Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

Det är idag väldigt vanligt att en rekryteringsprocess inkluderar ett personlighetstest som hjälpmedel för att hitta den rätta personen för jobbet. Av denna anledning är det intressant att studera vad för funktion personlighetstester har. Därför har denna studie genomförts i syfte att undersöka vilken betydelse personlighetstester har som verktyg i en rekryteringsprocess, och hur man kan bedöma yrkeskompetensen hos en person med hjälp av ett personlighetstest.För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod där sex personer har intervjuats. Samtliga jobbar på samma företag som rekryterare av något slag och använder personlighetstest i deras vardagliga arbete. Resultaten av dessa intervjupersoners utsagor har sedan analyserats utifrån Keens och Ellströms teorier om kompetens.Studiens resultat visar att personlighetstest används olika från rekryterare till rekryterare och att det ibland kan ge väldigt värdefull information om kandidaten som söker jobbet, och ibland kan det även vara helt oanvändbart.

BAKGRUND: Efter 25 år som lärare inom vuxenutbildningen var jag intresserad av att undersöka hur kursdeltagarna upplevt sina vuxenstudier. Min upplevelse var från ?katederhållet? och jag ville undersöka hur vuxenstudierna upplevts ur elevperspektiv. Uppsatsen innehåller dels en enkätundersökning, dels en intervjudel.SYFTE: Syftet var att undersöka om kursdeltagarnas självbild, självkänsla, självförtroende och livskvalitet påverkades av studierna på Komvux och om det fanns några könsskillnader i resultaten.METOD:Studien är genomförd på kommunala vuxenutbildningen i Borås. Undersökningen är utförd genom en kvantitativ metod.

Bakgrund: Kejsarsnitt har blivit vanligare, orsaken kan vara medicinska indikationer, men också förlossningsrädsla. Att kvinnor som föder barn vaginalt får en bättre upplevelse om de får stöd av en medmänniska är välkänt. Studier av kvinnor som föder barn med planerade kejsarsnitt visar att de också behöver stöd. Detta stöd ges framför allt av anestesisjuksköterskor eftersom barnmorskan är sterilklädd.Syfte: Syftet var att beskriva hur anestesisjuksköterskan ger stöd till den födande kvinnan vid planerat kejsarsnitt i spinalanestesi.Metod: En empirisk, deskriptiv studie med kvalitativ ansats genomfördes. Fem anestesisjuksköterskor intervjuades.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats är att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvägledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor när det gäller skolornas studie- och yrkesvägledning.

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

Examensarbetet handlar om den initiala kontakten med vårdnadshavare och syftet är att undersöka hur lärare på olika sätt kan möta vårdnadshavare som är nya för läraren och verksamheten. Arbetet jämför också lärares arbetssätt inom samma stadium och mellan stadier. Den tidigare forskningen säger inte mycket om just den första kontakten vilket stärks av Seitsinger, Felner, Brand och Burns (2007) forskning. Det enda som behandlas ytligt är inskolningen i förskolan. Fokus har lagts på kommunikation och samarbete då dessa kan ses som två grundstenar i en tillfredsställande relation mellan lärare och vårdnadshavare.

Vid va?rderingar anva?nds ofta den hedoniska prismodellen fo?r att ra?kna ut och uppskatta bostadspriser. Modellen bygger pa? en bostads egenskaper, sa? kallade va?rdepa?verkande faktorer direkt knutna till objektet, och det a?r en sammanva?gning av priserna pa? varje egenskap som sedan utgo?r det uppskattade priset pa? bostaden. Genom att granska tidigare forskning i form av litteratur och rapporter underso?kte vi dels hur den hedoniska modellen a?r uppbyggd, vilka faktorer som inkluderas samt varfo?r, men ocksa? hur psykologiska faktorer och mo?nster pa?verkar ma?nniskor och deras uppfattning av miljo?er.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats är att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvägledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor när det gäller skolornas studie- och yrkesvägledning.

