Det här examensarbetet handlar om barn med Asperger syndrom. Syftet med arbetet var att ta reda på vad Asperger syndrom är och hur man som lärare kan hjälpa dessa elever på bästa sätt. Jag är intresserad av elever som har det svårt och antar att jag någon gång under min tid som lärare kommer att stöta på dessa elever. Arbetet inleds med en teorigenomgång där jag främst går igenom de utmärkande dragen hos barn med Asperger syndrom. Där går jag också bl a igenom orsaker till Asperger och diagnostisering.

Vi är två studenter som har två olika inriktningar, marknadsföring samt redovisning. Dessa två ämnen har vi vävt samman till en uppsats. Vi har analyserat hur två organisationer, UNICEF och Rädda Barnen, har använt deras årsredovisningar som ett redskap i marknadskommunikationen och även hur utvecklingen skett. På senare tid har det förekommit att välgörenhetsorganisationer inte använt bidrag som de bör, och detta har gjort så att bland annat trovärdigheten har satts på prov. Detta gjorde att vi även vill se på hur kommunikationen i årsredovisningen kan användas för att skapa trovärdighet.?Vårt syfte är att analysera årsredovisningens roll för marknadskommunikationen i UNICEF och Rädda Barnen, och förstå hur texten i årsredovisningarna används för att skapa trovärdighet.?Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har analyserat ett antal årsredovisningar.

Denna uppsats utreder informationsbehovet hos brukare inom hemtjänsten i Göteborgs Stad Centrum samt hur stadsdelsförvaltningen Centrums sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård, kan förbättra sin hemtjänstverksamhet och öka brukarnas inflytande över denna. Undersökningens material består av intervjuer med tolv stycken brukare inom Centrums hemtjänst. Med hjälp av särskilt Tove Harnetts och Eva Wikströms teorier om brukarinflytande samt teorier om kommunikation och New Public Managements perspektiv på brukare analyserar jag de intervjuades tankar om och upplevelser av hemtjänsten. Mina centrala resultat pekar på brister i kommunikationen mellan brukarna och hemtjänstorganisationen, men också brister i respondenternas kunskap om både den egna situationen, till exempel kännedom om kontaktperson, och om hemtjänsten som organisation. Brukarna föredrar att använda brev och telefon som kommunikationskanaler och kommunikation om förändringar är den viktigaste informationen att erhålla från hemtjänsten.

Användarutveckling, det vill säga att användare utvecklar egna IT-verktyg, är en form av systemutveckling inom organisationer som kan få en betydande roll för verksamheten.Denna fallstudie genomfördes vid ett större svenskt IT-företag, där användaren utvecklade egna verktyg för att underlätta både små och stora rutinuppgifter. Studien bygger på tre fall i den valda organisationen där utvecklarna intervjuades för att ge sin syn på hur användarutvecklingen förhåller sig till organisationens huvudsakliga verksamhet, vilket är utveckling av IT-produkter. Intervjuerna fokuserade också på vilken typ av värde deras verktyg skapar för individerna inom organisationen och för organisationen som helhet.Studien visar att verktygen stödjer organisationens produktutveckling främst genom att förbättra datakvaliteten i deras produktregistret och skapar värde för användare genom att ge dem möjlighet att fokusera på mer givande arbetsuppgifter. Verktygen skapar också värde för utvecklarna som kan få att leva ut personligt engagemang och kreativitet medan organisationen drar nytta av en effektivisering av berörda processer..

Syftet med den här undersökningen är att belysa lärare och studenters uppfattning om gehör och noter i undervisningen. Jag vill också undersöka hur studenterna upplever ett gehörsbaserat och notbaserat musicerande. Studien genomfördes med hjälp av fyra stycken kvalitativa intervjuer och alla fyra informanter, två lärare och två studenter, hade erfarenhet av gehör och noter i undervisningen. Från intervjuerna fick jag fram att noter och gehör ska komplettera varandra och främja elevens musikaliska utveckling. De båda studenterna hävdade att ett musicerande som sker via gehöret är mer fritt och personligt, men vidhåller också att man gör en egen tolkning om man spelar via noter.

Vid varje nytt projekt står landskapsarkitekten inför en oändlig mängd ny information som direkt eller indirekt har potential att påverka projektets resultat. Hur navigerar och prioriterar landskapsarkitekten bland detta hav av information? I den här uppsatsen undersöks olika landskapsarkitekters och teoretikers tankar och åsikter kring hur de prioriterar i designprocessen. Målet är att skapa ett underlag som möjliggör för vidare studier och diskussion. Detta syftar till att skapa en större förståelse och insikt kring landskapsarkitektens yrkesroll och konstnärliga friheter.

