Sökresultat:
798 Uppsatser om Personligt bemötande - Sida 41 av 54
Makt och kön i kristendomen och islam
Syftet med uppsatsen har varit att belysa att mÀns maktmissbruk över kvinnor inte beror pÄ religion eller nationalitet, utan Àr ett mer personligt och psykologiskt betingat beteende. Men i vissa fall kan vissa religiösa pÄbud och vissa kulturella heteronoma vÀrderingar bidra till att underbygga ett sÄdant maktmissbruk, för den som vÀljer att se pÄ saken och tolka pÄbud och vÀrderingar pÄ ett sÀtt som gynnar dem i dessa avseenden. I vissa fall Àr mÀnnen kanske Àven mer eller mindre psykiskt sjuka och i behov av professionell hjÀlp.Jag har kommit i kontakt med en del obehaglig information nÀr jag letade information till den hÀr uppsatsen. En del av den informationen har jag valt att sÄlla bort och en del har jag valt att behÄlla. Eftersom mitt val av Àmne Àr bÄde kÀnsligt och obehagligt har det gjort att jag övervÀgt att byta Àmne ett flertal gÄnger.
?frÄn helvetet till himmelriket? - Behandlingspersonal och boende om Bostad som Grund och stöd
Denna studie handlar om behandlingspersonal och brukares syn pÄ stöd som erbjuds i ett boendeprogram för personer som tidigare varit hemlösa. Boendeprogrammet Àr inspirerat av modellen Housing First, vars filosofi Àr att bostad Àr en rÀttighet. SÄledes har före detta bostadslösa personer med missbruksproblematik erbjudits lÀgenhet utan krav pÄ nykter- och drogfrihet eller deltagande i behandling. Tanken Àr att det stöd som erbjuds inom programmet ska vara frivillig. Med detta som utgÄngspunkt genomförde vi kvalitativa intervjuer med fem behandlingspersonal och tvÄ personer som bor i programmet.
Förstföderskors förvÀntningar pÄ förlossningen och pÄ barnmorskan samt deras upplevelser efterÄt
Att föda barn Àr en stor hÀndelse i en kvinnas liv, genom livet byggs förvÀntningar upp om hur den egna förlossningen ska bli nÀr den dagen kommer. Det Àr inte alltid upplevelsen blir som man förvÀntat sig.Syftet med studien Àr att undersöka förstföderskors förvÀntningar pÄ förlossningen och pÄ barnmorskan samt deras upplevelser efterÄt. Den kvalitativa forskningsmetoden kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats anvÀndes. Resultatet av förvÀntningar och upplevelser i relation till förlossningen visar att tid och rum, en ny livshÀndelse, smÀrta och smÀrtlindring, partnerns roll samt utgÄngen av förlossningen var viktigt i samband med förlossningen. Kvinnorna vill att förlossningen skall ta lagom lÄng tid och inte göra för ont.
Höga betyg i Textilslöjd : en strÀvan driven av inre eller yttre motivation
Det finns olika sorters motivation för lÀrande som kan delas in i inre och yttre motivation. Inre motivation kommer inifrÄn individen sjÀlv och handlar om ett personligt intresse av att hÄlla pÄ med en aktivitet för aktivitetens egen skull. Yttre motivation kommer utifrÄn och anvÀnds för att uppfylla ett mÄl till exempel att hÄlla pÄ med en aktivitet för att fÄ beröm eller en belöning. Syftet med undersökningen Àr att klargöra vilka faktorer som motiverar elever att efterstrÀva höga betyg (A-B) i textilslöjd eller hindrar elever frÄn att efterstrÀva höga betyg. Genom att ta reda pÄ vad som motiverar elever Àr förhoppningen att som lÀrare kunna hjÀlpa elever att nÄ dit de strÀvar utifrÄn deras egna önskemÄl.
JÀmfört med mÄnga Àldre, har jag en drömtillvaro : En kvalitativ studie om upplevd livskvalitet bland Àldre personer i behov av omsorg
Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland Àldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra Àldre personer boende pÄ ett trygghetsboende i en vÀrmlÀndsk kommun. HÀlsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vÀnner, boende samt acceptans av sitt eget liv och Äldrande var faktorer av betydelse. HÀlsan beskrevs utifrÄn tvÄ olika dimensioner, som faktiskt hÀlsostatus och subjektivt upplevd hÀlsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de Àldre.
