Syfte: Undersöka utländska föräldrars erfarenheter och uppfattningar av kontakter med läraren i den svenska skolan, för att kunna utveckla samarbetet mellan skolan och föräldrar med utländsk bakgrund.Teori: Genom ett fenomenologiskt förhållningssätt försöka förstå hur 10 föräldrar med utländskbakgrund utifrån sitt perspektiv upplever och beskriver kontakten med läraren i den svenska skolan.Metod: Studien utförs genom fenomenologiskt halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultat: Genom att den personliga kontakten med läraren utvidgas känner sig de flesta föräldrarna i undersökningen mer välkomna till skolan. Föräldrarna beskriver på olika sätt hur de bäst får kontakt med läraren. Viktiga ingredienser i kontakten är att läraren ger föräldrarna av sin tid och sitt engagemang. De här komponenterna återfinns också i studiens litteraturanknytning..

Den tekniska utvecklingen i samhället gör att medieanvändning i dagens skola är ett ämne som ställer krav på både lärare och elever. Den teoretiska utgångspunkten grundas på en sociokulturell syn på lärande och den potential visuella medier som TV och film har som ett pedagogiskt verktyg i klassrummet. Detta arbete undersöker vidare en grupp lärares attityder om och användning av medier som TV och film på högstadie- och gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige. En undersökning baserad på 43 enkäter och sex intervjuer ligger till grund för den analys och diskussion som belyser hur denna grupp lärare använder TV och film i undervisningen, vilket material de använder och varför de använder detta. Undersökningens resultat tyder på en medvetenhet hos berörda lärare angående mediernas olika funktioner för att intressera och engagera elever.

Denna uppsats handlar om bildämnets roll i undervisningen. Den huvudsakliga frågeställning som arbetet cirkulerar kring kan uttryckas på följande vis hur hanteras arbetet med bilder, och bildämnet i synnerhet, av lärare i yngre årskurser, i den svenska grundskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod och min intervjuguide var semistrukturerad, då jag ville att intervjuerna skulle upplevas som samtal snarare än en utfrågningsprocess. Min undersökning visar att bildämnets status kan anses som relativt låg utifrån den tid som läggs på ämnet samt graden av utbildning i bildämnet som lärare har. Framförallt i jämförelse med andra ämnen som matematik och svenska.

Syftet med denna rapport är att introducera läsaren till de olika ämnesområden mitt arbete omfattat, samt att försöka skapa en förståelse för arbetet och tankarna som ligger bakom. Från början handlade mitt kandidatarbete om att profilera mig och mitt nystartade företag, men det fick sedan en plötslig vändning. Istället kom det att handla om mina personliga motgångar ? och hur dessa övervanns..

Denna uppsats handlar om att skapa sig en förståelse för ämnesområde arbetstillfredsställelse. Syftet med studien är att skapa kännedom och få förståelse för vilka faktorer som leder till arbetstillfredsställelse respektive vantrivsel bland vårdbiträden. För att uppfylla syftets mål har en kvalitativ metod använts i form av Personliga intervjuer. Som stöd tillämpades Herzbergs tvåfaktorsteori som beskriver olika faktorer som motiverar oss att känna tillfredsställelse till arbetslivet och olika faktorer som gör att vi vantrivsel på jobbet.Undersökningen visade att det som vårdbiträde upplever som mest viktigt för att känna arbetstillfredsställelse är att ha ett meningsfullt arbete, få uppskattning för arbetsinsatserna, goda relationer till arbetskamraterna, och en kompetent och rättvis arbetsledare. Det som mest bidrog till vantrivsel var främst lönen, arbetsförhållandena och organisationens politik och administration..

I takt med att det svenska tonnaget flaggas ut och förminskas söker sig allt fler nyexaminerade styrmän till andra marknader. Ett stort sådant segment är den norska offshoreindustrin. Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade styrmäns upplevelser av oro och stress under första tiden som yrkesverksamma och om dessa upplevelser skilde sig åt beroende på vilken bransch de var verksamma i. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där Personliga intervjuer genomfördes. Åtta styrmän, fyra från den traditionella svenska handelsflottan och fyra som är verksamma inom offshorebranschen, som tagit examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar våren 2012, valdes slumpvis ut för intervjuer.

Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera vad en revision tillför eller kan tillföra ett mikro- eller småföretag ur företagens synvinkel. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade personliga och telefonintervjuer med representanter från näringslivet och revisionsbyråer. Vi har utgått ifrån ett induktivt angreppssätt. För att skapa en referensram som stöd för vår analys och slutdiskussion gör vi en genomgång av relevanta lagar och teorier inom ämnesområdet. Vårt empiriska material består utav en sammanställning av 13 intervjuer med företagsrepresentanter och revisorer.