Denna kvalitativa pilotstudie har som syfte att utifrån en fallstudiemetod undersöka varför de som valt MNR gjort det valet, vilken nytta MNR bidragit med både yrkesmässigt och personligt, vad den lett till samt vilka för- och nackdelar den flexibla studieformen haft.Pilotstudien är baserad på telefonintervjuer med tre studenter som genomgått programmet från allra första programstarten hösten 2001. Intervjuerna har sedan bearbetats med en modifierad fenomenografisk metod.Resultatet visar en mycket positiv hållning till MNR från samtliga tre intervjupersoner genom uppfyllda förväntningar och mål, personlig utveckling och att den flexibla studieformen gjort högre studier möjligt. Men framför allt har nyttan med en examen från högskolestudier lyfts fram. Detta visar att högskolekompetens har stor betydelse vid arbetssökandet men även att MNR skapar en bred bas med flera valmöjligheter på framtidens arbetsmarknad..

Patienter kommer till akutmottagningar med stora variationer av sjukdomar, skador, ålder och psykologiska tillstånd. Arbetet på akutmottagningen är ofta mer inriktat på de medicinska aspekterna av omvårdnad. Det är patientens upplevelser av omvårdnaden som fungerar som en bedömning av hur bra omvårdnaden utförs. Syftet med denna studie är att beskriva patientens upplevelser av omvårdnaden på akutmottagningen. Den metod som använts är en litteraturöversikt av tolv artiklar med kvalitativ eller kvantitativ metod.

Förändringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer så kallat gränslöst arbete och ett kommande generationsskifte både möjliggör och ställer krav på företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn på ledarskap och vad ett gott chefskap innebär för dem som snart ska ut på arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrån tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet är en kombination av ett personligt, närvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhållande till två aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet från föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de två begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap.

Vi har genomfört en studie kring estetik och estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet med arbetet har varit att synliggöra sex förskollärares tankar och erfarenheter kring att arbeta med estetik i den pedagogiska verksamheten. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollärare på två olika förskolor. Resultatet från våra intervjuer visar att samtliga förskollärare ser estetiken som viktig för barns utveckling och lärande. Alla intervjuade förskollärare har också ett personligt intresse för estetiska uttrycksformer.

BAKGRUND:Genom bildskapande kan barn utveckla sitt språk på ett kreativt, lustfyllt och roligt sätt.Enligt Frid (2005) är bildskapande också ett sätt att kommunicera. Genom bilder utvecklaspråket och då utvecklas också människans inflytande, kunskap, gemenskap och identitet. Idag lever vi i ett informationssamhälle och därför har skriftspråket och bildspråket fått alltstörre betydelse som kommunikationsmedel (Lindö 2002).SYFTE:Syftet är att undersöka pedagogernas uppfattningar om hur de arbetar med bildskapande föratt främja språket i förskolan och förskoleklass.METOD:Eftersom vi är intresserade av att ta reda på pedagogernas uppfattningar om språkutvecklinggenom bildskapande använde vi oss av kvalitativ intervju som metod.RESULTAT:Genom vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna använder bildskapande för attfrämja språkutvecklingen. Det visade sig att bildskapande är ett redskap som är användbartför att utveckla barns språk. När barnen skapar diskuterar de gärna om det de gör.

Antalet anmälda våldtäkter har ökat markant de senaste tio åren. År 2010 anmäldes 5960 våldtäkter mot kvinnor, män och barn jämfört med 2084 våldtäkter år 2001. När det gäller antalet anmälda våldtäkter år 2010 mot kvinnor 18 år eller äldre var siffran 3245, medan motsvarande siffra för män var 97. Kvinnan som våldtas blir kränkt och förödmjukad både sexuellt och personligt. Som andra människor i kris kan hon tappa meningen med sitt liv och fyllas av sorg och ångest.

En studie inom det specialpedagogiska området, där åtta unga vuxna från folkhögskolans Allmänna linje berättar om hela sin skolgång och vilka faktorer som påverkat deras studier både positivt och mindre positivt. Studien genomfördes genom halvstrukturerade intervjuer och med ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. I berättelserna framgår betydelsen av lärarens engagemang och betydelsen av att kunna anpassa sig till deltagarens nivå. Att få vara som man vill och bli accepterad, ingå i ett sammanhang var också en viktig framgångsfaktor för studier och som flera hittade just på folkhögskolan. Man kände sig inkluderad på folkhögskolan.

Motorneuronsjukdom leder till förlamning av alla viljestyrda muskler och slutligen till döden. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att leva med MND. En kvalitativ manifest innehållsanalys av åtta studier om upplevelser av att leva med motorneuronsjukdom gjordes. Studien resulterade i fem kategorier, strategier för att hantera och kontrollera sjukdomen i det dagliga livet. Betydelse av relationer, information och kommunikation.

1800-talet betraktas som statyresandets epok då särskilt under andra hälften av 1800-talet tusentals monument uppfördes runt om i Europa. Statyprojekt och invigningar är tillfällen då olika krafter mobiliseras för att markera vad som är värdefullt i det förflutna men också i framtiden. Den 20 oktober 1846 invigdes statyn av Karl XIV Johan i Norrköping. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken dynamik som skapades kring och genom Karl Johans statyinvigning under perioden 1844-1846. Det vill säga från statyprojektets initiativtagande till invigningen, samt tiden efter fram till december 1846.