Sök:

Sökresultat:

1692 Uppsatser om Personlig säkerhet - Sida 25 av 113

Vad lÀr man sig av skönlitteratur?

Syftet med följande studie Àr att fÄ en bild av hur svensklÀrare pÄ gymnasiet ser pÄ skönlitteraturens betydelse i undervisningen och att försöka visa pÄ de bakomliggande traditioner som formar lÀrarnas undervisning. Genom en kvalitativ metod granskas bilden av skönlitteraturens vÀrde utifrÄn ett material som bestÄr av halvstrukturerade djupintervjuer med tvÄ lÀrare. Resultatet uppvisar fyra olika skÀl till varför man ska anvÀnda skönlitteratur i svenskundervisningen: kunskap om kulturarvet, sprÄkutveckling och eleverna som samhÀllsmedborgare, identitetskapande och personlig utveckling, meningsfullhet och personliga upplevelser. Den litteratursyn som lÀrarna i studien har och som impliceras i deras undervisning kan placeras in i Àmneskonstruktionen svenska som ett erfarenhetspedagogiskt demokratiÀmne..

IntensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av IVA-delirium

Bakgrund: IntensivvÄrdspatienter utsÀtts för en pÄfrestande situation, vilket kan bidra till utvecklandet av iva-delirium. Iva-delirium Àr en form av hjÀrndysfunktion som leder till ökad sjuklighet, ökad mortalitet och ökade vÄrdkostnader i form av förlÀngd vÄrdtid. Studier visar att trots att iva-delirium Àr vanligt förekommande inom intensivvÄrden sÄ missas tillstÄndet ofta. Bedömningsinstrument för att identifiera iva-delirium finns men anvÀnds vanligen i liten utstrÀckning inom svensk intensivvÄrd. Detta kan leda till att intensivvÄrdssjuksköterskor, utifrÄn personlig erfarenhet, utvecklar olika strategier för att vÄrda patienter med iva-delirium.

Personliga assistenters erfarenheter av att vara professionellt stöd till personer med hemventilatorbehandling

Allt mer behandling och vÄrd av patienter flyttas ut frÄn sjukhusen till patienters hem. Hemventilatorbehandling (HMV) har utvecklats och idag fÄr cirka 22/100 000 invÄnare hemventilatorbehandling i Sverige. Personer som har HMV har rÀtt till personlig assistans. Trots att vissa personliga assistenter idag utför tÀmligen kvalificerade arbetsuppgifter krÀvs ingen formell utbildning. Distriktssköterskan har en central funktion som samordnare och samverkanspartner med personliga assistenter dÄ allt sjukare personer vÄrdas i hemmet.

VÀgtrafikskadade i VÀstmanlands lÀn idag och för tjugo Är sedan : Regional uppföljning av det nationella trafiksÀkerhetsmÄlet

Studiens syfte a?r att underso?ka hur det nationella ma?let fo?r trafiksa?kerhet ga?r att fo?lja upp pa? la?nsniva? via befintlig statistik fra?n polis och sjukva?rd. Ger de tva? ka?llorna en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade under den ga?ngna tjugoa?rsperioden? Underso?k- ningen omfattar personer som skadats och o?verlevt va?gtrafikolyckor i Va?stmanlands la?n. Data fra?n 1989/1990 respektive 2008/2009 ja?mfo?rs.De tva? statistikka?llorna ger en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade bilister, motorcyklister och mopedister.

LÀrarens ledarroll i gymnasieskolan: En jÀmförelse med idrottsledaren

Syftet med detta examensarbete Àr att uppmÀrksamma och analysera ledarskapets betydelse för hur en skolklass fungerar. Det finns givetvis flera olika ledarstilar inom skolan sÄvÀl som inom till exempel idrottsrörelsen. Hur skiljer sig ledaregenskaperna mellan lÀrare och idrottsledare och vilken syn har de bÄda grupperna pÄ sina respektive ledarroller? Att betingelserna Àr olika mÄste vi beakta. %09Mina frÄgestÀllningar Àr följande: %B7%09Hur upplever dagens gymnasielÀrare sin ledarroll och hur fungerar de som ledare? %B7%09Vilka likheter och skillnader finns det i synen pÄ den egna ledarrollen mellan gymnasielÀrare och idrottsledare och hur de fungerar i denna ledarroll? %09FrÄgorna som jag stÀllde till lÀrare respektive idrottsledare fanns pÄ tvÄ olika enkÀter med vardera ett tjugotal frÄgor.

