Allt mer behandling och vård av patienter flyttas ut från sjukhusen till patienters hem. Hemventilatorbehandling (HMV) har utvecklats och idag får cirka 22/100 000 invånare hemventilatorbehandling i Sverige. Personer som har HMV har rätt till personlig assistans. Trots att vissa personliga assistenter idag utför tämligen kvalificerade arbetsuppgifter krävs ingen formell utbildning. Distriktssköterskan har en central funktion som samordnare och samverkanspartner med personliga assistenter då allt sjukare personer vårdas i hemmet.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Syftet med studien var att beskriva personlig assistans, insatsen, yrket och rekryteringssituationen. Personlig assistans syftar till att ge personer med funktionshinder kontroll över det egna livet. En problematisk rekryteringssituation kan medföra att denna möjlighet går förlorad. Metoden som användes var personliga intervjuer samt litteraturstudier. De som intervjuades var politiker från socialnämnden i några av Norrbottens kommuner samt representanter för både kommunala och privata arbetsgivare för personliga assistenter.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Konflikten i Tjetjenien har blivit ett ihärdigt problem för såväl ryssar som tjetjener. Konflikten kan delas in i två faser, det första och det andra kriget. Våra studier av det empiriska materialet ledde till en misstanke om att det fanns luckor i den befintliga forskningen, i synnerhet gällande det andra kriget. Resultatet blev en teoriutvecklande studie om det andra Tjetjenienkrigets uppkomst och fortgång där vår hypotes grundar sig på att det är ledande, centrala individer på vardera sidan som har ett intresse av att se till att det föreligger en konflikt folken emellan. De två ledande individerna har identifierats som Sjamil Basajev och Vladimir Putin.

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

Syftet med denna studie var att göra en jämförelse mellan kommunalt och privat arbetsgivaransvar vid personlig assistans ur ett personalperspektiv. En viktig dimension av assistansyrket är om och i så fall hur kommunen och ett privat assistansbolag skiljer sig åt som arbetsgivare. Arbetsgivarens organisering kan få betydelse för vad de erbjuder de personliga assistenterna i form av exempelvis fortbildning, handledning och annat stöd. Studien bygger på litteratur som skrivits inom området samt personliga intervjuer, vilka har analyserats. Frågeområden som berörts är: yrket personlig assistans, introduktion och utbildning, handledning, inflytande och påverkansmöjligheter samt anställning.

Den här uppsatsen utgår från en svensk översättning av ett avsnitt ur Steven Pinkersbok The language instinct: the new science of language and mind (1994), samt enanalys av några av de problem som påträffades i översättningsarbetet. De problemområden som analyseras berör översättningen av de språkliga exempel, kulturspecifika företeelser och det personliga bildspråk som förekommer i källtexten. Analysen visar att många av källtextens språkexempel måste behållas på engelska för att argumentationen och budskapet ska bli tydligt även för en svenskspråkig läsare.Även i översättningen av de kulturspecifika företeelserna och det personliga bildspråketbehöver textens engelskspråkiga ursprung göras tydligt för att inte budskapet,argumentationen och den personliga prägeln ska gå förlorad. Däremot behövs imånga fall tydliggörande pragmatiska tillägg göras för den svenskspråkiga läsaren..

Personer med flerfunktionshinder har stora kommunikativa svårigheter och är direkt beroende av sin närmaste omgivning för att kunna tillfredsställa sina kommunikativa behov. Kunskap om kommunikation och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) hos personliga assistenter är därför mycket viktig. Syftet med föreliggande studie var att utvärdera en kommunikationsutbildning enligt åttastegsmodellen riktad till personliga assistenter till en vuxen med flerfunktionshinder. Fem personliga assistenter som gick utbildningen deltog i studien. Genom att filma deltagarna före, efter och tre månader efter utbildningen samlades material in som analyserades både kvalitativt med samtalsanalys och kvantitativt med analysverktyget KOMMUNIKATIV för att se om deras kommunikativa beteende förändrats efter utbildningen.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Personlig assistans är en relativt ny och växande yrkeskategori i Sverige. Få studier har fokuserat på yrket ur ett personalperspektiv, varför det råder brist på kunskap om hur personliga assistenter upplever sina arbetsförhållanden. Syfte: Att undersöka hur personliga assistenter upplevde sitt arbete och sin arbetsmiljö med fokus på den belastning, belöning och (o)hälsa som kan uppstå. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och byggde på sex semistrukturerade intervjuer med såväl privat- som kommunalanställda personliga assistenter från en stad i södra Norrland. Analysmetoden som användes var inspirerad av kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

   Personlig assistans är en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundläggande behov åt brukaren så att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Denna lag utgör en rättighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag är brukares självbestämmande centralt.Det förekommer dock att bestämmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rättigheter ställs mot brukares rättigheter.

Den här studiens syfte är att ta reda på hur den personliga integriteten påverkas av datalagringsdirektivet som trädde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter från internet och telefoni upp till sex månader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige är med i EU så var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som är för datalagringsdirektivet och de som är emot men det har varit mycket lättare att hitta material och artiklar som är emot direktivet av förklarliga skäl.Syftet med lagen är att polisen lättare ska kunna komma åt terrorism och grov brottslighet och även kunna samarbeta mellan länder. Våra frågeställningar som vi kommer att försöka besvara är hur den personliga integriteten påverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebär för den personliga integriteten, om det innebär ökad eller minskad personlig integritet.

SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet är ett aktuellt ämne där teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. Därmed äventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagsläget inte någon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition på begreppet personlig integritet. Det är oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och epostanvändningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen är att reda ut vilket rättsligt skydd arbetstagaren på den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning, samt vad begreppet godsed på arbetsmarknaden i detta fall innebär. För att uppnå syftet används en rättsdogmatiskmetod, som innebär att aktuella rättskällor det vill säga lagtext, förarbeten, praxis frånArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskänsliga åtgärder såsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvändning med stöd av den allmänna arbetsledningsrätten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.