Denna uppsats bygger på intervjuer med sju kvinnor som deltagit i ett utvecklingsprogram utformat för kvinnor med ambition att göra karriär. Företag bör satsa på anställdas karriärutveckling då det ökar individernas välmående och ger konkurrensfördelar. Syftet var att se vilka faktorer som bidrar till eller hindrar personlig utveckling samt se på vilket sätt utvecklingsprogrammet kan medverka till kvinnors personliga ledarskap och karriärutveckling. Frågeställningen löd: Upplever kvinnor att personligt ledarskap är ett bra verktyg för att utvecklas i sin karriär? Resultatet visade att kvinnorna genom utvecklingsprogrammet upplevde ökad kontroll över sina liv vilket hjälpt dem definiera och uppnå karriärmål.

Undersökningen handlar om bemötande inom hemtjänstarbete. Centrala begrepp i uppsatsen är bemötande, kommunikation och social interaktion. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer där resultatet grundar sig på information från personal och personliga tolkningar. Informationen innefattar egna tankaroch erfarenheter från personalen om hemtjänstarbetet och om de centrala begreppen. Syftet med uppsatsen är att se hur de olika möten mellan personla och omsorgstagare fungerar och hur man går tillväga för att få en fungerande kommunikation.

Syfte: Vi avser att med denna uppsats beskriva ett antal faktorer i samband med intellektuellt kapital, med fokus på humankapital, i sex företag. Vidare ämnar vi diskutera eventuella skillnader mellan varuproducerande och kunskapsföretags syn på humankapital. Metod: Vi har använt oss av ett induktivt arbetssätt med en deskriptiv ansats. För att samla in information har vi använt Personliga intervjuer och litteratursökningar. Teoretiska perspektiv: Definition av intellektuellt kapital, humankapital, strukturkapital, kundkapital och tyst kunskap.

AbstractPeople and organizations that network with one another have during the past decades, at a larger extent than before, replaced classical hierarchies. These networks have become increasingly important, as the globalisation has amplified the pressure for focused and flexibleorganizations. There is a risk of restraining the inventiveness of the firm and force customers and suppliers into cooperation by a too great commitment and dedication to the network. There are two sides to every penny, positive and negative aspects of networking.Concerning the negative approach to networking, there is relatively little theory present. The theory is regarded an emerging theory.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

I samband med en organisationsförändring så kan ett företag få olika konkurrensfördelar. En konkurrensfördel är bland annat att öka på motivationen hos teamet, vilket är en faktor som skapar effektivitet i ett företag. Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för vad som skapar motivation hos team i deras dagliga arbete efter en organisationsförändring. Den empiriska studien har jag gjort med en kvalitativ ansats bestående av fem Personliga intervjuer i en fallstudie av LKAB. Empirin från företaget analyserar jag sedan med de teorier som jag har valt.

Studien handlar om att utveckla en förståelse för ?Lagen om valfrihet? ur biståndshandläggarens respektive brukarens perspektiv. För att besvara syftet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer har gjorts med fyra biståndshandläggare inom äldreomsorgen i en medelstor kommun i Södermanland, samt fyra brukare där samtliga har serviceinsatser från olika utförare. Utförarna är de företag som har en verksamhet inom hemtjänst för äldre.

Målet med projektet har varit att skapa ett konceptförslag för en platt-form för digitala läromedel, riktad till elever i grundskolans låg- och mellanstadie. Syftet har varit att uppmärksamma och ge idéer hur man med hjälp av ny teknik bättre kan anpassa läromedel till den individuella elevens behov och förutsättningar för lärande samt hur användningen av digitala läromedel och e-papper kan skapa en bättre och mindre papperintensiv skolmiljö.I bakgrunden till projektet behandlas argument varför integrationen av digital teknik i tidig ålder är viktig för att förbereda eleven för en livslång digital kompetens och det redogörs hur studieresultat, motivation och hälsa påverkas av en mer frekvent datoranvändning i skolan, baserat på befintliga studier och intervjuer med lärare och specialpedagog. Målgruppsstudier har genomförts i form av observation av en skoldag i tredjeklass och intervjuer med elever och lärare. Kortfattat redogörs även för befintliga elevdatorer på marknaden och ny teknik som e-bokläsare och webbbaserad, centraliserad datorkraft. Resultatet är en personlig studentenhet som kombinerar funktionen av en interaktiv e-boksläsare med kapacitet till mer avancerade datorfunktioner i form av en bärbar tunn klient dator.