Sa?kerhet och integritet i webbapplikationer : En orientering o?ver sa?ker utveckling

The use of Web applications is a growing area. While the possibilities and functionalities are increasing, so is the complexity of them, together with the threats against them because the complexity also opens up the application to vulnerabilities. It is therefore important for developers to know how a web application can be developed with security in mind.This study?s intention has been to create an introductory documentation of what kind of techniques that exists which can produce higher security, which methods there can be within the development process and what to think about when programming secure web applications. In this paper we have investigated how theoretical manuals in the IT security department handles that area, and interviewed two developers from two different companies to see how they use security in their web applications.The study has an exploratory technical perspective and does not explain how to practically use and interconnecting different security-enhancing technologies, but is more suppose to give a first glance at what is available and sow a seed for those interested to continue reading further about the subject.

Ambulanspersonals följsamhet till basala hygienrutiner : En observationsstudie

Bakgrund: Basala hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillÀmpas för att förebygga vÄrdrelaterade infektioner (VRI). VRI Àr ett hot mot patientsÀkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhÀllet.Syfte: Att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvÄrd i ett antal utvalda omvÄrdnadssituationer.Metod: En deskriptiv kvantitativ studie dÀr data inhÀmtades genom strukturerad observation. BekvÀmlighetsurval tillÀmpades och totalt 68 observationer gjordes pÄ tvÄ ambulansstationer inom samma landsting.Huvudresultat: Följsamhet till basala hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hÄr (87%) samt till anvÀndning av handskar (87%). LÀgst följsamhet observerades till rutinen om handdesinfektion före patientnÀra arbete eller anvÀndning av handskar (1%). Inte vid nÄgon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala hygienrutiner som undersöktes.Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala hygienrutiner.

Friluftspedagogik : GÄ in för att lÀra ut eller gÄ ut för att lÀra in

Friluftspedagogik Àr en form av upplevelsebaserat lÀrande som man kan tillÀmpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lÀra sig ·om allt frÄn ledarskap och friluftsÀkerhet till att bli en helare mÀnniska. Friluftspedagogikens utgÄngspunkter och fördelar Àr personlig vÀxt, samarbetsinlÀrning, lÀra kÀnna sig sjÀlv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvÀrden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" Àmnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jÀmförs med friluftslÀrarrollen och folkhögskollÀrarrollen. Det ges ocksÄ i slutet av arbetet nÄgra praktiska tillÀmpningar av friluftspedagogik..

Hur uppmÀrksammas och delas tyst kunskap inom konsultföretag? : Varför Àr tyst kunskap viktigt och hur kan den tas tillvara pÄ i konsultföretag?

Idag Àr kunskap viktigt för vÀrdeskapande inom nÀstan alla branscher, men inom konsultföretag Àr det extra pÄtagligt dÄ kunskapen som genereras och delas bildar kÀrnan i företagets tjÀnster. Kunskap kan delas upp i tvÄ former, en explicit och en tyst form.?Tyst kunskap? definieras som den form av kunskap som Àr svÄr att dokumentera och som grundar sig i kÀnslor, vÀrderingar, personliga Äsikter och erfarenheter samt ligger inbÀddad i en organisations kultur, vilket medför att den Àr svÄr för andra företag att imitera. Mycket av den kunskap som bidrar till ökad prestation och konkurrensfördelar Àr baserad pÄ tyst kunskap.Syftet med detta projekt Àr att undersöka vad tyst kunskap Àr, huruvida denna uppmÀrksammas och tas tillvara i konsultföretag samt hur denna kan utnyttjas för att uppnÄ konkurrensfördelar. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie om framförallt ?Knowledge Sharing? och tyst kunskap samt en empirisk och komparativ studie baserad pÄ intervjuer med tvÄ konsultföretag som skiljer sig i storlek och bransch.Resultatet frÄn litteraturstudien visar pÄ att tyst kunskap Àr viktig inom problemlösning och leder till ökad kvalitet i konsulternas arbete.

