Syftet med undersökningen är att studera och analysera uppfattningar om personlig handledning. Särskilt fokuseras lärares uppfattningar om vilka framgångfaktorerna är i personlig handledning. Forskningsfrågan har formulerats enligt följande: Vilka faktorer i detta sätt att handleda leder till framgångsrikt lärande och utveckling? Mina egna erfarenheter i personlig handledning har bidragit till att detta blev mitt fokusområde. På ett tidigt stadium kom jag i kontakt med relationell pedagogik, det relationella perspektivet och relationella förhållningssätt, och upptäckte snart många beröringspunkter med personlig handledning.I syfte att fördjupa min förståelse för dessa beröringspunkter har jag valt att genomföra en kvalitativ tematisk intervjuundersökning med en explorativ och fenomenografisk ansats.

Revisorer anses utgöra en profession vilket kännetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav på utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sätter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmänintresset. Innebörden av allmänintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner på vad det faktiskt innebär. Enligt IFAC innebär allmänintresset att hänsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhället men inom professionen finns det skillnader i syn beroende på rang. På vägen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.

Hur ser personliga assistenter på sitt yrke, vad som är rimligt att utföra och tillvägagångssätt egentligen och hur ser deras chefer på det?  Genom att jämföra detta med det som framkommer gällande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan även rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av någon form av klarläggande av riktlinjer för att en så bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhållanden vilket gynnar både assistenter och brukare..

Vi vet att fysik aktivitet har positiv effekt på vår hälsa. Idag finns det ett yrkes grupp som har kunskap att kunna hjälpa oss individer att må bra genom motion. Denna yrkesgrupp, de personliga tränarna, ska bland annat vägleda, inspirera och motivera oss individer i vår träning och fysiska utveckling. Enligt våra intervjuade personliga tränare har det blivit mer tillåtet för oss ?vanliga? människor att ha en personlig tränare, det är inte bara för stjärnor längre.

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "Stärkt skydd för utsatta barn", Länsstyrelsen i Skåne län. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen användes inom kontexten av socialt arbete. I studien berättas om hur coachingen inneburit utveckling av och lärande av metoder och tekniker men framför allt Personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas främst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhållningssätt initierat av coachen genom olika frågeställningar och gemensamma reflektioner.

Syftet med undersökningen var att analysera de anställdas behov och upplevda möjligheter till individuell utveckling inom deras arbetssituation vid Luleå Kommuns Äldrevårdsomsorg, samt att ge Luleå Kommun rekommendationer för hur de kan erbjuda individuell utveckling på ett kostnadseffektivt sätt. Undersökningen delar upp begreppet individuell utveckling i personlig utveckling och kompetensutveckling. Maslow?s behovshierarki, Alderfer?s ERG-Teori och Herzberg?s tvåfaktorteori utgör större delen av det teoretiska ramverket som undersökningen är baserad på och ligger till grund för enkäten och analyserandet av dess resultat. Undersökningsgruppen bestod av 243 anställda, ingrupperade efter hur de svarat i den tidigare medarbetarenkäten från Luleå Kommun hösten 2003, till en positiv och en negativ grupp (de som ansåg till en högre grad att de hade möjlighet till individuell utveckling och de som ej ansåg detta).

Psykisk ohälsa utgör ett omfattande hälsoproblem i Sverige och kan medföra svåra konsekvenser för individer. Många människor söker dock inte den hjälp de behöver för sina psykiska problem. Studiens syfte var således att studera människors upplevelser av och attityder till att inte söka professionell hjälp vid psykisk ohälsa. I studien intervjuades sju personer i åldrarna 22-65 år, varav fyra kvinnor och tre män med olika bakgrund av psykisk ohälsa. Analysen identifierade fyra olika kategorier av orsaker bakom att inte söka hjälp: (1) upplevda nackdelar, (2) upplevde inte situationen som tillräckligt allvarlig, (3) tro på bättring utan professionell hjälp och (4) okunskap/låg tilltro till professionell hjälp.

Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården.

