Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och är även den grupp i samhället som har lägst sysselsättningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsättning och olika företrädare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning. Studien har en kvalitativ ansats där personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, Försäkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt två av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete påverkades till stor del av personens egna förutsättningar men även av faktorer som ekonomi, brist på arbetsplatser och handledare samt olika synsätt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svårigheter, höga krav på arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som påverkade deras möjlighet till arbete.

Uppsatsen utforskar legenden om den helige Antonius frestelse och det intryck helgonberättelsen lämnat på konsten. En ikonografisk metod används för att beskriva den litteratur som skapat och utvecklat berättelsen och ur detta systematiseras de motiv som sedan översatts till bildkonsten. Genom att analysera nio olika avbildningar av Antonius skapas en kronologisk följd över hur skildringarna genomgått en transformation sedan 1500-talet..

Världen idag blir mer och mer globaliserad och förmågan att kunna kommunicera på engelska efterfrågas i hög grad. Samhällets utveckling sätter även sin prägel på skolan där den muntliga kommunikationen betonas inom språkundervisningen idag.Syftet med denna studie är att undersöka hur två engelsklärare på gymnasiet använder engelska i klassrummet. Undersökningen har granskat i vilken utsträckning lärarna använder sig muntligen av målspråket i sin engelskundervisning och deras förhållningssätt till sitt eget användande av engelska respektive svenska har studerats. Tidigare studier från det engelska klassrummet har visat att ju mer läraren talar engelska desto mer talar även eleverna engelska (Zilm refererad i Tornberg, 2005).Målet har varit att dels studera i hur stor utsträckning de två lärarna talar engelska respektive svenska på lektionen men även att undersöka bakomliggande syften och motiv till språkvalet hos deltagarna. Då önskan har varit att studera både teori och praktik hos lärarna har observation och intervju lämpat sig bra som val av metod.

Vi bor i ett samhälle där virtuell verklighet används dagligen. Vi använder den för många olika syften, och det verkar som att det är oundvikligt att inte beröras av den. Virtuell verklighet används på skolor, på arbeten, hemma och nästan överallt. Trots att vi använder den nästan dagligen, använder vi virtuell verklighet för olika ändamål.Mycket har ändrats sedan 60-talets Heiligs ?Senorama? och tack vare fantastisk teknologisk utveckling av datorer har priset på dem gått ner väldigt mycket, vilket tillät även allmänheten att avnjuta virtuell verklighet.

 SammanfattningStudiens syfte är att undersöka hur olika lärare talar om den egna betygsättningen, samt att försöka identifiera de möjligheter och problem som existerar rörande denna. För att genomföra studien har sju verksamma lärare intervjuats, och därefter har jag använt mig av diskursanalysen som metod för att identifiera diskurser som kan sägas vara element i en större övergripande bedömningsdiskurs. De identifierade diskurserna som framkom efter analys av den insamlade empirin var; Diskurs I: Den personliga tolkningens avgörande betydelse, Diskurs II: Nationella provet som hinder och möjlighet, Diskurs III: Betygsskalans otydlighet leder till subjektivitet, Diskurs IV: So-Ämnets möjligheter och begränsningar, Diskurs V: Vikten av det kollegiala samtalet, och Diskurs VI: Den personliga kontakten till eleverna. Det viktigaste och mest tydliga resultatet som kan extraheras ur studien är att det existerar en stor grad av tolkningsföreträde som genomsyrar lärarnas bedömningsarbete. Tolkningen försvårar och förhindrar de undervisande lärarnas förmåga att uppnå möjligheterna att sätta rättvisa betyg. Samtliga av de identifierade diskurserna är delar av en komplexitet som omgärdar svårigheterna med betygsättningen.

I denna intervjustudie har utrymning uppåt i höga trappschakt studerats. Syftet har varit att studera vilken lagstiftning och vilka bakomliggande krav som styrt utformningen, huruvida utmattningsproblematiken vid utrymning uppåt analyserats samt klarlägga räddningstjänstens syn på problematiken med utrymning uppåt och insats nedåt.Undermarksanläggningar så som vägtunnlar, tågtunnlar och tunnelbana blir allt vanligare i dagens samhälle och vid en olycka i dessa sker utrymning ibland uppåt i trappschakt. Det finns dock en brist på forskning och utförda studier kring utrymning uppåt och den utmattningsproblematik som kan uppstå. Ett problem för räddningstjänsten då de går ner i dessa trappschakt är att de riskerar att möta de utrymmande och hälsofarliga brandgaser. Detta skapar en farlig miljö vilket försvårar räddningstjänstens insatsförmåga och möjlighet att bistå utrymningen.

Förtroende har sitt ursprung i trygghet och säkerhet. För att lämna ifrån sig personlig information krävs att man känner förtroende och således även trygghet och säkerhet. Tillgång till personlig information är en viktig konkurrensfördel för ett företag. Samtidigt utgör den personliga informationen ett problem eftersom många kunder känner en oro att lämna ifrån sig denna. Oron beror på osäkerhet om vad som kan hända med den information man lämnar, denna oro kan i sin tur leda till brist på förtroende.

