarav arbetssÀtt.

SammandragAtt organisationer lÀr Àr ofta en förutsÀttning för att nÄ goda resultat. Viktigt för lÀrandet Àr att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lÀrande organisation Àr detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rÄdande lÄgkonjunkturen har mÄnga organisationer varit tvungna till stora nedskÀrningar. Detta gÀller inte minst flygbolaget SAS.

Syftet med denna studie var att försöka fÄ en inblick i hur det Àr att leva i den komplexa kontexten i att ha en hbt (homo-bi-trans) lÀggning och att vara kristen. Vi ville pÄ individnivÄ försöka tolka och förstÄ genom ett queerteoretiskt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie som baseras pÄ sex halvstrukturerade intervjuer. Vidare ligger studiens fokus pÄ personer som har ett aktivt liv inom den kristna kontexten. De begrepp som genomsyrar hela studien Àr heteronormativitet, hbt och stigmatisering.

Bakgrund: Behov av dialysbehandling Àr en omvÀlvande förÀndring av patientens livsvÀrld. Behandlingen Àr livsuppehÄllande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgÄng mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framstÀllts som försÀmrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling pÄverkar det dagliga livet Àr dock personligt och varierande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling.Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades dÀrefter med kvalitativ innehÄllsanalys, enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebÀra, beskrevs beskedet som chockartat nÀr de förstod att dialysberoendet var livslÄngt. TidsÄtgÄngen för behandling minskade möjligheterna att arbeta.

Att bemöta patienter efter en traumatisk hÀndelse krÀver goda kunskaper bÄde medicinskt och psykologiskt. HÀr krÀvs kunskap i vilka normala processer som pÄgÄr samt vilka patologiska tillstÄnd som kan uppkomma för att kunna ge ett adekvat omhÀndertagande. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskors bemötande i det akuta omhÀndertagandet. Studien utfördes som en litteraturstudie dÀr 13 artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uppfattar teknisk kompetens som det viktigaste i det initiala omhÀndertagandet.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

I en alltmer globaliserad vÀrld dÀr utbudet av produkter ökar Àr det svÄrt att skapa ett starkt och hÄllbart varumÀrke pÄ marknaden. DÄ det idag finns fÄ verktyg och koncept inom intern varumÀrksuppbyggnad har jag valt att undersöka hur varumÀrket kan stÀrkas inifrÄn och ut. I studien har jag tittat nÀrmare pÄ begreppet Brand citizenship behaviour, ett omrÄde som Àr relativt nytt och bygger pÄ den anstÀlldes inverkan pÄ varumÀrket. En explorativ fallstudie har genomförts för att undersöka vilka berÀttelser som Äterges i Àmnet. Detta genom att ha intervjuat sju anstÀllda pÄ företaget SaltÄ kvarn.

Diabetes typ 2 Àr en kronisk sjukdom som innebÀr att livssituationen för berörda personer förÀndras. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med diabetes typ 2. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i följande fem kategorier: Att Àndra kost- och motionsvanor, Att livet blir mer begrÀnsat och krÀvande, Att information och stöd Àr viktigt, Att kÀnna oro för behandling och komplikationer, Att ha kontroll över sin egen vÄrd. Litteraturstudien visade att personer Àndrade bÄde kost och motion pÄ grund av diabetes typ 2 och sÄg det som en utmaning och uppskattade livsstilsförÀndringarna som sjukdomen medförde. Sjukdomen sÄgs som en begrÀnsning och brist pÄ energi upplevdes.

Bakgrund: Distriktssköterskearbetet Àr vÀldigt sjÀlvstÀndigt och mÄngsidigt. Distriktssköterskor möter patienter som lider av olika sjukdomar eller skador. De flesta kan inte klara de psykiska och fysiska pÄfrestningar och blir utbrÀnda. Studier visar att med handledning kan tid för reflektion och bearbetning av bl. a stress möjliggöras vilket leder till mer trygghet och vÀlbefinnande i yrkesrollen.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns behov av omvÄrdnads-handledning för distriktssköterskor för att minska stress i deras arbete.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

I denna studie granskas hur danslÀrare inom gymnasieskolan arbetar med bedömning inom GY11 och hur de resonerar kring bedömning. Bakgrunden till syftet vilar pÄ ett personligt intresse för omrÄdet som blivande lÀrare. Bedömning Àr ett omdiskuterat Àmne som anses vara komplext, inte minst inom de estetiska Àmnena, och behöver belysas och utforskas. Studiens avgrÀnsning Àr att förhÄlla sig till de nya lÀroplanerna för gymnasiet, Lgy 11, dÄ det Àr dessa styrdokument vi kommer att arbeta med i framtiden, samt att undersöka syftet inom ett visst geografiskt omrÄde, sydöstra Sverige. Metoden som anvÀnts Àr en intervjustudie dÀr personer, som Àr verksamma lÀrare inom gymnasieskolan och dansÀmnet, inom det valda omrÄdet har intervjuats.

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebÀr pÄverkan pÄ sÄvÀl kommunikation, kÀnslor, kroppssprÄk, beteende och varseblivning. I vÄrden av dementa Àr det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det Àr viktigt att möta vÄrdtagaren pÄ sin nuvarande nivÄ och samtidigt stimulera kropp och sjÀl. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjÀlpmedel dÄ den har mÄnga positiva effekter. OmvÄrdnadsteoretikern Kari Martinsen har anvÀnts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

Uppsatsen har som mÄl att se hur lÀsningen av Kurt Vonnegut kan kompletteras med ekokritiska perspektiv. Som Àmne valdes hot mot planeten och det undersökta materialet var fyra av Vonneguts böcker: Player Piano (1954), Breakfast of Champions (1973), Slapstick (1976) samt A Man without a Country (2005). Böckerna undersöktes utifrÄn frÄgorna: Har det tidigare i Vonneguts författarskap förekommit hot mot planeten? Vilka Àr i sÄdana fall dessa hot och vilka Àr aktörerna bakom hoten? samt Hur framstÀlls hoten och hur har hoten och framstÀllningen förÀndrats frÄn Vonneguts debut till hans avslutande roman? Undersökningen visade att det genom hela Vonneguts författarskap har funnits ett tema som sÀger att livet som levs Àr ohÄllbart. Det tar sig form i olika hotbilder mot planeten.

Upphovsmannens ursprungsidé var att skriva ett stycke som skulle kombinera element frÄn influenser inom pop/rock, jazz, vÀsterlÀndsk konstmusik, elektroakustisk musik och ljudkonst. En stilistisk balans var ett önskat resultat för att undvika polystilism och istÀllet hitta ett tonsprÄk som tar tillvara pÄ upphovsmannens olika influenser.Efter en konsert som genomfördes med hans egna material inom pop/rock, kom en insikt att det fanns, utöver det stilistiska, olika attityder till notation kopplat till musicerande mellan traditionerna afro och klassiskt.Ett experiment utfördes dÀr notationssÀtt med olika styrningsgrad kunde jÀmföras. Den sÄ kallade slashnotationen blev en grund för ytterligare notationsmÀssiga utforskningar i stycket som sedan skrevs.Den stilistiska problematiken i kombinationen av influenserna löstes genom styckets form. Tydlig tematik anvÀndes, med teman som hade stilistisk rörlighet. Styckets storform utgörs av en stegrande dynamisk utveckling, kopplat med en stilistisk vandring frÄn konstmusik till mer afro-inspirerad musik.