Sök:

Sökresultat:

3695 Uppsatser om Personliga möten - Sida 15 av 247

Ledartexten ? En genre för alla?

Denna studie undersöker lÀsbarheten i ledargenren i morgontidningarna DN och SvD med hjÀlp av lÀsbarhetsfaktorerna; meningslÀngd, bisatsfrekvens, personliga pronomen och personord, LIX samt OVIX. Hypotesen som prövas i uppsatsen Àr att ledargenren, liksom skriftsprÄket i allmÀnhet, har gÄtt mot ett allt ?enklare? och mer lÀsbart sprÄk med mer inslag av talsprÄklighet. En annan hypotes Àr att DN som Àr en liberal tidning har ett enklare sprÄk Àn SvD som Àr konservativ/moderat. Materialet bestÄr av sammanlagt 12 ledartexter frÄn Ären 2004, 2008 och 2012.

Vad ledare anser om personligt varumÀrke : - En kvalitativ studie av det personliga varumÀrkets betydelse för ledarskap.

Sammanfattning:Magisteruppsats i ledarskap och hĂ„llbar utveckling, MĂ€lardalens Högskola i Eskilstuna.Datum: 2014-06-11Författare: Natalie SepĂșlveda MoradinassabHandledare: Lennart BoggTitel: Vad ledare anser om personligt varumĂ€rkeProblemformulering: Sedan decennier tillbaka har begreppet varumĂ€rke varit attraktivt och uppmĂ€rksammat. Under den senaste tiden har observationer av det personliga varumĂ€rket som individer har blivit mer intressant, eftersom det har visat sig leda till positiva effekter för ett ledarskap och en organisation. DĂ€remot finns det forskning som visat att personliga varumĂ€rken hos ledare Ă€ven kan resultera till kostsamma effekter för en organisation.Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur utvalda ledare ser pĂ„ begreppet personligt varumĂ€rke och ifall de anser att det har en betydelse för deras ledarskap.Metod: Information har i första hand hĂ€mtats frĂ„n vetenskaplig litteratur och artiklar. FĂ„tal Internetsidor har dessutom anvĂ€nts för att fĂ„ fram aktuell statistik och defintioner av studiens nyckelord. Undersökningen bestĂ„r av sju intervjuer med sju olika ledare frĂ„n olika organisationer lokaliserade i Stockholms region.

Personaliserade rÄdgivare ? en studie om relationer i bankernas InternettjÀnster

Problem: Den svenska bankmarknaden befinner sig under förÀndring. Och i takt med att vÀrlden med hjÀlp av tekniska innovationer blir mindre, blir det ocksÄ lÀttare för globala storföretag att etablera sig pÄ nya marknader. Konkurrensen tenderar att öka bland Sveriges banker och det kan leda till att det blir enklare för bankkunder att vÀlja en annan bank. Nu Àr det upp till bankerna sjÀlva att erbjuda tjÀnster och produkter som motsvarar kundernas krav. Syfte: Uppsatsen ska undersöka attityder samt belysa vikten av relationer och förtroende till personliga rÄdgivare i banker.

Personligt ombud ? studie av en ny yrkesroll ur ett professionellt perspektiv

I den hÀr uppsatsen studeras yrkesrollen personligt ombud ? en ny, komplex yrkesroll som fortfarande Àr under utveckling och dÀrmed ocksÄ relativt outforskat. Syftet Àr att klargöra hur yrkesrollen upplevs inom en verksamhet med personligt ombud och hur den uppfattas av andra professionella aktörer som kommer i kontakt med personliga ombud. UtgÄngspunkten Àr följande frÄgestÀllningar: Hur ser de personliga ombuden och verksamhetsledningen pÄ yrkesrollen personligt ombud? Har ombuden funnit sig till rÀtta i yrkesrollen? Hur uppfattas personliga ombudets yrkesroll av professionella aktörer som ansvarar för vÄrd, stöd och service för personer med psykiska funktionshinder? Har ombuden blivit erkÀnda och accepterade pÄ organisationsarenan som de rör sig, har yrkesrollen uppnÄtt legitimitet?Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr men vid datainsamlingen har jag anvÀnt mig av bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder.

Chefers och HR medarbetares syn pÄ strategiska och  operativa kommunikationsÀrenden

Syftet med studien var att undersöka vilka hinder och möjligheter chefer och HR medarbetare upplevde kring internkommunikationen pÄ Organisationen. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka kommunikationskanaler som ansÄgs mest lÀmpliga i Organisationens kommunikationsÀrenden. TvÄ fokusgruppsintervjuer genomfördes med sex chefer och sex HR medarbetare i vardera dÀr fyra fiktiva fall av strategiska och operativa kommunikationsÀrenden diskuterades. Analysmetoden som anvÀndes var induktiv tematisk analys. Studien visade att deltagarna var medvetna om vikten av internkommunikation, dock fanns det hinder som försvÄrade kommunikationen mellan chefer och HR medarbetare.

Actor-observer effekten och bilkörning : Hur attribuerar mÀnniskor beteenden vid riskabel bilkörning?