Denna uppsats syftar till att undersöka ett antal nyckelbegrepp och betydelsen av dessa i interaktionen mellan konsult och klient. Nyckelbegreppen är förtroende, osäkerhet respektive säkerhet, roller och prioriteringar i relationen mellan konsult och klient. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med djupintervjuer bestående av revisorer från Deloitte & Touche i Malmö samt deras kunder. Förtroende visade sig vara en förutsättning för relationen. Det skapades av den kompetens konsulten visade samt personkemin mellan konsult och klient.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att god och säker vård inte kan upprätthållas när riktlinjer inte följs. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete ingår olika omvårdnadsåtgärder såsom katetersättning, blodprovstagning och omvårdnad av perifer venkateter (PVK). Hur dessa omvårdnadsåtgärder ska utföras finns utförligt reglerat i lagar och riktlinjer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att identifiera faktorer som påverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvårdnad av perifer venkateter (PVK). Metod: Litteraturstudien gjordes med inspiration av Polit och Hunglers (1999) metod, där ett flödesschema användes som stöd.

Outsourcing har utvecklats till en utbredd strategi bland många stora företag, vi har undersökt hur små företag förhåller sig till denna strategi och vilka motiv och risker som ligger till grund för besluten om outsourcing. För att besvara dessa frågställningar har vi gjort telefonintervjuer med 13 företag i Norrbotten och Västerbotten. Resultatet av undersökningen visade att de främsta motiven var kostnadsbesparingar, ökad flexibilitet och fokusering på kärnverksamhet. De största riskerna ansågs vara ökade kostnader, kontrollförlust och kompetensförlust. Respondenterna verifierar många av de i teorin beskrivna motiven och riskerna, samtidigt som nya bakomliggande orsaker framkom..

Studien har som syfte att analysera LVM:s legitimering, syfte och rättssubjekt. Detta görs genom att se till lagens kontext, hur den har växt fram och vilka legitimeringsgrunder och motiv den vilar på för att sedan genom en analys av lagens förarbeten se hur detta återspeglas i LVM:s omhändertaganderekvisit. Genom en analys av den diskurs som finns i rättskällorna framträder inte bara gällande rätt utan också de föreställningar och argument som rekvisitens utformning vilar på och som är av stor vikt för den enskildes rättssäkerhet..

I uppsatsen undersöks hur fyra biografiförfattare skildrar Coco Chanels liv genom respektives val av de områden, händelser och attribut som de valt att belysa. Teorierna utgår ifrån Burkes fabrikationsprocess som innebär att fabrikation och mytologisering ofta kan förekomma vid historiska återberättande av personer och händelser. Dessa tillsammans med författarens personliga intressen kan skapa olika versioner av en persons öde. Yvonne Hirdmans tes om att kvinnor, i historiska sammanhang beskrivs på ett särskilt vis används också. Och sist Hermansson Adlers tanke om att det är nästan enbart kvinnor från de högre klasserna som är av intresse.

Studien gjordes om ett projekt med målgruppen assyrier/syrianer över 65 år som bor i en av Göteborgs stadsdelar. Syftet med studien var att undersöka hur de äldre assyrierna/syrianerna hade upplevt sitt deltagande i projektet och vad deltagandet hade inneburit för dem, med fokus främst på socialt nätverk och hälsa. Frågeställningarna blev som följande: 1. Hur ser projektdeltagarnas bakgrund och nuvarande sociala situation ut?, 2.

I en förändrad försvarsmakt där officerarna inte längre alltid har störst erfarenhet förändras också relationerna mellan soldaterna och officerarna. Erfarna soldater innebär att officeren måste förändra sitt sätt att instruera, leda, trupputbilda och truppföra. Hur tar soldaterna emot den kunskap som lärs ut av officeren? Gör det skillnad ifall officeren gjort utlandstjänst? Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens nya organisation bestående av anställda soldater skapa förståelse för anställdas soldater tillit till officerare med och utan erfarenhet av utlandstjänst. Enkätundersökning nyttjades som tillvägagångssättet för att undersöka huruvida soldater känner mer tillit till officerare som gjort utlandstjänst och i så fall varför, 79 soldater från olika förband valde att svara på enkäten.

Examensarbetet har handlat om hur man med produktdesign kan öka synligheten hos tjejer i åldrarna 18-25 år som rör sig i urbana, trafikerade miljöer under de mörka delarna av dygnet. Genom intervjuer, frågeformulär och litteraturstudie urskönjdes att målgruppen var väl medveten om nyttan med reflexanvändning men att detta trots allt inte var ett starkt nog motiv till att använda reflexer då existerande produkter ansågs löjliga, opraktiska och fula. Vad som huvudsakligen har bearbetats är mjuka värden såsom status och estetik samt yttre krav på ett optimerat reflexbärande. Resultatet är en väska som med sin multifunktionalitet och sobra estetik medger synlighet för brukaren. Det är en reflexprodukt som målgruppen kan identifiera sig med och bära vid många tillfällen..