Möjligheter att gynna biologisk mÄngfald i svenska trÀdgÄrdar
Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fÄtal arter, Àngarna har nÀstan försvunnit och vÄtmarker dikas ut. FörutsÀttningarna för en mÄngfald av djur och vÀxter utarmas i vÄrt land. Varför lÄter vi detta ske? En viktig anledning Àr att fler och fler mÀnniskor bor i stÀder, spenderar mindre och mindre tid i naturen och dÀrmed förlorar kÀnslan och förstÄelsen för vÀrdet av natur, odling och biologisk mÄngfald. SÄ vad kan göras? UngefÀr 6.6 miljoner mÀnniskor i Sverige har idag tillgÄng till trÀdgÄrd och tillsammans tÀcker de en yta som Àr lika stor som Blekinge.
Hur ser intressenterna pÄ ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten?
Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men Àven i handelsbolag om det Àr en eller flera juridiska personer som Àr delÀgare. Men 1998 började man behandla frÄgan angÄende revisionsplikten för smÄ aktiebolag och om revision Àven skulle röra dessa. Detta för att det pÄ sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, dÄ företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingenhÀnsyn tas till de smÄ aktiebolagen.De som berörs i första hand Àr företagens intressenter, just för att dessa Àr beroende av en rapport som Àr granskad och godkÀnd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssÀkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter.Uppsatsen syftar dÀrför i att kartlÀgga intressenternas syn pÄ revisionsplikten, samt hur de kommer att pÄverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnÄ en representativ bild av intressenternas Äsikter, innehÄller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, enÀgare i ett företag och en revisionsbyrÄ.
Are you ready for take-off? - Aktörer inom turismbranschen och respondenters instÀllningar till flygskatten i Sverige
Uppsatsen behandlar förslaget frĂ„n den socialistiska regeringen Ă„r 2005 om att införa en flygskatt pĂ„ transporterade passagerare. Ămnet berördes mycket i media under vĂ„ren 2006 och kom att skapa reaktioner frĂ„n olika hĂ„ll. Skatten Ă€r till för att minska antalet flygresenĂ€rer samt som ett incitament till att anvĂ€nda mer miljövĂ€nligare alternativ för att minska utslĂ€pp frĂ„n flyget. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vilka attityder och förestĂ€llningar som finns hos aktörer inom turismbranschen samt hos potentiella resenĂ€rer angĂ„ende flygskatten? De frĂ„gestĂ€llningar som vi anvĂ€nder oss av Ă€r följande:· Vilka instĂ€llningar finns hos aktörer inom turismbranschen?· Vilka förestĂ€llningar och medvetenhet finns hos potentiella resenĂ€rer? Den metod vi anvĂ€nder oss av Ă€r att genom skriftliga frĂ„gor och personligt möte göra intervjuer med aktörer inom turismbranschen samt dela ut enkĂ€ter för att tillsammans med teori analysera och diskutera vĂ„r undersökning samt resultatet.
Bilindustrin och CSR : En kvantitativ undersökning om konsumenters preferenser och attityd kring bilindustrins ansvarstagande
Idag tÀnker och tar alla, frÄn individen pÄ lÀgsta nivÄ till organisationer pÄ högsta nivÄ, hÀnsyn till miljön i större utstrÀckning Àn tidigare. Medvetenheten kring miljön och dess betydelse har skapat starka reaktioner frÄn olika hÄll, vilket stÀller nya krav pÄ företag och deras strategier. Numera verkar varje företag pÄ ett eller annat sÀtt för att ?tÀnka? och ?handla? ?grönt?. Bilindustrin som anses vara ett stort hot, och som ocksÄ anses stÄ för en stor del av klimatförÀndringen, Àr för sin överlevnads skull tvungna att miljöinrikta sig.  Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄelse för konsumenters preferenser och hur de förhÄller sig till ansvarsvarstagande, och dÄ frÀmst kring miljöarbete inom bilindustrin.
High five med heteronormen. Sjuksköterskors upplevelser och praktiker för att vÄrda patienter av motsatt kön.
Bakgrund: OmvÄrdnadsforskning med genusperspektiv Àr ett eftersatt omrÄde. Ett vanligt anvÀnt begrepp nÀr ett genusperspektiv ska anlÀggas Àr heteronormativitet. Det Àr tÀnkt att belysa de normer som strukturerar hur ett lyckat heterosexuellt liv bör levas. DÀr ingÄr en kontinuitet mellan kön, genus och sexualitet samt en rad normer för hur livsnarrativet ska se ut i övrigt. I sjuksköterskans arbete Àr begreppet professionalitet centralt.
