Att leva med cancer innebär ett stort lidande och en människa som lider är en människa i behov av tröst. Att få uppleva tröst är centralt för att en människa ska kunna uppnå och bibehålla hälsa. Det är därför av vikt att vårdgivare känner till begreppet och kan skänka tröst till människor i fysisk eller psykisk vånda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancerpatienters upplevelse av tröst i form av kommunikation. 20 artiklar användes och granskades med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att bli lyssnad på och att andra hör det outtalade: Att beröring och samtal ger välbehag, uppmuntran och hopp: Att bli behandlad som en hel person genom att få tid och känna tillit: Att få leva som tidigare och själv ha valfrihet: Att ha närstående som lyssnar när det verkligen behövs.

Svenska elever deltar emellanåt i nationella och internationella undersökningar där deras naturvetenskapliga kunskaper testas. På vissa frågor i dessa undersökningar har svenska elever fått ett dåligt resultat, få elever gav ett naturvetenskapligt korrekt svar. Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för hur elever resonerar och handlar i en testsituation. Syftet är även att få en uppfattning om hur valet av testmetod och elevers begreppsförståelse påverkar deras prestationer i naturvetenskapliga test. Genom att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, samtala med elever har jag försökt se hur de resonerade kring naturvetenskapliga frågor.

Vårt examensarbete är en studie av hur elever uppfattar meningsfullt lärande inom matematiken. Våra metoder för datainsamlingen har varit baserade på kvalitativ studie och fallstudie. Vi samlade in information via fokusgrupper med elever i årskurs sex och har även intervjuat elevernas lärare och skolans rektor. Innan undersökningen studerade vi styrdokument och litteratur kring meningsfullt lärande. Efter elevernas samtal har vi analyserat resultatet, därefter har vi återvänt till klassen för att ge dem möjlighet att utveckla sina tidigare tankar i vårt forskningsområde.

Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som ett pedagogiskt redskap. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur högläsningen uppfattas av och resoneras om hos pedagoger i förskolan. Sammanlagt har sex pedagoger från två olika förskolor medverkat i min studie. Forskning har påvisat att högläsning är ett lämpligt pedagogiskt redskap och att det har flera positiva effekter för barns språkutveckling. Forskning visar också att samtal och diskussioner kring böcker är någonting som är betydelsefullt för barns språkutveckling. Det berikar barns förståelse kring olika ord och begrepp. Resultatet visade att högläsning används i båda förskolorna, både vid en traditionell läsvila och under spontana stunder under dagen.

Forskning har visat att företags ekonomifunktioner de senaste åren genomgått en förändring, från att tidigare arbetat med klassiska ekonomi-relaterade uppgifter till att bli mer involverade i företagens strategiarbete och beslutsprocesser. Syftet med studien var att förklara hur långt chefen för ekonomifunktionen, CFOn, har kommit i sin rollutveckling mot strategiskt affärspartnerskap i Sverige, samt vilka organisatoriska förutsättningar och personliga karaktärsdrag som CFOs själva anser är viktiga för att uppnå ett framgångsrikt strategiskt affärspartnerskap. Som teoretisk utgångspunkt användes ett ramverk kring management accountants (MAs), då en jämförelse av akademisk forskning av MAs och praktisk forskning av CFOn, indikerar stora likheter mellan dessa roller. Studien genomfördes i form av en kvalitativ studie av fem CFOs för stora, svenska företag. Det framkom att CFOerna i undersökningen har kommit långt i utvecklingen av sin strategiska roll, samt att de personliga karaktärsdragen och organisatoriska förutsättningarna liknar de som studerats för MAs, med några viktiga skillnader..

Detta arbete syftar till att ge en djupare förståelse kring begreppet lyssna. De frågor som ställts och som ligger till grund för arbetet är: Hur kan ett mer utvecklat sätt att lyssna göra en person mer framgångsrik i sitt yrke? Hur kan den personliga situationen förändras genom vårt sätt att lyssna? Studien belyser också olika kommunikationsmodeller samt vårt sätt att samtala. Sändaren skickar ett meddelande som på sin väg till mottagaren kan bli blandat med en massa brus. Brus kan vara av olika slag, t.ex.

The main purpose of this study is to investigate and with it clarifying what is meant by a dismissal for personal reasons must be based on valid reasons. More specifically, what is valid reason and what is required for that demand to be regarded as fulfilled.To my help to achieve this I have asked questions such as what kind of behavior from the employee can be the basis for a valid termination of the employment, what factors do the court put emphasis on in a trial and what is the requirements for the employer during the dismissal.The study has further objectives which are to illustrate the phenomenon of valid reason from a diversity perspective and from an international perspective. To achieve those objectives following questions have been asked: Is some groups covered in a greater extent than others by the requirement that a termination of employment must have valid reasons and are there international counterparts to the Swedish requirement that a dismissal must be factually based.What emerged from the study judicial inquiry is that the phenomena to which the employee is guilty of first is to see as valid reason when the employee are aware of the obligations undertaken in the employment but acting against them and inflicts some sort of damage for the employer.With regard to the employer's obligations in a termination proceeding are they to see as comprehensive and can be summed up to the fact that the employer should do everything in his power to avoid a dismissal.When it comes to the factors a court should take into account is this also a matter of major proportions. The court shall take into account all of the circumstances relating to the dismissal, which means that, with absolutely certainty, determine in advance what the court will decide is an almost impossible task.Furthermore, it emerged from the study that the requirement that a dismissal for personal reasons must be based on valid reasons may come to certain groups of workers to a greater extent than others. The study's investigation also indicates that the Swedish legislation, as it reads today, probably in breach of regulations enacted by the European Union.   .

