En översiktsplan är ett strategiskt politiskt dokument om byggande, mark- och vattenanvändning samt hushållning med naturresurser. Översiktsplanen beskriver inriktningen för långsiktig utveckling av kommunens fysiska miljö, vägleder, vid konkreta beslutstagande om mark- och vattenområdens användning samt redovisar hur hänsyn till riksintressen och miljökvalitetsnormer enligt Miljöbalken tas. 2007 startade kommunen ett arbete med att ta fram en långsiktig vision för Luleå kommuns framtid vilket resulterade i ett visionsdokument ?Vision Luleå 2050? som beskriver strävan mot ett önskvärt (?idealt?) tillstånd och blev godkänt av kommunfullmäktige 2008. Med strävan efter medvetna val inför framtiden påbörjade kommunen ett stegvist arbete med konkretisering av Visionen.

Syftet med studien är att studera hur de historiska mönstren på en bruksort, i fråga om arbetsmarknad och genuskontrakt, kan tänkas påverka ungdomar i valet att flytta eller stanna. Med utgångspunkt i statistik presenteras studiens problemformulering vilken fokuserar på den negativa befolkningsutveckling som råder i Värmland i allmänhet och Hagfors i synnerhet. Merparten av dem som flyttar är ungdomar och framförallt är det flickor med tjänstemannabakgrund som väljer att lämna hemorten. Studier som verifierar utvecklingen tas upp och uppsatsens perspektiv etableras.   Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in data från åtta respondenter varav fyra är kvinnor och fyra är män.

Studier har visat att unga har allt svårare att etablera sig på de arenor som hör vuxenlivet till, det gäller såväl inträde i arbetslivet, eget boende som familjebildande. Detta har medfört att ungdomstiden blivit allt mer utdragen och sträcker sig längre upp i åldrarna. Fokus i studien riktades mot ungas etablering på bostadsmarknaden och syftet med undersökningen var att nå en förståelse för hur ungdomar födda på 80-talet i åldrarna 19-23 år upplever situationen att bo hemma hos sina föräldrar. Vidare var studiens syfte att skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar ungdomarna till att bo kvar hemma hos sina föräldrar. Detta problemområde kan ses ur ett mikro- och ett makroperspektiv, där sociala strukturer på makronivå utgörs av kulturen, normerna och värderingarna i samhället, samt de objektiva institutionerna.

Jämställdheten mellan män och kvinnor har idag kommit en lång bit på vägen iSverige och i västvärlden. Trots detta förväntas kvinnor fortfarande kompromissa i sinanställning och uppoffra delar av sin karriär om de väljer att skaffa barn. Även eftermånga års arbete med att skapa en jämställd arbetsmarknad mellan män och kvinnor,finns det stora skillnader könen emellan när det gäller lön, karriärmöjligheter ochojämn fördelning av föräldraledighet. Under år 2009 ska kvinnor i Sverige ha tjänat82,2 procent av det som männen tjänade, samtidigt som de tog ut mer än trefjärdedelar av föräldraledigheten.Med hjälp av tidigare forskning samt resultat ifrån genomförda fokusgruppsintervjuerville vi få en uppfattning av hur unga kvinnor som studerar eller har studerat ser påframtiden; många gånger är det svårhanterligt för kvinnor att lyckas i karriären ochsamtidigt ha ett rikt och givande familjeliv. Vår frågeställning lyder ?Hur resonerarden nya generationen välutbildade kvinnliga arbetstagare kring kombinationenkarriär och familjeliv??.

Studier har visat att unga har allt svårare att etablera sig på de arenor som hör vuxenlivet till, det gäller såväl inträde i arbetslivet, eget boende som familjebildande. Detta har medfört att ungdomstiden blivit allt mer utdragen och sträcker sig längre upp i åldrarna. Fokus i studien riktades mot ungas etablering på bostadsmarknaden och syftet med undersökningen var att nå en förståelse för hur ungdomar födda på 80-talet i åldrarna 19-23 år upplever situationen att bo hemma hos sina föräldrar. Vidare var studiens syfte att skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar ungdomarna till att bo kvar hemma hos sina föräldrar. Detta problemområde kan ses ur ett mikro- och ett makroperspektiv, där sociala strukturer på makronivå utgörs av kulturen, normerna och värderingarna i samhället, samt de objektiva institutionerna.

Den senaste tiden har kommunernas verksamheter präglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivåer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer påtagliga. Både verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstäderna på bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmässigt mellan år 1995 och 2000. Syftet med denna uppsats är att genom en jämförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som ägt rum i de båda kommunerna med avseende på områden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsättning, kommunal skattenivå och arbetslöshet.

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som används har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som används har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som är framträdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som används inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnå syftet har följande tillvägagångssätt använts: ? Beskrivning av de två tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.

SammanfattningMed bakgrund i en teoretisk modell som omfattar trygghetsdimensionerna: Arbetstrygghet,sysselsättningstrygghet, inkomsttrygghet och kombinationstrygghet undersöker uppsatsenupplevelsen av arbetslivstrygghet. Dessa fyra trygghetsdimensioner utgör även grunden föruppsatsens struktur både i avseende empiri, tidigare forskning samt teoretiska perspektiv.Sammanfattningsvis visar uppsatsens resultat att det rådde en positiv syn på anställningsskyddetgenom LAS. Bland de fackligt aktiva respondenterna fanns det även en uppfattningom att anställningsskyddet i synnerhet gynnar arbetslivets mer utsatta grupper, något somstår i kontrast till tidigare forskning. Även om anställningsskyddet var av betydelse för respondenternavar dock möjligheten till arbete i generell mening viktigare och detta fram förallt för respondenter med låg utbildningsnivå. Uppsatsen visar också att inkomsttrygghet isynnerhet var viktig för ensamstående med barn och i förläningen att flerförsörjarmodellenuppgavs ha stor betydelse.