Examensarbetet handlar om den initiala kontakten med vårdnadshavare och syftet är att undersöka hur lärare på olika sätt kan möta vårdnadshavare som är nya för läraren och verksamheten. Arbetet jämför också lärares arbetssätt inom samma stadium och mellan stadier. Den tidigare forskningen säger inte mycket om just den första kontakten vilket stärks av Seitsinger, Felner, Brand och Burns (2007) forskning. Det enda som behandlas ytligt är inskolningen i förskolan. Fokus har lagts på kommunikation och samarbete då dessa kan ses som två grundstenar i en tillfredsställande relation mellan lärare och vårdnadshavare.

Sedan 70-talet och o?kningen av kvinnornas deltagande pa? arbetsmarknaden har hemarbetets fo?rdelning diskuterats som en viktig ja?msta?lldhetsfra?ga i Sverige. Det anses inte la?ngre givet att kvinnor ska sta? fo?r matlagning medan ma?n ska sta? fo?r fo?rso?rjning, da? ma?nga av de tidigare ko?nsbaserade skyldigheterna inte la?ngre har samma legitimitet. Ma?nga tidigare studier har utfo?rts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfo?rdelning i familjer med barn.

Varje år tar 5000 studenter i Sverige examen i företagsekonomi och så många som 650 studenter läser idag civilekonomprogrammet vid Högskolan i Gävle (HiG). Vi är själva ekonomstudenter vid HiG och snart redo att ta steget ut i arbetslivet, vilket innebär blandade känslor av både förväntan och oro. Orsaken till denna osäkerhet är till stor del det faktum att vi inte vet vad som förväntas av oss den dag vi tar examen. Vad har vi egentligen lärt oss under vår utbildning och vad förväntar sig arbetsgivarna att vi kan? För att besvara denna fråga har vi intervjuat före detta studenter från HiG, varav en man och en kvinna från den privata sektorn samt en man och en kvinna från den offentliga sektorn.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker, samt dessa orsakers betydelse, som ungdomar uppger för deltagande i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet. Utifrån syftet formulerades frågeställningarna: Vilka skäl anger ungdomar för att delta i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet? Vad i kyrkans verksamhet värdesätts av ungdomarna? Vilken, om någon, betydelse har den kristna tron för ungdomarnas val att delta och för deras uppfattning om verksamheten?Teori: Lövheim & Sjöborg (2006) har studerat orsakerna till ungdomars engagemang i Svenska kyrkan och konstaterar att motiven till att välja kyrkans verksamhet är i stort sett de samma som för andra fritidsaktiviteter och att få uppger skäl som relaterar till den kristna tron.Metod: Genom fokusgruppsintervjuer har 19 ungdomar i åldern 16-18 år i en församling i Göteborgs stift fått diskutera kring varför de väljer att komma till kyrkans verksamhet, vad de tycker om med att var där och vilken betydelse den kristna tron har för deras val att delta och för deras uppfattning om verksamheten.Resultat: Utifrån intervjuresultaten går det att utläsa att den främsta orsaken till att ungdomarna kommer till verksamheten är för gemenskapen och för att träffa vänner. Det tycker det är kul att vara där och menar också att det är enkelt att komma till verksamheten eftersom de inte upplever någon press att närvara varje gång och att det inte finns några krav på prestationer. I övrigt värdesätter ungdomarna att verksamheten är åldersblandad och ger möjlighet att lära känna framför allt äldre ungdomar, att man kan utveckla den egna personligheten och att en speciell atmosfär gör att kyrkan känns som en paus från vardagen.

Facebook är ett socialt internet-community som startades 2004 av Harwardstudenten Mark Zuckerberg. Sajten har idag ca 222 miljoner användare spridda över hela världen.Hur kan man, genom att studera ungdomars tankar kring sitt användande av Facebook - och relatera det till två skilda tänkare med mycket olika människosyn, förstå vårt identitetsskapande och vår syn på oss själva på två skilda sätt? Det ena kopplat till modernismen, det andra till postmodernismen.Hegels erkännandebegrepp och Nietzsches idé om vår vilja till makt relateras till modernismen respektive postmodernismen, och observationerna som gjorts under intervjuer med 13 gymnasieungdomar tolkas med hjälp av dem.I analysen bearbetas fyra teman som synliggjorts i intervjuerna. För det första, det frekventa ?rundkollandet? på vad andra gör, vilket ses dels som en kul grej, dels som meningslöst.