Organisationer har behov av framgångsrika ledare och transformellt ledarskap har visat sig vara den mest effektiva ledarskapsstilen. Det är vanligt att skattningar av ledarskap görs både av chefer själva och av deras medarbetare, så kallad 360 graders undersökning. Syftet med studien var att undersöka chefen och bedömarnas skattning av transformellt ledarskap samt hur detta relaterar till bedömarnas skattade effektivitet. Undersökningsdeltagarna kommer från ett företag inom pappersindustrin. Det var 89 chefer som skattade sitt ledarskap och 691 medarbetare, kollegor och chefer som i sin tur skattade chefers ledarskap genom en webbenkät bestående av multifactor leadership questionnaire, som mäter transformellt ledarskap, samt frågor om självskattad effektivitet.

Undersökningen av ledarskap ska tillhandahålla en förståelse av ett antal ledarskapsutbildningar som finns på den svenska marknaden. Undersökningen har gjorts utifrån teorier kring det så kallade nya ledarskapet som kombinerar karismatiskt, transformatoriskt, samt tjänande ledarskap. Även teorier kring delat ledarskap och mångfald har använts. Syftet med undersökning är att beskriva och konkretisera innehållet i tre olika ledarskapskurser som erbjuds på den svenska utbildningsmarknaden samt identifiera vilka likheter och skillnader som finns mellan kurserna..

Det personliga ombudets uppdrag kommer ifrån klienten själv, vilket medför ett större brukarinflytande och delaktighet i beslut som berör individen. Denna studie genomförs med en kvalitativ metodansats och har syftet att undersöka hur personliga ombud upplever sin roll i arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Fenomenologiska analysmetoden används i studien. Resultatet visar på att upplevelsen i rollen som personligt ombud är det viktigt att jobba för klienten, på dennes uppdrag och vilja, vara följsam och lyhörd för önskemål. Att visa för klienten på vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhället utan att ta makten ifrån klienterna är viktigt.

Tidigare forskning har visat att ledare på högre nivåer har effekt på alla nivåer i organisationen, så kallat indirekt ledarskap. Hur indirekt ledarskap går till har ägnats liten uppmärksamhet. Syftet med studien är att undersöka, analysera och beskriva hur indirekt ledarskap påverkar och fungerar i sjukvården. Åtta verksamhetschefer vid tre akutsjukhus intervjuades (tre kvinnor och fem män, 49-60 år). Materialet analyserades med induktiv tematisk metod.

Ledarskap är idag ett högst aktuellt ämne. Företag etablerar sig i andra delar av världen och globaliseringen gör att organisationer måste integrera med andra kulturer än sin egen. Ledarskap blir då en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vår uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext än vår egen. Med hjälp av ett MFS-stipendium från Sida fick vi möjlighet att åka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Nyutexaminerade studenter inom samma utbildning går alla ut med samma teoretiska kunskap, men vad är det som gör att en student skiljer sig från mängden och utmärker sig i ett hav av studenter med samma utbildning? Med denna fråga i huvudet valdes ämnet personal branding, eller personligt varumärkesbyggande, i syfte att få bättre kunskap vad en student kan göra för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden efter examen. Syftet med denna uppsats är att få en bättre förståelse för hur en student kan utveckla det egna personliga varumärket för att bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär där vi genom intervjuer utfrågat två respondenter kunniga inom ämnet men som också innehar en god insyn för just studenters perspektiv.Slutsatsen av studien visar på att med ett starkt personligt varumärke blir man som student mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden och står ut över sina konkurrenter vid sökande av jobb efter examen. Et annat fynd är att det krävs många egenskaper och finns mycket att ha åtanke som student vid utvecklandet ett personligt varumärke som ska ses som starkt.

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa det transformella ledarskapet i vården. De 14 vetenskapliga artiklarna i litteraturöversikten är hämtade från databaserna PubMed, Cinahl och LWW, både artiklar med kvantitativ- och kvalitativ ansats är inkluderade. Resultatet visade att transformellt ledarskap kännetecknades av ledarens personliga egenskaper samt att ledaren hade ett stödjande ledarskap. Till de personliga egenskaperna räknades tydlighet, trovärdighet och uthållighet. Stödjande ledarskap innebar att ledaren hade ett lyhört lyssnande, såg styrkan hos varje enskild medarbetare och hade ett pedagogiskt förhållningssätt.

I dagens hotellbransch handlar det inte om att endast erbjuda en säng till gästerna utan det är en helhetsupplevelse som köps. Vikten av att ha ett koncept har blivit allt viktigare för att urskilja sig från konkurrenterna och tydliggöra för gästen vad verksamheten erbjuder. Ett koncept är något som ska genomsyra hela verksamheten och personalen är inget undantag.Syftet med studien är att undersöka hotellkonceptets inverkan på det effektiva ledarskapet. För att kunna besvara studiens syfte genomfördes fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer på fyra respondenter som hade en ledande position i en verksamhet inom hotellbranschen. Under intervjuerna användes en intervjuguide som bestod av olika teman som behandlade hotellkoncept samt effektivt ledarskap.

