Målet med denna uppsats var att undersöka vilka kommunikativa strategier personer inom PR- och informationsbranschen arbetar efter för att bygga upp och stärka sina personliga varumärken i sociala medier. Studiens huvudfråga lyder ?Vilka kommunikativa strategier använder människor inom PR- och informationsbranschen för att stärka sitt personliga varumärkesbyggande i sociala medier??. Syftet med studien var tudelat, dels ville vi bidra med djupare förståelse kring vad det finns för drivkrafter bakom personligt varumärkesbyggande i sociala medier och dels ville vi bidra med nya infallsvinklar och ett nytt empiriskt material till den samhällsvetenskapliga forskningsfronten.Studiens teoretiska ramverk utgår från varumärkesteori, Erving Goffmans teori om självpresentation samt Pierre Bourdieus teori om kapital och social positionering. Studien är genomförd med kvalitativa metoder, för det första har vi tagit del av aktuell forskning på områdena sociala medier och personligt varumärkesbyggande, vi har även gjort en innehållslig kartläggning av tio digitala personliga varumärken samt genomfört intervjuer med personerna bakom varumärkena.

Det område som denna studie har forskats kring är specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsättning inom ämnet idrott och hälsa. Syfte med studien är att beskriva hur idrottslärare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsättning i ämnet idrott och hälsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att på så sätt förstå vilka svårigheter elever med funktionsnedsättning och autism har och vilka anpassningar som krävs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer på tre olika skolor i västra Sverige. I resultatet framgår det att en idrottslärare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som tränar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsättning, elevens Personliga egenskaper och elevens intresse dvs.

Syftet med examensarbetet är att identifiera egenskaper som förklarar en revisors prestation. Denna fråga är relevant eftersom många revisorer avbryter sin tjänst tidigt i karriären för andra lovande tjänster. För att uppnå syftet har en modell utvecklats som sedan testats empiriskt. Fyra egenskaper har identifierats till vad som förväntas driva prestation hos en revisorskandidat tidigt i sin karriär. Enkäter skickades ut till 2036 revisioner och 200 kompletta svar erhölls.

Den privata restaurangbranschen är mansdominerad på chefsnivå trots att det arbetar fler kvinnor inom restaurang. Totalt sett är ca 80 % av cheferna män vilket gör att chefskap och ledarskap ses utifrån manligt tolkningsföreträde. Ofta är föreställningar om chefskap relaterade till föreställningar om kön och på grund av detta dras många gånger slutsatsen att manliga egenskaper verkar passa bättre för ledarskap. Detta sägs bero på att de som ansvarar för tillsättningen av chefsposten ofta reserverar chefspositionerna för människor av sin egen sort och då förstärks bilden av att denna sort faktiskt förtjänar dessa positioner. I litteraturen vi läst framgår det att män och kvinnor allmänt har olika förutsättningar men att de trots det har mycket gemensamt.

Personlighet kan delas upp i fem personlighetsdimensioner som ska täcka in alla typer av människor. Självkänsla kan delas upp i två dimensioner bassjälvkänsla resp prestationsbaserad självkänsla och självmedvetenhet delas in i offentlig respektive privat självmedvetenhet. Syftet med studien var att undersöka om människors Personliga egenskaper (öppenhet, utåtriktning, samvetsgrannhet, vänlighet och känsloinstabilitet) har något samband med självkänsla och självmedvetenhet. En kvantitativ undersökning genomfördes med en enkät för att studera eventuella samband mellan personlighet enligt Big Five (öppenhet, utåtriktning, samvetsgrannhet, vänlighet och känsloinstabilitet), självkänsla och självmedvetenhet. Sammanlagt deltog 50 personer varav 25 män (medelålder 39,6 år) och 25 kvinnor (medelålder 40,4 år).

   Personlig assistans är en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundläggande behov åt brukaren så att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Denna lag utgör en rättighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag är brukares självbestämmande centralt.Det förekommer dock att bestämmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rättigheter ställs mot brukares rättigheter.

Narcissistisk personlighetsstörning är enligt Siegel (2006) konceptuellt, kliniskt och empiriskt relaterat till övergrepp. Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan män och kvinnors upplevelse av emotionella övergrepp, och deras upplevelse av gärningsmännens narcissistiska egenskaper. Totalt 94 personer besvarade en webbenkät som placerades ut på två olika relationsforum på Internet. Resultatet visade att det fanns en signifikat skillnad mellan män och kvinnor i deras upplevelse av gärningsmännens narcissistiska egenskaper. Skillnaden var däremot mycket liten och det finns därför anledning till att ifrågasätta resultatet..