Jobbcoachningens pÄverkan. : En studie om hur de arbetssökande har utvecklat sina kompetenser i att söka jobb.
Sverige har en hög arbetslöshet för tillfÀllet och allt fler personer blir lÄngtidsarbetslösa. Regeringen kom 2009 med en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd som innebar att man skulle satsa 1,1 miljarder kronor pÄ jobbcoachning. Coacherna skulle fungera som ett effektivt stöd för de arbetssökande och hjÀlpa dem till att fÄ arbete. Idag har regeringen satsat ca 4,7 miljarder sedan projektets start men det skapas inte sÀrskilt mycket fler arbeten. Sociala medier och tidningar har kritiserat jobbcoachningen och menar att det inte gör nÄgon nytta.
Gamification som redskap i ett utvecklingsarbete : En kvalitativ fallstudie om individuellt och organisatoriskt lÀrande i en bank.
Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap om vilka förutsÀttningar för lÀrande som anvÀndningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. ForskningsfrÄgorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lÀrande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lÀrande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestÄende av tre steg, som avser att förbÀttra en organisations kundnöjdhet. För att uppnÄ detta anvÀndas bland annat en plattform baserad pÄ gamification dÄ den innehÄller poÀng, resultattavlor och feedback. Syftet med att anvÀnda gamification i programmet Àr att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lÀrande.
Upplevelser av vÄrdkontakter för svÄrt sjuka patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) karaktÀriseras av nedsatt lungfunktion och andnöd. I Sverige Àr drygt en halv miljon drabbade och sjukdomen ökar i förekomst. Ett gott bemötande Àr avgörande för hur patienter upplever omvÄrdnaden. Individuellt anpassad information till patienten Àr en förutsÀttning för att de skall bli delaktiga i sin vÄrdsituation. Tidigare forskning visar att ungefÀr 1/3 av patienterna nÄgon gÄng har upplevt sig illa bemötta nÀr de sökt vÄrd.
FöretrÀdaransvar : Strikt?
En företrÀdare som har bestÀmmande inflytande i ett bolag kan, om bolaget inte betalar in sinaskatter i tid, bli personligt betalningsansvarig enligt skattebetalningslagen. För att undkommaansvaret mÄste företrÀdaren ha vidtagit avvecklingsÄtgÀrder i samtliga borgenÀrers intresseföre skatternas förfallodag men han mÄste Àven ha handlat uppsÄtligen eller grovt oaktsamt.RÀttspraxis Àr vid tolkningen av lagen snÀv, vilket medför att det Àr svÄrt att bli befriad frÄnansvar, om ÄtgÀrder inte har skett före skatternas förfallodag. Lagstiftningen innehÄller Àvenen paragraf om att ansvaret kan jÀmkas eller efterges om sÀrskilda skÀl föreligger. För att fÄett jÀmkat ansvar krÀvs dock att flera orsaker ligger bakom till att skatterna inte har betalts,Àven hÀr Àr det alltsÄ svÄrt att undkomma ansvaret. Det kan dÀrför tyckas att ansvaret Àr attjÀmstÀlla med strikt ansvar nÀr det vÀl har intrÀtt och att det stÀlls orimligt höga krav pÄföretrÀdaren för att undkomma ansvaret.I vÄr undersökning genomförs en studie av rÀttspraxis frÄn uppbördslagen samt lÀns- ochkammarrÀtts avgöranden.
Lyckligt ovetande eller olyckligt vetande? : En studie om förskollÀrares perspektiv pÄ genusarbete i förskolan
LÀroplanen för förskolan strÀvar mot att skapa samma villkor och möjligheter för alla individer oavsett kön (Skolverket, 2010). Mot bakgrund av det Àr det viktigt att synliggöra förskollÀrares perspektiv pÄ genus- och jÀmstÀlldhetsarbete. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förskollÀrares perspektiv pÄ genusarbete i spÀnningsfÀltet mellan lÀroplanens mÄl och den dagliga pedagogiska praktiken. I vÄr undersökning har vi intervjuat sju förskollÀrare i tre kommuner, samtliga kvinnor i 50- ÄrsÄldern, om deras syn pÄ genus och jÀmstÀlldhetsarbete. Insamlad data har kategoriserats och dÀrefter analyserats med hjÀlp av bakgrundsteori och tidigare forskning.