Fetma och övervikt är ett stort samhällsproblem, dåförhållanden under uppväxtåren är avgörande för framtida livsstilsvanor. Därförses de som den främsta och viktigaste målgruppen för folkhälsoinsatser.Dennastudie syftar till att undersöka coachers berättelser om uppfattningar kringvad samtal för att förebygga uppkomsten av övervikt och fetma innebär.Uppsatsenbygger på en kvalitativ ansats med inspiration av berättelseforskning. Intervjuär den metod som har använts. Totalt har tre personer som arbetar som coacherinom en interventionell forskningsstudie deltagit.Resultatetvisade att utan tidigare erfarenhet inom området uppfattas mångasvårigheter i att hålla samtal som coach. Att arbeta som erfaren coach innebäratt man uppfattar studiens deltagare som mer motiverade, medvetna, kapabla tillförändring samt ser empati som väldigt betydelsefullt för samtalen ochhoppfullt på studiens effekt.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av att kunna arbeta preventivt gällande de olika livsstilsfaktorerna. Det preventiva arbetet anses vara en viktig faktor när det gäller hälsoutvecklingen hos Sveriges befolkning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans undervisande arbete då det gäller frågor kring livsstil i arbetet med patienter som vårdas för hjärt- och kärl sjukdomar. Metod: Empirisk observationsstudie utifrån en kvalitativ ansats och enkätstudie utifrån en kvantitativ ansats. Resultatet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.

SammandragDenna uppsats tar fasta på det växelspel som uppstår mellan deltagarna i ett samtal. I början och slutet av en samtalstur, det en talare framför till dess att nästa talare tar vid, finns ett s.k. övergångsområde. Syftet med studien är att lyfta fram den aktivitet som återfinns i detta område genom att studera hur samtalsdeltagarna orienterar sig mot varandra samt belysa dess betydelse för kommunikation och språkinlärning.Materialet som har använts är fyra inspelade samtal mellan vuxna andraspråksinlärare på grundläggande nivå och arbetet tar sin utgångspunkt i Conversation Analysis (CA) samt teorier om interaktionell lingvistik.Resultatet visar på en betydande aktivitet i övergångsområdet och att de samtalande utnyttjar uppbackningar och skratt för att upprätthålla ett positivt samtalsklimat. De samtalande orienterar sig mot varandra genom att låna ord mellan sig och be varandra om hjälp.Kommunikationen underlättas av de uppbackningar, frågor och skratt som återfinns, likt samtalets kitt, i övergångsområdet.

Medlemskapet i EU har fått effekter på den direkta beskattningens område då internrättsliga skatteregler måste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfälligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv källskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker på bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som är kopplade till den skattskyldiges personliga förhållanden.Mot bakgrund av EUDs praxis fastställdes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod då en icke-bosatt beskattades hårdare än en bosatt person i motsvarande situation.

Yrket personlig assistent är ett relativ nytt yrke som uppkom för att stärka inflytandet för personer med funktionsnedsättning. Att arbeta som personlig assistent innebär att arbeta i någon annans hem och att träda över tröskeln till någon som är i behov av hjälp. Detta innebär att man får bortse från sina egna åsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara någon annans armar och ben, så att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie är att belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som tillhör någon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Yrket personlig assistent är ett relativ nytt yrke som uppkom för att stärka inflytandet för personer med funktionsnedsättning. Att arbeta som personlig assistent innebär att arbeta i någon annans hem och att träda över tröskeln till någon som är i behov av hjälp. Detta innebär att man får bortse från sina egna åsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara någon annans armar och ben, så att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie är att belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som tillhör någon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Syftet med min studie är att kartlägga och granska möjliga konkreta åtgärder i klassrumssituationen kring elever i ett problemskapande beteende. Fokus riktas framförallt mot elever i åk 1-6. Specialpedagogens syn på problemskapande beteende, förebyggande insatser och de åtgärder som kan nämnas i ett åtgärdsprogram gällande en elev i ett problemskapande beteende lyfts fram. Studien ger en vid översikt kring elever i ett problemskapande beteende, dels vad som kan läggas i detta begrepp och dels vilka åtgärder som är möjliga att använda i mötet med ett problemskapande beteende.En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem utbildade specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar studien på att några få ord kan ringa in det som behövs för att förebygga och bemöta ett problemskapande beteende. Det handlar om tid för samtal med eleven, tid för att möta elevens nätverk och tid för att kompetensutveckla och reflektera kring förhållningssätt och strategier i mötet med eleven.

Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollärare.Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på Vygotskijs syn på artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning väcktes då den 2010 reviderade läroplanen för förskolan har skapat tydligare mål kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrån dessa mål är frågan som ställts och problematiserats.Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollärarnas pedagogiska arbete. Både som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men även som ett hjälpmedel för pedagogerna själva så att de lättare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansåg att vad som helst kunde användas medan vissa såg att föremålet måste laddas med mening för att kunna användas som medierande artefakt..