LÀtta pÄ trycket: ett projekt om att vÄga illustrera

Sen mÄnga Är tillbaka har jag sagt ?jag kan inte teckna?. Jag Àr rÀdd för att försöka och för att göra fel. Jag vill inte bli bedömd för att jag varken Àr duktig pÄ att rita verklighetsperspektiv eller mÀnniskor. Men Àr det det som Àr att kunna rita? Men varifrÄn kommer egentligen denna prestationsÄngest om att man mÄste rita pÄ ett visst sÀtt för att kunna sÀga att man kan rita? Under min uppvÀxt sÄ minns jag att man under bildlektionerna följde ett tydligt ramverk; det fanns rÀtt och fel, ett fint och fult.

Skrivprocessen - ett sÀtt att utveckla elevers skrivande?

Syftet med detta arbete Àr att förstÄ hur man kan arbeta med skrivprocessen i skolan och om detta hjÀlper elever i deras arbete med texter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag studerat litteratur i Àmnet och genomfört en mindre undersökning dÀr jag provade teorierna pÄ en grupp elever. DÀrefter genomförde jag intervjuer med eleverna för att fÄ veta vad de tyckte om arbetssÀttet. Resultatet av intervjuerna pekar pÄ att skrivprocessen Àr en modell som hjÀlper de flesta elever men krÀver övning och förstÄelse för hur man kan bli hjÀlpt. Dessutom anser jag att varje lÀrare behöver utveckla en personlig modell som passar för dennes undervisningssyfte och grupp elever..

Utva?rdering av framtaget gra?nssnittsfo?rslag till DISE : En fallstudie av en serverapplikations gra?nssnitt avsett fo?r sto?rre ska?rmar

I takt med att fo?rsa?ljningen av mobiltelefoner o?kat va?rlden o?ver har nya krav och fo?rha?llningsa?tt fo?r utvecklingen av gra?nssnitt fo?ra?ndrats. Forskare inom anva?ndbarhet och interaktionsdesign menar att en anva?ndar-centrerad (UCD) arbetsprocess samt ett responsivt gra?nssnitt utgo?r en god grund fo?r att anva?ndbarhet i gra?nssnitt ska uppna?s. DISE a?r ett Karlstadbaserat fo?retag som a?r verksamma inom branschen digital skyltning fo?r inter- och externkommunikation och deras produkt a?terfinns pa? exempelvis sjukhus, flygplatser, tunnelbanor, bo?rshus och idrottsarenor va?rlden o?ver.

Digitaliseringens p?verkan p? revisionsprocessen. En kvalitativ studie om hur mindre och st?rre revisionsf?retag p?verkas av digitalisering

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

"Tack för dagens rapport om ditt liv" : En studie om relations- och identitetsskapande mellan bloggare och blogglÀsare i tvÄ av Sveriges största bloggar

Genom en transitivitetsanalys och en analys av sprÄkhandlingar samt textjag och textdu har jag undersökt hur bloggare och blogglÀsare anvÀnder sig av sprÄket för att skapa relation och identifiera sig med varandra i tvÄ av Sveriges största bloggar, Blondinbella och Kissie. I undersökningen tar jag mig an tvÄ blogginlÀgg samt femton kommentarer frÄn vardera av de tvÄ bloggarna.Resultatet visar att blogginlÀgg och bloggkommentarer innehÄller merparten materiella processer vilket innebÀr att blogginlÀgg och bloggkommentarer Àr förankrade i tid och rum, resultatet visar ocksÄ att förstadeltagaren Àr av personlig karaktÀr. Av resultatet framkom att blogginlÀgg och bloggkommentarer byggs upp med hjÀlp av pÄstÄenden som förvÀntas accepteras eller ifrÄgasÀttas, av textens mottagare men Àven ett antal uppmaningar och frÄgor som krÀver handling av den som uppmanas eller tillfrÄgas. En analys av blogginlÀggen och bloggkommentarernas textjag och textdu visade att ett vanligt sÀtt för bloggare och blogglÀsare att markera sin egen nÀrvaro i texten Àr genom anvÀndningen at pronomenet jag medan ett vanligt sÀtt att tilltala nÄgon Àr genom anvÀndningen av pronomenet du.Efter genomförd textanalys kunde jag konstatera att sprÄket spelar en direkt avgörande roll i relationen mellan blogg och blogglÀsare och Àven hur dessa identifierar sig med varandra. Relationen mellan bloggare och blogglÀsare Àr av personlig karaktÀr och byggs upp genom att mÀnniskor delar personliga erfarenheter, kunskaper, kÀnslor eller tankar med varandra men Àven genom att bloggare och blogglÀsare tilltalar varandra direkt.

TOMHET : Att möta en rÀdsla

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->