Syftet med denna studie var att göra en sammanställning av evidens för munvård som intervention vid förebyggande av luftvägsinfektioner hos äldre personer som har stor risk att drabbas av luftvägsinfektioner och som vårdas på sjukhus, äldreboenden eller inom hemsjukvård. Detta är en evidensstudie baserad på åtta veteskapliga artiklar. Resultatet visar att munvård kan reducera tungplack- och tandplackindex och antal bakterier i saliven som kan leda till pneumoni genom aspiration till nedre luftvägar. Personer med dåligt plackindex som inte får professionell munvård, har betydligt fler antal febrila dagar och fall av pneumoni än de som får professionell munvård. En kombination av god och professionell munvård kan reducera uppkomsten av pneumoni genom att den förbättrar hostreflexernas känslighet eftersom en försämrad sådan är en känd riskfaktor för utveckling av pneumoni.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på om ett tidslinjegränssnitt är ett lämpligt sätt att visualisera personlig data på för vidare utveckling inom projektet A4Cloud. Uppsatsens målgrupp är huvudsakligen medlemmar i A4Cloud men är även intressant för personer med intresse för personlig data eller tidslinjegränssnitt.För att uppnå detta syfte skapades en prototyp över detta användargränssnitt med begränsad funktionalitet för att utföra tester på, för denna studie testades användargränssnittet på datorskärmar. Användningstester med observation gjordes på prototypen med åtta testpersoner för att få fram information om hur användare uppfattade prototypen.Enligt resultaten kan tidslinjekonceptet bli väldigt omtyckt och enkelt att använda. Det finns definitivt skäl till vidareutveckling av detta koncept. Även vissa brister i konceptet och prototypen hittades.

Den, i olika forskningsartiklar, återkommande uppfattningen om att enperson som är autonomt orienterad är mer benägen till att utveckla enmotivation till personlig utveckling ledde till denna undersökning.Syftet med studien var att undersöka hur autonomi påverkar människortill motivation till personlig utveckling. Studien tar sin utgångspunkt iself-determination theory och dess underteori causality orientationstheory, med de tre orienteringarna kontrollerad, impersonell ochautonomi, vilka handlar om orsak till varför en person handlar på ettvisst sätt och effekten därav. De olika orienteringarna mättes med enenkät konstruerad efter general causality orientation scale ochmotivation till personlig utveckling mättes med egenkonstrueradefrågor. Enkäten lades ut på fyra olika sidor på Internet medförhoppning om att nå ett brett deltagande. Studien visade att denkontrollerade orienteringen var den av de tre orienteringarna sompåverkade människor i högst grad till motivation till personligutveckling.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur sjuksköterskor använder professionell tolk som verktyg i omvårdnaden av patienter som inte behärskar det svenska språket samt hur kommunikationen möjliggörs då professionell tolk inte anlitas. Leiningers teori om transkulturell omvårdnad användes som teoretisk referensram i studien. Datainsamling gjordes i form av nio intervjuer med sjuksköterskor från tre olika avdelningar på samma klinik. I resultatet framkom att professionell tolk användes i begränsad utsträckning och att sjuksköterskor istället främst tog hjälp av anhöriga och flerspråkig personal för att kommunicera med patienter som inte behärskar det svenska språket. Endast ett fåtal sjuksköterskor i studien kände till att språktolkservice erbjuder telefontolkning och sjuksköterskorna såg fler nackdelar än fördelar med tjänsten.

Den här undersökningen utvärderar ett medarbetarprogram för undersköterskor på Helsingborgs lasarett. Syftet med undersökningen är att utifrån medarbetarprogrammets mål undersöka om målen har uppfyllts. De förankras även i teorier om lärande. I undersökningen har det även utformats en frågeställning. Målet med medarbetarprogrammet var att lyfta fram gruppen undersköterskor och programmet hade temat personlig utvecklingUppsatsen bygger på kvalitativ metod och datainsamlingstekniken är intervjuer.

Denna magisteruppsats undersöker vilka attityder, värderingar och beteenden som arbetsgivare och yrkesarbetare i den svenska byggbranschen har då det gäller användningen av personlig skyddsutrustning..

Syftet med studien var att beskriva personlig assistans, insatsen, yrket och rekryteringssituationen. Personlig assistans syftar till att ge personer med funktionshinder kontroll över det egna livet. En problematisk rekryteringssituation kan medföra att denna möjlighet går förlorad. Metoden som användes var personliga intervjuer samt litteraturstudier. De som intervjuades var politiker från socialnämnden i några av Norrbottens kommuner samt representanter för både kommunala och privata arbetsgivare för personliga assistenter.