Actor-observer bias Àr tendensen dÀr mÀnniskan som aktörer tillskriver sitt beteende till yttre omstÀndigheter medan observatörer tenderar till att tillskriva aktörens beteende till personliga faktorer. Syftet med denna studie var att fÄ en klarare bild av hur mÀnniskor i sin roll som aktör eller observatör attribuerar ett riskabelt bilkörningsbeteende. Deltagarna bestod av 101 svenska studenter frÄn en högskola i Mellansverige varav 77 stycken var kvinnor och 24 stycken var mÀn. Deltagarna fick svara pÄ en enkÀt angÄende actor-observer bias och riskfullt bilkörningsbeteende. Resultaten visade att andras beteende förklaras mer av personliga egenskaper Àn dÄ personen sjÀlv kör riskfullt medan yttre omstÀndigheter inte gav skillnad för vare sig andra eller en sjÀlv.

Rensa i Rabatten

Konsumentmarknaden har pÄ senare Är fullkomligen exploderat av nya produkter och företag, vilket gör att erbjudanden och kommunikation praktiskt taget regnar över kunderna. Detta har medfört att lojalitet har blivit ett allt viktigare begrepp för företag. Genom att företag lyckas behÄlla sina befintliga kunder, kan företaget öka sin egen lönsamhet, dÄ det Àr betydligt dyrare att attrahera nya kunder. Litteraturen menar att ett lojalitetsprogram som Àr anpassat efter kunden Àr nyckeln till att behÄlla de mest lönsamma kunderna. Lojalitetsprogrammet möjliggör för företag att kommunicera med kunderna pÄ en mer personlig nivÄ, vilket gör att kunderna kÀnner sig mer speciella och viktiga för företaget.

Hur outsourcing av den tekniska förvaltningen pÄverkar ekonomin i ett fastighetsföretag : En kvalitativ studie om outsourcing i fastighetsbranschen

Synen pĂ„ ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt frĂ„n att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper sĂ„som rĂ€tt lĂ€ngd etc. till att idag vara inriktat pĂ„ hur mĂ€nniskor kan utvecklas till ledare genom rĂ€tt utbildning.Vi har dĂ€rför genom sju stycken kvalitativa enkĂ€ter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda pĂ„ hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser pĂ„ ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har ocksĂ„ studerat vilka personliga egenskaper som Ă€r önskvĂ€rda hos ledare för att fĂ„ oss en bild av hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag. VĂ„rt angreppssĂ€tt har varit induktivt dĂ„ vi haft vĂ„r empiri som grund dĂ„ vi hĂ€mtat relevant teori till vĂ„r studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvĂ€rldsfaktorer och gĂ„r sedan in pĂ„ nya krav som stĂ€lls pĂ„ dagens ledare. Övriga teorier vi anvĂ€nt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvĂ€rda personliga egenskaper och hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet Ă€r starkt kopplat till ledarskap..

Personlighetsfaktorer i rekryteringsprocessen: En explorativ studie av sambandet mellan anstÀllningsannonser och anstÀllningsurval

Följande examensarbete pÄ kandidatnivÄ utgÄr frÄn problemformuleringar kring hur personliga egenskaper, relaterade till McCrae och Costas (2002) femfaktormodell, förekommer och anvÀnds i rekryteringsprocesser. TvÄ kvantitativa studier upprÀttades, dÀr den första studien testade tvÄ hypoteser gÀllande personliga egenskapers förekomst i (N = 192) platsannonser utifrÄn en innehÄllsanalys som analyserades med frekvensanalys och Cramérs V. Den andra studien testade tvÄ hypoteser kring rekryteringsansvarigas personlighetsfaktorer och deras bedömning av lÀmplig kandidat genom en enkÀtundersökning med (N = 30) deltagande rekryterande chefer och HR-medarbetare. EnkÀtverktyget bestod av tvÄ delar, dÀr första delen utgjordes av ett befintligt validerat test och del tvÄ konstruerades av författarna. Den andra studien har analyserats med Pearsons Korrelationskoefficient för att ta reda pÄ samband mellan variablerna som mÀttes i enkÀterna.

Politik i sociala medier : En studie om hur politiska ungdomsförbund anvÀnder sociala medier.

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiskaungdomsförbund anvĂ€nder sociala medier.Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta OhlĂ©nHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssĂ€te: Högskolan i Halmstad, Sektion HĂ€lsa och SamhĂ€lleKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2009Syfte: Att förstĂ„ hur politiska ungdomsförbund anvĂ€nder sigav sociala medier.Teori: Dagordningsteorin, TvĂ„stegshypotesen,Diffusion of innovations.Metod: Som kunskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds ett explorativt förhĂ„llningssĂ€tt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehĂ„llsanalys av webbplatser.Resultat: Sociala medier Ă€r och kommer med största sannolikhetatt förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.Dock behövs en mer strategisk planering kring deras anvĂ€ndning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier Ă€rstor. Det personliga mötet Ă€r stort och ökad anvĂ€ndningav sociala medier hĂ€nger ihop med en ökad anvĂ€ndningav just personliga möten.Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering..

