Flodvågskatastrofen i Sydostasien, den 26 december 2004, väckte vårt intresse till att studera varför människor ägnar sig åt välgörenhet i olika former. Välviljan och hjälpsamheten efter händelsen har varit stor och svenska folket har skänkt mycket pengar och annat till hjälporganisationer. Syftet med uppsatsen var att studera faktorer som påverkar människors motiv till att ägna sig åt ideell välgörenhet i någon form. Välgörenhetsengagemang och gåvoutbyten är sociala fenomen som vi valt att tolka utifrån Webers idealtyper för socialt handlande: värderationellt respektive målrationellt handlande. Den teoretiska referensramen har utgjorts av Jordansson beskrivning av värderationellt välgörenhetsarbetet i 1800-talets Sverige samt det målrationella handlandet genom Mauss teori om gåvoutbytet.

Denna fallstudie behandlar USA:s negativa ställningstagande till Kyoto-protokollet. Syftet är att utreda och analysera vilka olika faktorer som kan tänkas ha legat till grund för den ändrade inställning som landet intog efter att George W. Bush hade tillträtt som president 2001. Både systemfaktorer och inrikespolitiska faktorer tas i beaktande och hela studien tar George W. Bushs person som utgångspunkt.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper.

Den teoretiska utgångspunkten för denna litteraturöversikt var Joyce Travelbees omvårdnadsteorier med fokus på kommunikation. Travelbee menar att det är sjuksköterskans ansvar att lyfta kommunikation om hälsa med patienten. I litteraturen framkom att det är sjuksköterskors ansvar att kommunicera om sexualitet med patienter men att denna uppgift inte alltid utförs. Syftet var att kartlägga hinder för sjuksköterskor att kommunicera med patienter om sexualitet. Uppsatsen har skrivits som en litteraturöversikt, vilken ger en överblick över den aktuella kunskapen inom området.

Syftet med studien är att belysa hur chefer och personalansvariga inom olika organisationer upplever svåra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi önskar komplettera tidigare forskning inom området svåra samtal med en mer socialpsykologisk inriktning som analysverktyg. Med hjälp av kvalitativ metod i form av sju semistrukturerade intervjuer når vi förståelse för hur chefer och personalansvariga upplever svåra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi besvarar följande frågor i studien:Hur upplever chefer och personalansvariga inom olika organisationer svåra samtal?Vilka faktorer kan bidra till att chefer och personalansvariga anser att samtal är svåra eller inte?De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att de intervjuade cheferna och personalansvariga anser att det finns svåra samtal på arbetsplatsen.

Titel: Kvinnors val av inköpskanal inom klädbranschenFörfattare: Arber Tahiri och Mario HorvatHandledare: Krister JönssonInstitution: EkonomihögskolanUniversitet: LinnéuniversitetetKurs: 2FE07EProblemformulering: Vilka faktorer påverkar valet av e-handel och fysisk butik som inköpskanal för kvinnor i åldrarna 15-29? Varför väljs den inköpskanal som prefereras och hur ser köpprocessen ut?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva valet av inköpskanal för kvinnor i åldrarna 15-29 inom klädbranschen.Metod: Undersökningsmetoden har varit kvantitativ. Empirin har samlats in genom en enkätundersökning som utförts i centrala Växjö. Primärdata har varit det viktigaste materialet för det resonemang som sker i analys och resultat.Resultat: Faktorer som påverkade valet av e-handel som inköpskanal bestod av bekvämlighet, tillgänglighet, tid, pris och typ av produkt. Gällande fysisk butik så bestod faktorerna av tillit, datorkunskap, sociala och personliga motiv.

BakgrundUppföljning av utskrivna patienter inom intensivvård har utvecklats under de senaste decennierna, där fokus varit patienternas återhämtning och upplevelse av intensivvårdstiden. Huruvida sjukvårdspersonal har behov av uppföljning har varit oklart. Därför var syftet med denna studie att undersöka intensivvårdssjuksköterskors behov av uppföljning av utskrivna patienter och behovets relation till känsla av sammanhang (KASAM). MetodEn tvådelad enkät, med fokus på behov av uppföljning och KASAM, delades ut till intensivvårdssjuksköterskor vid sex intensivvårdsavdelningar i Västra Götaland under våren 2011. ResultatAv 216 distribuerade enkäter returnerades 143 (66,2 %). Drygt 80 % av intensivvårdssjuksköterskorna skattade sig ha ett behov. Det fanns ingen skillnad i Personliga faktorer (ålder, kön, erfarenhet, KASAM) mellan de med behovet och de utan.

I de nuvarande styrdokumenten för svenskämnet på gymnasiet har termen identitet en framskjuten placering. Det sägs i ämnesplanen att utbildningen i svenska syftar till att stärka den personliga och den kulturella identiteten. I de kommande styrdokumenten är allt tal om identitet försvunnet. Syftet med den här uppsatsen är att genomföra en värderande analys av denna förändring. Jag försöker svara på frågan om förändringen är till det bättre eller sämre. Som metod använder jag mig av argumentationsanalys.

Den här studien syftar till att undersöka upplevelsen av hur samverkan fungerar i ett Barnahus och vilka faktorer som påverkar samverkan. Studien eftersträvar också att utforska upplevelsen av hur samverkan påverkar målet att uppnå bättre arbetsmetoder kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott. En kvalitativ intervjustudie med samtliga involverade professioner i ett utvalt Barnahus har genomförts. En tematisk analys resulterade i åtta stycken teman. De teman som kunde urskiljas är: öppet klimat på kort tid, natt och dag, spindlarna i nätet, ringar på vattnet, en fråga om inställning, Barnahus är allas hus, tydlighet är husets väggar och något bra på spåren.

