Detta examensarbete undersöker hur man med hjÀlp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsÀttningar för trygghet och sÀkerhet i 60-talens bostadsomrÄden. Som ett exempelomrÄde har Dalbo i VÀxjö anvÀnts. Efter en historisk och teoretisk genomgÄng presenteras förslag till förÀndringar som kan gynna tryggheten och sÀkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förÀndringsarbeten i socialt utsatta omrÄde ges. Den visar att den samhÀllsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhÀllspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan pÄ vad som byggdes. Erfarenheter frÄn förÀndrings-arbeten visar att det krÀvs ett multisektoriellt arbetssÀtt för att lyckas i de mest utsatta bostadsomrÄdena.

Studenter har ofta som ma?l att fa? ett arbete efter avslutade studier och med ho?g konkurrens pa? arbetsmarknaden skulle personal branding, personligt varuma?rkesbyggande, i sociala medier kunna vara ett bra hja?lpmedel fo?r att fa? ett arbete. Men hur ma?nga utnyttjar egentligen detta? Uppsatsens syfte a?r att belysa denna kombination. Fra?gesta?llningen handlar om hur studenter inom olika yrkesomra?den upplever och hanterar presentationen av sig sja?lva i sociala medier.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.

Sarbanes Oxley Act (SOA) Àr en amerikansk lag som Àven pÄverkar svenska företag. Lagen Àr tillÀmplig pÄ samtliga amerikanska och icke-amerikanska företag som Àr noterade pÄ nÄgon amerikansk börs. SOA stÀller bland annat krav pÄ att bolagen har ett vÀlutvecklat internkontrollsystem, vilket ska bidra till att den finansiella redovisningen blir mer korrekt. Genom SOA kommer företagens ekonomichef och VD att fÄ personligt ansvar för företagens finansiella rapportering. De ska intyga att varje delÄrsrapport och Ärsrapport som lÀmnas Àr korrekt, skulle intygandet visa sig vara osant blir konsekvenserna böter och i vÀrsta fall fÀngelse.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur nivÄn av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förÀndrat ledarskapet och de anstÀlldas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde pÄ undersökningens syfte att undersöka nivÄn av empowerment inom ett företag som genomgÄtt en stor organisatorisk förÀndring. Metoden som anvÀndes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgÄngspunkt, dÀr den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar pÄ hur empowerment pÄverkats i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, dÄ befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrÄn detta har sedan slutsatserna dragits.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.

Elever i gymnasieskolan har fÄtt ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat dÀrför att vÄr tidigare kollektivistiska samhÀlleliga demokratisyn i mÄngt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare pÄ högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och efterstrÀvas i det svenska samhÀllet. Denna situation korrelerar inte sÀrskilt vÀl med situationen i skolan, dÀr vi under vÄr verksamhetsförlagda tid sett att lÄngt ifrÄn alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. VÄrt syfte med arbetet Àr att utifrÄn gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka fÄ klarhet i hur de ser pÄ sig sjÀlva som individer i skolans vÀrld och hur de ser pÄ sin framtida roll i samhÀllet i stort. UtifrÄn detta vÀxte vÄra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: PÄ vilket sÀtt speglas elevers visioner om sin framtida samhÀllsroll i deras ansvarskÀnsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sÀtt att ta tillvara pÄ vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara vÄra problemformuleringar har vi har utifrÄn begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Generationsskifte i smÄföretag Àr ett aktuellt samhÀllsproblem som bland annat beskrivs i tvÄ rapporter frÄn Företagarna (Företagarna, 2005, 2009). I rapporten frÄn 2005 framkom det att man rÀknar med att en tredjedel av alla planerade Àgarskiften kommer att misslyckas, dels pÄ grund av bristande planering. Detta Àr en av de vanligaste anledningarna till att företag gÄr i konkurs. En konkurs drabbar inte bara företagsledaren utan givetvis Àven dess anstÀllda. Mot bakgrund av att en majoritet av alla yrkesverksamma svenskar Àr anstÀllda i smÄföretag Àr det en frÄga av stor samhÀllsbetydelse.