Att ha en relativt låg personalomsättning är en väldigt viktig del av ett företags välmående, i ett säsongsbaserat turistföretag är det i mångt och mycket en grundpelare för fortsatt framgång. För att lyckas med att skapa en lägre personalomsättning måste företagens avdelningar arbeta mot samma mål. Ett steg i framgången är att fokusera sina strategiska val på rekryteringen och upplärningsprocessen för de nyanställda. Dock kan inte företag nöja sig med att göra långsiktiga planer för dessa delar utan måste även fokusera på personalens trivsel och välbefinnande på arbetsplatsen, det är detta som skapar en lägre personalomsättning i en långsiktig plan.Personalomsättning i stort är ett relativt välutforskat område och det har eskalerat sedan mitten på 1990-talet. Forskarna har kommit fram till att det är bra med en låg personalomsättning men vad som inte kommit fram är hur företag praktiskt ska göra för att minska den.

Uppsatsens syfte är att utröna hur vägledarna bemöter den potentiella rollen som förändringsagent gällande elevers studie ? och yrkesval. Undersökningen genomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra verksamma vägledare i grundskolan. Resultaten visar att vägledarna anser att kön, klass och etnicitet utgör tydliga påverkansfaktorer i studie- och yrkesvalet. Könstillhörigheten är i många avseenden avgörande för valet av gymnasieutbildning och den indikerar även mängden av efterfrågan på vägledning.

Lysekils kommun har en minskande och åldrande bofast befolkning samtidigt som befolkningen drastiskt ökar under sommarmånaderna. Ungefär hälften av bostäderna står tomma under stora delar av året. Turister och fritidsboende utgör en tillgång för kommunen i form av besöksnäring, samtidigt bidrar de till stigande bostadspriser. Således är inte fler fritidshus önskvärt utan snarare billigare bostäder för åretruntboende där ett havsnära läge inte är prioriterat (Lysekil 2012).Strandskyddet är till för att säkra allmänhetens tillgång till stränderna och att skydda viktiga miljöer för växter och djur (SFS 1998:808). Länsstyrelsen i Västra Götaland har i december 2014 antagit den strandskyddsremiss i vilken det har skett en utökning av strandskyddet från generellt 100 meter till 300 meter längs den bohuslänska kusten.

Då arbetslösheten under lång tid varit ett problem inom EU:s medlemsstater har sysselsättningspolitiken fått en allt större plats i EU:s arbete. Med Flexicurity som ledord avser man att öka både flexibiliteten och arbetstagarnas trygghet på arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete ingick arbetsmarknadsparterna ett ramavtal som antogs genom beslut av Europeiska rådet och mynnade ut i Rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (visstidsdirektivet). Direktivet riktas till visstidsanställningar och har två syften. Dels att säkerställa att principen om icke-diskriminering omsätts i praktiken och dels att förhindra missbruk av upprepade visstidsanställningar.Med anledning av Sveriges implementering av visstidsdirektivet genomfördes ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS).

Idag är anställda inom kundtjänst på svenska storbanker ofta 20 till 30-åriga, nyexaminerade akademiker som ser kundtjänstyrket som en inkörsport till en fortsatt karriär inom banksektorn. Dessa medarbetare är med andra ord ofta inställda på att så snabbt som möjligt gå vidare i sin karriär.I deras dagliga arbete förväntas de, av både arbetsgivare och kunder, vara välinformerade om bankens produkter och tjänster men även ge en högkvalitativ och ofta personlig service. Många banker har högt uppställda, kort- och långsiktiga, säljmål som de anställda förväntas uppfylla vilket är ett ytterligare prestationsmoment i det dagliga arbetet för en kundtjänstanställd. Detta ställer krav på de anställda att vara stresståliga, flexibla, välinformerade och i många fall utbildade för att arbetet skall kunna utföras väl.Författarna vill med denna uppsats undersöka hur chefer på svenska storbanker går tillväga för att upprätthålla en hög grad av motivation hos sina anställda i detta konkurrensutsatta och säljinriktade arbetsklimat där en stor andel av personalen är angelägna om att inom en snar framtid gå vidare i sina karriärer och avancera från sin nuvarande roll. Vad de anställda inom kundtjänst anser motiverar dem i deras arbete är en annan fråga författarna ämnar undersöka.De banker som författarna har undersökt är Handelsbanken, Nordea och Swedbank.

Befolkningsrörelser är inget nytt fenomen, de har funnits under lång tid. De stora grupperna som migrerat till Sverige efter andra världskriget har kommit som arbetskraft eller flyktingar, men även andra grupper som exempelvis anhöriga till personer med utländsk bakgrund finns. Idag har ungefär en sjättedel av Sveriges befolkning annat etniskt ursprung. I Boden finns förhållandevis få personer med utländsk bakgrund, drygt tre procent av invånarna är födda utanför Sverige. Migrationsprocessen består normalt av fyra delar.

SammanfattningUppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år 2005.