Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternasförtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubblarollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan pårevisorns oberoendeställning.I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få endjupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer harvi fått fram vårt empiriska material.

Vår slutsats är att det krävs att produkten är standardiserad och att kunderna känner till produkten för att företaget ska ha större chans att kunna sälja sina produkter via Internet. Detta då kunderna inte är lika beroende av den fysiska kontakten. Detta anser vi är anledningen till att endast ett fåtal möbelföretag använder sig av e-handel. Detta då alla möbelföretags produkter inte är standardiserade och kunderna inte känner till dem. Vilket innebär att alla möbelföretags produkter inte lämpar sig för e-handel.

Denna studie behandlar bolags informationssignaler före, i samband med och efter förvärv. Med utgångspunkt i agent- och signalteorin har informationssignaler som skickats identifierats, där en kvalitativ ansats med tillhörande diskurs- och etnografisk innehållsanalys har använts för att kartlägga informationssignalerande mekanismer samt generera en modell för analys av informationssignaler i samband med förvärv. Studien uppvisar resultat om varför informationssignaler sänds i samband med förvärv, där bolag generellt eftersträvar att minska informationsasymmetri gentemot sina intressenter, legitimera beslut samt nyttja informationsövertag för att skapa personliga fördelar. Studien bidrar till området för informationssignalering, där utfall av förvärv påverkar omfattningen och innehållet som informationssignaler uppvisar..

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort går till i två verksamheter med avseende på information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har använt oss av semistandardiserade personliga intervjuer på lednings-, facklig och individnivå, i två tillverkande företag. Det material som vi erhållit ligger till grund för vår analys och våra slutsatser som vi har arbetat med utifrån vår problemdiskussion. Slutsatser: I de två tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anställda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen på delaktighet skapade dålig eller ingen acceptans till förändringen. Detta i sin tur minskade engagemanget och motivationen hos de anställda och resultatet blev inte det ledningen förväntade sig.

Vår uppsats strävar efter att beskriva turisters motivations- och identitetskapande med hjälp av det sociala mediet Facebook. Facebook är idag det största sociala nätverket och unga vuxna är de mest frekventa användarna. Vi kommer således i vår uppsats gå in på en djupare diskussion om deras använde av Facebook vid resande med hjälp av information insamlad genom personliga intervjuer samt litteratur. De intervjuade bestod av svenska unga vuxna i åldrarna 18-25 år. Den specifika åldersgruppen valdes eftersom de tillhör den största användargruppen på Facebook.

Denna utredning handlar om hur Länsförsäkringar Uppsalas hemsida fungerar i mötet med kunder. Syftet är att klarlägga om, och i så fall hur, Länsförsäkringar Uppsala kan förbättra sin hemsida för att öka kundnöjdheten i mötet med sina försäkringskunder. Vår empiri utgår från personliga intervjuer med anställda vid företagets Internetgrupp, ett antal webbdesigners på externa företag samt ett urval kunder som köpt försäkring hos Länsförsäkringar Uppsala. Denna information har analyserats utifrån en studiespecifik modell, vilken bygger på teorier om försäkringsbranschen, kundnöjdhet och webbdesign. Utredningen pekar på att Länsförsäkringar Uppsala redan har en väl fungerande hemsida men att sidan genom förenklingar kan attrahera nya kunder samt öka kundnöjdheten hos de befintliga..

Uppsatsens syfte är att identifiera väsentliga påverkansfaktorer på svenskt entreprenörskap. Uppsatsens uppkomst beror på nutidens fokusering på entreprenörskap och företagande. Det genomförs många lagändringar med olika politiska krafter i bakgrunden. En viktig påverkansfaktor har varit EU. Mycket fokus ligger på företaget men färre debatter handlar om individen.

Problem: I denna uppsats har vi valt att behandla den människonära tjänsten. Det som utgör dessa mellanmänskliga interaktioner är dess krav på starkt kommunikativa signaler, som skall tydas och anpassas mellan den som ger tjänsten och den som tar emot den. Idag kan man köpa denna form av tjänst via Internet. Med andra ord förväntas det mellanmänskliga kriterierna skall kunna digitaliseras och ändå behålla samma värde för kunden. Är det verkligen lämpligt att digitalisera denna typ av tjänst och förvänta sig att man ska uppnå samma resultat som om tjänstegivaren och tjänstemottagaren möttes öga mot öga.