Den här studiens syfte är att ta reda på hur den personliga integriteten påverkas av datalagringsdirektivet som trädde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter från internet och telefoni upp till sex månader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige är med i EU så var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som är för datalagringsdirektivet och de som är emot men det har varit mycket lättare att hitta material och artiklar som är emot direktivet av förklarliga skäl.Syftet med lagen är att polisen lättare ska kunna komma åt terrorism och grov brottslighet och även kunna samarbeta mellan länder. Våra frågeställningar som vi kommer att försöka besvara är hur den personliga integriteten påverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebär för den personliga integriteten, om det innebär ökad eller minskad personlig integritet.

Ofta pressenteras checklistor och modeller för framgångsrikt ledarskap eller hur man på bästa sätt skall uppnå det, där olika egenskaper eller personlighetsdrag lyfts fram som en bra ledare bör ha. Karisma, målmedvetenhet och utstrålning är egenskaper som ofta efterfrågas bland dagens ledare men dessa egenskaper är också utmärkande för personer med antisociala personlighetsstörningar.Syftet med undersökningen är att ta reda på vad som gör personer med antisociala personlighetsstörningar attraktiva för en arbetsgivare samt i vilket sammanhang som de kan vara bra.Studien har genomförts som en kvalitativ ansats och har sin utgångspunkt i en explorativ studie för att kunna inhämta så mycket material som möjligt för att därefter belysa fenomenet allsidigt. Flera teorier har använts framförallt Yukls teorier om effektivt ledarskap samt egenskapsteorin, beteendeteorin och teorin om situationsanpassat ledarskap.Undersökningen visade på att det finns egenskaper som är positiva hos personer med antisociala personlighetsstörningar men det är svårt att avgöra om de är positiva eller negativa utan att relatera egenskaperna till en specifik situation. Egenskapen charmig kan vara positiv i ett sammanhang och negativt i en helt annan situation. Studien visade även på att situationen styr beteendet, där beteendet i denna studie är summan av egenskaper och situation.Utifrån analysen kan slutsatsen dras att det är svårt att säga vad som är attraktivt utan att ta hänsyn till olika situationer.

I denna uppsats diskuterar författaren dels om det är möjligt för kollektiv att klassificeras som autonoma entiteter, och dels huruvida det är möjligt för en kollektiv entitet att ha vissa moraliska egenskaper som kollektivets ingående individer saknar. Enligt David Copps kollektiva moraliska autonomites så är detta möjligt. I framställningen presenteras det ett antal invändningar mot Copp riktade av Seumas Miller, som författaren delvis vänder sig mot..

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå.

Den kollektiva   tanken om ?lika lön för lika arbete? var länge mottot i svensk lönepolitik. Denna tanke har övergått i allt högre grad till att belöna varje enskild   individ efter dennes egna prestationer och Personliga egenskaper. Samhället   har gått mot ett individfokus och likaså har även tankarna kring   lönesättning. De senaste tjugo åren har den individuella lönesättningen varit   dominerande på den svenska arbetsmarknaden.

Nyckelord: Branschspecifikt chefskap, egenskaper, Plattityder? Problem: De problem som vi undersökt är framförallt; huruvida en chefs egenskaper är likartade oavsett branschtillhörighet, om generella chefsegenskaper går att hitta i två olika branscher, hur ledaren uppfattar sitt eget ledarskap och hur detta ledarskap uppfattas av de anställda. Ett problem som vi upplevt är att stora delar av den tillgängliga litteraturen är väldigt likriktad Vi har även sett problem med att stora delar av litteraturen inte tar upp specifika branschers chefskap och dess utmaningar. Syfte: Vi vill med denna studie bidra till att belysa de skillnader och likheter som sker inom chefskapet i de olika branscherna. Ett annat syfte som vi haft är att visa på om det förekommer några diskrepanser mellan hur cheferna och de anställda upplever det ledarskap som utövas.

SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet är ett aktuellt ämne där teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. Därmed äventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagsläget inte någon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition på begreppet personlig integritet. Det är oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och epostanvändningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen är att reda ut vilket rättsligt skydd arbetstagaren på den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning, samt vad begreppet godsed på arbetsmarknaden i detta fall innebär. För att uppnå syftet används en rättsdogmatiskmetod, som innebär att aktuella rättskällor det vill säga lagtext, förarbeten, praxis frånArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskänsliga åtgärder såsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvändning med stöd av den allmänna arbetsledningsrätten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.

Narcissistisk personlighetsstörning är enligt Siegel (2006) konceptuellt, kliniskt och empiriskt relaterat till övergrepp. Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan män och kvinnors upplevelse av emotionella övergrepp, och deras upplevelse av gärningsmännens narcissistiska egenskaper. Totalt 94 personer besvarade en webbenkät som placerades ut på två olika relationsforum på Internet. Resultatet visade att det fanns en signifikat skillnad mellan män och kvinnor i deras upplevelse av gärningsmännens narcissistiska egenskaper. Skillnaden var däremot mycket liten och det finns därför anledning till att ifrågasätta resultatet..