VÄr ambition med uppsatsen var att se om det finns ett orsakssamband mellan projekt InPUTs verksamhet och flyktingars förÀndrade levnadsvillkor efter ett permanent uppehÄllstillstÄnd (PUT). Uppsatsen Àr en kvalitativ studie kombinerad med kvantitativ statistik, under arbetet har vi triangulerat metoderna för att underlÀtta analysen. Vi har anvÀnt en frÄgeguide med nÄgra teman, och samlat in vÄrt material i en halvstrukturerad intervjuform. Vi har förutom nio flyktingar intervjuat fyra personal frÄn projekt InPUT samt en personal frÄn Rosengrenska Stiftelsen. Uppsatsens ska belysa vilka faktorer som pÄ individ-, grupp-, och samhÀllsnivÄ pÄverkar flyktingars liv samt söka hÀrleda om projekt InPUT Àr en av framgÄngsfaktorerna. I uppsatsen Àmnar vi Àven undersöka vad mer som samverkar för att flyktingar skall fÄ en bra tillvaro med goda levnadsvillkor i Sverige. För att kunna göra kopplingar till vÄra begrepp förÀndringsprocesser och levnadsvillkor har vi anvÀnt oss av teorier frÄn socialt arbete med inriktning mot systemteori.

Information till patienter Àr en viktig del av anestesisjuksköterskans arbete och betydelsen av patientinformation som omvÄrdnadsÄtgÀrd har ökat kraftigt de senaste Ären pÄ grund av kortare vÄrdtider, ökat Älderspann, förÀndringar i livsstil och samhÀllsstruktur. En god information kan öka patientens trygghet och förmÄga att hantera olika aspekter av en planerad anestesi. Preoperativ oro Àr ett vanligt förekommande kÀnslotillstÄnd hos patienter och kan öka förekomsten av postoperativt illamÄende och postoperativ smÀrta. En god patientinformation kan mÀtas i en minskad oro och Àngslan inför anestesi. Studiens syfte var att undersöka patienters behov av preoperativ information samt upplevelsen av oro inför anestesi vid elektiv kirurgi.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad gÀllande rÀtt Àr betrÀffande privatpersoners rÀtt att framstÀlla exemplar av verk för privat bruk enligt URL 12 §. Upphovsmannens rÀttigheter till sitt verk har inte alltid varit sjÀlvklara men har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. AllmÀnheten har lÀnge haft rÀtt att göra kopior av verk för sitt privata bruk dÄ sÄdan kopiering inte ansetts skada upphovsmannens rÀtt. Den digitala utvecklingen möjliggör dock fler snabba och lÀtta sÀtt för allmÀnheten att kopiera verk i den privata sfÀren. För att skydda upphovsmannens rÀttigheter och möjligheter att fÄ ersÀttning för sina verk har upphovsmannen fÄtt allt fler rÀttigheter.

Den 1 juli 2006 trÀdde lagen om offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen Àr ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte Àr att garantera mÄlbolagets aktieÀgare en rÀttvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det Àr aktieÀgarna som sjÀlva skall ta stÀllning till budet och godkÀnna försvarsÄtgÀrder skyddas de frÄn ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieÀgare, vad gÀller t.ex.

Sverige Àr ett land dÀr projektformen aktivt anvÀnds av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom Àmnet för projektledning verkar det inte rÀcka till för att projekt skall genomföras pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom Àmnet projektledning Àr inte tillrÀcklig för den komplexitet som nu rÄder under 2000-talet och de hÀr teorierna Àr svÄra att Àndra. FÄ organisationer vill tala om misslyckanden och likadant Àr det nÀr det gÀller arbetet med projekt.MÄlsÀttningen med vÄr magisteruppsats Àr att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vÄr kandidatuppsats och hur det Àr en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstÄ varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfÀrdats inom Àmnet, trots att höga siffror pÄ misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till Àmnet för projektledning och vad som saknas för att uppnÄ 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrÄn ett narrativt perspektiv.

Investor Relations har tvÄ syften att uppfylla. Investor Relations ska öka marknadens effektivitet, genom att vara ett verktyg för att kommunicera med marknadens olika aktörer. Investor Relations kan ocksÄ vara ett relationsmarknadsföringsverktyg, dÀr dess uppgift Àr att marknadsföra bolaget pÄ bÀsta sÀtt. Utvecklingen i de svenska bolagens Àgarstrukturer gÄr ifrÄn nÄgra stora Àgare till ett mer spritt Àgande, vilket Àr resultatet av fler börsnoteringar och den globalisering som skett. Detta har lett till att kraven pÄ bolagens Investor Relations har ökat under Ären.