Livsmedelsindustrin är en av de största industrierna i Sverige och konsumtionen av livsmedel har under en längre tid kontinuerligt ökat. Under en tioårsperiod från 2002- 2012 har konsumtionsvolymen av varor och tjänster ökat med 25 % där livsmedel utgör den tredje största konsumtionsutgiften inom hushållen. Konkurrensen mellan butiker är således hög och enbart i Umeå finns det arton butiker som slåss om de tillgängliga konsumenterna.På Ålidhem Centrum som har en relativt liten yta finns det idag tre livsmedelsbutiker; ICA- supermarket, Coop Konsum och Lidl. På grund av denna konkurrens var det intressant att undersöka vad som avgör när en person väljer att handla på en av dessa butiker. Vi bestämde oss för att vi ville undersöka faktorer som påverkar konsumenter vid val av livsmedelsbutik och efter att ha sökt efter tidigare forskning inom området kunde vi inte finna några studier som var inriktade på hur studenter gör detta val.

Den här uppsatsen är skriven av Maria Nätterlund. Den baseras på ett projekt av tre sceniska gestaltningar som genomförts i två separata söndagsgudstjänster. Syftet är att undersöka på vilket sätt en gudstjänst och dess deltagare påverkas när pedagogiskt drama, i form av scenisk gestaltning, införlivas. Litteraturen som har använts spänner över fälten liturgik och pedagogiskt drama. Efter gudstjänsterna har 21 personer intervjuats om sin upplevelse av den sceniska gestaltningens inverkan på gudstjänsten och om gudstjänsten i sin helhet.

Människan tenderar att bry sig mer om vad andra gör än vad agerandet beror på. Detta för att lättare kunna skapa sig en uppfattning om hur dessa andra människor är. Icke synliga egenskaper som t.ex. begär, tro eller avsikt används för att försöka göra det osynliga synligt. Då observatören tar för givet att aktörens beteende är ett resultat av personliga egenskaper uppstår det fundamentala attributionsfelet.

Vårt syfte är att beskriva och analysera utformning, använd- ning och syfte med prissättningsmodeller för internhyror i kommunal verksamhet. Studien har genomförts utifrån en hermeneutisk metodansats, och en kvalitativ och en induktiv forskningsstrategi. Empiriskt material har samlats in via semistrukturerade intervjuer. Teorikapitlet är strukturerat för att ge övergripande förståelse för målkongruens, organisationsstruktur och internhyror i kommunal administration. Vi har studerat fem kommuner med ett invånarantal mellan 30 000 och 50 000.

Elevers störande beteenden i undervisningen utgör en del av lärares vardag och innebär problem som de måste hantera men även förebygga. Enligt Skollagen har alla elever rätt till arbetsro i klassrummet och lärares uppgift är att skapa en miljö där de kan få det (Skollagen 5 kap. 3§). Syftet med förevarande studie är att få fördjupad förståelse för gymnasielärares uppfattningar om störande elevbeteenden i klassrummet, att förstå hur de hanterar dessa samt hur de uppfattar att de har fått kunskap om detta område samt om klassrumsledarskap.Kvalitativa intervjuer har använts som metod i förevarande studie med motiveringen att den lämpade sig väl till studiens syfte. Genom att enskilt intervjua gymnasielärare om deras personliga uppfattningar om och arbete med störande beteenden i klassrummet fanns stora möjligheter att tillägna mig ett rikt empiriskt material bestående av berättelser ur deras egna verklighetsvärldar.Studiens resultat visar att prat, mobiltelefonanvändning, undvikande av arbete, sen ankomst och fysiskt störande beteenden är de beteenden som är mest störande hos eleverna enligt gymnasielärarnas uppfattningar.

Internet har gett konsumenten en ökad marknadsöverblick, detta har gjort det möjligt för konsumenten att tidseffektivt jämföra varor och priser. Detta innebär att dagens konsument är betydligt mer välinformerad. Medvetenheten om en stor och komplex marknad innebär ett högt engagemang och upplevda risker med köpet som följd. Det höga engagemanget innebär att man som konsument bland annat söker information för att reducera sina upplevda risker.Syftet med denna uppsats är att minska luckan i teorin om konsumenters riskreducerande informationsbeteende då de genomgår köpprocessen i ett högengagemangsköp. Ett annat syfte blir att se vilka faktorer kring informationssökning som är viktiga i ett högengagemangsköp på en högteknologisk marknad 2006.

Denna uppsats har som målsättning att på ett enkelt och överskådligt sätt redogöra för den gällande rätten som finns inom området kritikrätt, uppsatsen bygger till stor del på den av arbetsdomstolen utarbetade praxis som finns inom området. Utöver arbetsdomstolens praxis behandlar uppsatsen även andra rättskällor i form av förarbeten, doktrin och lagar. Resultatet av uppsatsen utgör en grund för de förutsättningar som finns på den svenska arbetsmarknaden. Denna grund utgör både begränsar och möjliggör kritik från arbetstagaren mot arbetsgivaren. Områden som tas upp i uppsatsen är bland annat sekretess, allmänhetens intresse, lojalitetsplikt och anonym kritik.