"Jag pÄverkade henne och hon pÄverkade mig" : en studie av personliga erfarenheter av att genomgÄ en Tapas Acupressure Technique- behandling

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Hur pÄlitliga Àr kommunernas integrerade system för den enskildes integritetsskydd

Dagens organisationer anvÀnder sig allt mer av integrerade systemlösningar för att pÄ sÄ sÀtt kunna bli effektivare i sina processer (Myerson, 2001). Det finns flera orsaker som lig-ger till grund till detta, sÄ som till exempel lÀgre kostnader för organisationen, och att göra den mer konkurrenskraftig pÄ marknaden (Myerson, 2001). Fördelen med integrerade sy-stem Àr att de möjliggör för till exempel att tvÄ skilda avdelningar inom en organisation kan kommunicera med varandra, med hjÀlp av mindre eller större nÀtverk, oberoende av var de Àn befinner sig i vÀrlden. Med hjÀlp av detta sÄ kan de dela vital information, vilket kan be-hövas inom de respektive avdelningarna. DÄ de flesta organisationer pÄ ett eller annat sÀtt arbetar med kundinformation, som till exempel personnummer, sÄ mÄste det finnas nÄgon form av skydd mot bÄde yttre och inre hot.Dessa hot mot integrerade system i organisationerna leder till misstro hos kunden samtidigt som det Àven lyfter fram de problem som kan skapas av dem, vilket leder till att kunderna kan komma att frÄga sig sjÀlva om deras personliga information Àr tillrÀckligt skyddade.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om kommunens befintliga integrerade system Àr till-rÀckligt pÄlitliga nÀr det kommer till individens personliga information.För att kunna nÄ fram till ett resultat sÄ fokuserade vi arbetet pÄ hur det ser ut i praktiken, eftersom det inte finns sÄ mÄnga studier kring integrerade system och sÀkerhet rörande per-sonlig information.

Mastering : Undersökning av hur masteringsteknikers ideal och tidigare erfarenheter pÄverkar masteringsprocessen av inspelad musik

Genom att undersöka hur mycket av nÄgra masteringsteknikers personliga ideal och tidigare erfarenheter, med musikalisk bakgrund och smak, som hörs frÄn masteringsprocesser av förelagda inspelningar av musik inom olika musikstilar Àr syftet att bidra med kunskap om hur mycket av de tidigare musikaliska influenserna en masteringstekniker tar med sig in i en masteringsprocess, och ses som anvÀndbar för fortsatt forskning inom ljud- och musikproduktion. Jag har lÄtit tre masteringstekniker under enskilda sessioner mastra tre ljudsekvenser, dÀr jag Àven har observerat deras tillvÀgagÄngssÀtt, utfört intervjuer och sedan pÄ egen hand granskat materialet genom att lyssna och titta pÄ deras bearbetningar av ljuden. Slutligen har jag lÄtit fem vana lyssnare bedöma och kommentera mastringarna i form av en lyssningsundersökning. UtifrÄn observationerna, samtalen och min granskning tyder resultatet pÄ att det personliga idealet och tidigare erfarenheten frÀmst hörs i mastringar utförda av personer som Àr djupt rotade i sin favoritgenre och lÄter de idealen och arbetsmönstren Àven pÄverka mastringar inom frÀmmande musikstilar.  .

Personanpassade erbjudanden ? finns det ett intresse i klÀd- och modebranschen?

DÄ konkurrensen mellan företag inom klÀd- och modebranschen Àr hög erbjuder mÄngaföretag kundklubbar och lojalitetsprogram till sina kunder. Kundklubbar ska vara ett sÀttför företag att differentiera sig, men blir det en differentiering nÀr de flesta företagerbjuder sina kunder liknande kundklubbar och lojalitetsprogram?För att differentiera sig har företag inom branschen utvidgat sina kundklubbar ochlojalitetsprogram, men med ÄtgÀrder som de flesta företag kan anvÀnda inom branschen,vilket gör att differentieringen uteblir. Den svenska matvarukedjan ICA har tagitkundklubben till en ny nivÄ och erbjuder sina kunder ?mina varor?.

UtvÀrdering av personlighetstest för LKAB

LKAB anvÀnder i rekryteringssammanhang personlighetstest i syfte att om möjligt förutsÀga hur kandidater agerar vid givna situationer i det framtida arbetet som produktionschef. Företaget anvÀnder Temperament and Character Inventory (TCI) och kÀnner sig inte tillfredsstÀllda med detta, dÄ kandidaternas personliga egenskaper uppfattas annorlunda vid anstÀllningsintervjun Àn vad testet visar. PÄ uppdrag av LKAB har olika personlighetstest analyserats och jÀmförts mot LKAB:s kravspecifikation pÄ produktionschefer. Genom intervjuer med HR-advisors pÄ LKAB samlades information in om produktionschefernas personliga egenskaper, LKAB:s rekryteringsprocess och om personlighetstestet. Med utgÄngspunkt frÄn företagets kravspecifikation för produktionschefer jÀmfördes personlighetstesten Gordon Personal Profile Inventory, NEO Personality Inventory-Revised, Hogan Personality Inventory, Sixteen Personality Factor och Temperament and Character Inventory med hjÀlp av en litteraturstudie.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->