Användandet av sociala medier av politiker har fått global spridning de senaste åren. Med Obama i framkant har det visat sig att det är betydelsefullt att ha ett starkt personligt varumärke på sociala medier såsom Twitter. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska politiker konstruerar ett personligt varumärke via mikrobloggen Twitter. Vi har undersökt hur politikerna framställer sig och vilka roller som synliggörs, samt vilken agenda som ligger bakom deras framställning. Vi har använt oss av flera olika teoretiska begrepp för att analysera vårt material.

Min utgångspunkt vid uppsatsens början var att ta reda på hur lärare uppfattar det pedagogiska ledarskapet och vad som är ett bra pedagogiskt ledarskap? Jag gjorde intervjuer med 8 lärare som var mellan 22 och 63 år. De har en geografisk spridning i Skåne med blandade erfarenheter - givetvis beroende på deras ålder. Samtliga undervisar i nuläget barn mellan 11 ? 13 år. Jag har med min undersökning fått fram att det har stor betydelse i lärarrollen att inneha social kompetens samt ett socialt ledarskap, som lägger vikt vid att alla individer skall må bra och lyckas nå de mål som sätts upp..

Hur kan en idrottare bygga upp ett starkt personligt varumärke och på vilket sätt försöker de använda sig av varumärket för att bredda sina karriärmöjligheter?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur idrottare kan bygga upp sitt personliga varumärke och hur det kan användas för att bredda idrottarens karriärmöjligheter.Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med en deduktiv angreppssätt, detta för att kunna skapa en djupare förståelse inom ämnet. Vi har intervjuat fyra personer som jobbar med idrott fast med olika aspekter. Detta för att få en djupare och bredare informationstillgång.Vi har delat in den teoretiska referensramen i fyra huvudrubriker. I dessa redogör vi vad ett varumärke, personligt varumärke, varumärkesuppbyggande och karriärmöjligheter är.Med uppsatsen kom vi fram till ett flertal slutsatser men även några generella riktlinjer som vi tycker idrottare bör följa.

Syftet med studien är att få djupare insikt i på vilka sätt en orkester eller en musikutbildning kan skapa ett utvecklande och stimulerande arbetsklimat, det vill säga en miljö där varje individ ges bästa förutsättningar till utveckling såväl personligt som professionellt. Det saknas mer omfattande forskning inom området. Med detta i åtanke är min avsikt att med detta examensarbete få en djupare insikt i frågeställningar som rör det förhållningssätt dessa miljöer kan ha för att verka utvecklande för alla deltagare. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om ledarskap och grupprocesser.Datamaterialet består av halvstrukturerade intervjuer med ledare och chefer som arbetar på Operahögskolan, Kungliga Musikhögskolan och på Folkoperan i Stockholm.Resultaten visar att ledarskapet har en mycket betydande roll för hur verksamheten fungerar och driver sina huvuduppgifter framåt. Det är chefen eller ledningen i orkesterverksamheten och i musikutbildningen som tillsammans med den grundläggande företagsidén skapar företagets själ och kultur.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare har för uppfattning och syn angående ledarrollen i yr-ket. Dessutom är syftet att se om och hur det förs några pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbeten kring ledarrollen på skolorna.Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en studie i form av intervjuer med sex lärare. I litteratur-genomgången tar jag upp några definitioner av begreppet ledarskap och ifall det finns behov av ledare. Jag presenterar även hur man ser på ledarskap inom organisationer och ledarskap i klassrummet.I diskussionen har jag gjort en jämförelse mellan synsätten på ledarskap i organisationer, ledarskap i klass-rummet och de intervjuade lärarnas syn på ledarrollen.Resultatet visar på att de intervjuade lärarna delar uppfattning, angående ledarrollen, med fler än en ledar-stil samt att alla lärarna har en vilja att utveckla sin ledarroll i framtiden..

Uppsatsens syfte är att utreda om de rättsfilosofiska principerna, förutsebarhetsprincipen ochproportionalitetsprincipen, tillgodoses på ett tillfredsställande sätt och om det kan anses vararättssäkert att låta förvaltningsmyndighet, och inte domstol, utreda och rikta sanktioner motnär beloppets storlek kan anses vara i paritet med brottspåföljd. Uppsatsen riktar sig tillyrkesverksamma jurister och juriststudenter men även andra intressenter påfinansmarknadsområdet..

Mäns och kvinnors föreställningar om ledare skiljer sig, företag blir allt mer intresserade av kvinnliga ledare, men ändå är kvinnor underrepresenterade i ledarpositioner. En orsak till det kan vara att ledarens roll uppfattas som manlig och könsstereotyper är då ett hinder för kvinnors framgång i ledarskap. Denna kvantitativa studie har som syfte att undersöka skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt inställningar till ett rättvist och socialt ledarskap. 100 studenter deltog i undersökningen där 51 var kvinnor. Resultat visar på signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt att det finns ett samband mellan inställningar till ett rättvist och stödjande ledarskap och ett transformativt ledarskap.