Bakgrund: De flesta personer känner väl till namn som Madonna, Britney Spears eller Michael Jordan. Deras offentliga yrkesutövning och det faktum att de ofta syns i media, gör att dessa personer många gånger betraktas som kommersiella produkter. De är personer vars namn marknadsförs intensivt. De har skapat sig ett personligt varumärke. Denna förekomst förenat med varumärkesstrategi, föder tanken om varumärkesuppbyggnad i ett annat sammanhang, där vi istället för produkter pratar om individer.

SammanfattningSyfteAtt öka kunskapen kring utvidgning av idrottsstjärnors personliga varumärken med fokus på val av utvidgningsobjekt? genom att dels med varumärkesutvidgningslitteratur som utgångspunkt studera hur rådgivare inom det här fältet arbetar,? genom att dels studera konsumenters associationer till idrottsstjärnor och deras varumärkesutvidgningsmöjligheter,? genom att dels jämföra konsumenternas associationer med rådgivarnas rekommendationer,? samt utifrån etablerad varumärkesutvidgningslitteratur, rådgivares rekommendationer och konsumenters associationer, presentera ett möjligt tillvägagångssätt för idrottsstjärnors varumärkesutvidgningar.MetodEfter studier av varumärkesutvidgningsteorier och det faktum att uppsatsen har ett explorativt syfte, valdes en kvalitativ metod till studien. Empiriinsamlingen började med två personliga intervjuer med rådgivare verksamma inom branschen för utvidgning av idrottsstjärnors personliga varumärken. Dessutom genomfördes tre fokusgruppsintervjuer för att få ett konsumentperspektiv på ämnet. Utöver detta genomfördes ett mindre experiment på både rådgivare och fokusgrupper för att ta reda på deras associationer till svenska idrottsstjärnor och kombinationer av olika produkter de skulle kunna varumärkesutvidga till genomföra.SlutsatserGenom vår forskning har det framkommit att rådgivare idag arbetar med idrottsstjärnors varumärkesutvidgningar i ett inifrån och ut-perspektiv där utgångspunkt är idrottsstjärnans personlighet och preferenser.

Vi har skrivit vår uppsats om personliga varumärken kombinerat med sociala medier, med syfte att ta reda på om man genom sociala medier kan bygga upp och förändra sitt personliga varumärke samt hur stor roll ett personligt varumärke spelar i mediebranschen. För att kunna undersöka detta har vi utgått ifrån ett konkret exempel i form av Alex Schulmans två bloggar ?Att vara Alex Schulman? och ?Att vara Charlie Schulmans pappa?. Utifrån vårt syfte har vi följande frågeställningar; Hur har Alex Schulman gått tillväga för att bygga upp och förändra sitt personliga varumärke? Vilka språkliga strategier använder han sig av i sina bloggtexter? Hur uppfattas Alex Schulman idag jämfört med förut? Hur stor roll anses det personliga varumärket spela i mediebranschen idag? Hur ser förutspås framtiden se ut gällande personliga varumärken?Vårt material består av tre blogginlägg från respektive blogg Schulman skrivit.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion ligger i topp tio av faktorer som kan orsaka olika former av funktionsnedsättning och på tredje plats av påverkbara dödsorsaker. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor var negativt inställda till att vårda personer med ett missbruk/beroende och att patienterna som upplevt ett dåligt bemötande löper en större risk att inte fullfölja sin medicinska behandling. Forskningen visade också att det finns vårdpersonal som är positivt inställd till personer med ett missbruk/beroende. Syfte: Att undersöka hur personer med ett alkoholmissbruk/beroende upplevt att de blivit bemötta när det sökt vård inom somatiken. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie baserad på nio intervjuer. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier. Alla informanter hade upplevt bra bemötande men det fanns även de som hade upplevt ett dåligt bemötande när de sökt vård. Faktorer som påverkade bemötandet var journalanteckningar från beroendecentrum, hur ens eget beteende var, sjuksköterskans personliga inställning till personer med ett missbruk/beroende, om vården söktes under påverkan eller i nyktert tillstånd..

Syftet med denna studie var att identifiera vilka faktorer som kan påverka elevens läsvanor och synliggöra vad som väcker läslust hos elever som regelbundet läser böcker på sin fritid. Vid genomförande av undersökningen deltog sex läsvana elever i årskurs 4 samt deras klasslärare.  Som metod använde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat av studien visade att det fanns faktorer som verkar drivande för elevernas läsning, för deras läslust. Samtliga sex elevinformanter uppgav att de fick en positiv känsla vid läsningen, där några beskrev en slags nyfikenhet och att de hela tiden ville läsa mera och aldrig sluta. Eleverna kunde även beskriva flera goda fördelar med deras litteraturläsning, både praktiska och mer personliga.

Bakgrund: Total laryngektomi medför förändringar i livssituationen, både tillfälliga och permanenta. Den nya livssituationen kan bli omskakande och risken för negativ påverkan på livskvaliteten är stor. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie belysa vilka faktorer som påverkar livskvalitet hos personer som laryngektomeras på grund av huvudhalscancer.Metod: Systematisk litteraturstudie genomfördes. 15 artiklar analyserades och sorterades in i Huvudkategorier och Subkategorier.Resultat: Faktorer som påverkade livskvalitet var fysiska faktorer, nutritionsrelaterade faktorer, kommunikationsmetoder, kommunikationsförmåga, ekonomi, sociala faktorer, depression och information. Slutsat: Livskvaliteten påverkas efter total laryngektomi.