Sök:

Sökresultat:

1585 Uppsatser om Personlig lämplighet - Sida 9 av 106

Personliga assistenters upplevelser av sin arbetsmiljö och hÀlsa : En kvalitativ intervjustudie

Personlig assistans Àr en relativt ny och vÀxande yrkeskategori i Sverige. FÄ studier har fokuserat pÄ yrket ur ett personalperspektiv, varför det rÄder brist pÄ kunskap om hur personliga assistenter upplever sina arbetsförhÄllanden. Syfte: Att undersöka hur personliga assistenter upplevde sitt arbete och sin arbetsmiljö med fokus pÄ den belastning, belöning och (o)hÀlsa som kan uppstÄ. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och byggde pÄ sex semistrukturerade intervjuer med sÄvÀl privat- som kommunalanstÀllda personliga assistenter frÄn en stad i södra Norrland. Analysmetoden som anvÀndes var inspirerad av kvalitativ innehÄllsanalys.

FörÀldrars upplevelser av att leva med barn med typ 1 diabetes

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Personlig men inte privat : KriminalvÄrdares individuella uppfattningar om professionalitet i yrkesutövandet

Yrket som kriminalvÄrdare innebÀr mÄnga arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhÄllningssÀtt. KriminalvÄrdaren skall förhÄlla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja pÄ person och gÀrning i bemötandet. Ett professionellt förhÄllningssÀtt prÀglas av verksamhetens riktlinjer och normer sÄ vÀl som individuella vÀrderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvÄrdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja pÄ att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgÄngspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om spegeljag.

Folkbibliotekariers uppfattning om personlig integritet i biblioteksverksamheten: En fenomenografisk studie

The purpose of this masters? thesis is to investigate how public librarians perceive privacy in connection with new technology in libraries. The main research questions are: - How do librarians experience the phenomenon privacy in the library?- How do librarians experience the relation between privacy and technology in the library?- What does this say about the relationship between privacy, technological development and library work?The study was performed with a phenomenographic methodological approach. The material consists of qualitative interviews with eight librarians who work at public libraries where the technology RFID (Radio Frequency Identification) has been implemented.

Arbetsmiljö i callcenter- och telemarketingbranschen

Callcenter- och telemarketingbranschen Àr en snabbt vÀxande sektor som de senaste Ären ofta uppmÀrksammats i media pÄ grund av brister i arbetsmiljön. Denna undersökning gjordes med fackförbundet HTFs egen rapport som bakgrund. EnkÀter delades ut till anstÀllda i fem företag av varierande storlek, alla verksamma inom callcenter och telemarketing och belÀgna inom Norrbotten. Syftet med denna studie var att fÄ fram de specifika problemomrÄden som finns inom arbetsmiljön i denna bransch. Undersökningen koncentrerades pÄ respondenternas upplevelse av sin situation.

PÄverkan av auktoritet : Berömmelse ingen faktor som övertygar

Ikoniska auktoriteter Àr personer som tillskrivs sÄdan betydelse att de kommit att symbolisera delar eller aspekter av samhÀllslivet eller epoker i historien och som kan sÀgas ha haft ett betydande inflytande pÄ samhÀllet och kulturen. I studien undersöktesom ikoniska auktoriter pÄverkar oss mer eller annorlunda Àn andra kÀllor. I ett experiment fick högskolestudenter uppdelade i fyra grupper lÀsa en text under hög elaboration om en psykologisk teori dÀr variablerna ikonisk auktoritet och personligrelevans manipulerades. Deltagarna ombads sedan skatta vilken trovÀrdighet de ansÄg att teorin hade. Studien stÀllde upp tvÄ hypoteser: att hög ikonisk aukto-ritet skulle öka den skattade trovÀrdigheten och personlig relevans minska den.

Bloggning - om upplevelser kring publicering av personlig information för offentligheten

Det har blivit alltmer populÀrt att ?blogga?. Ordet blogg uppstod under 1990-talet och sedan dess har ett stort antal mÀnniskor tagit det av fenomenet. Publicering av information pÄ Internet kan innebÀra att vem som helst kan fÄ tillgÄng och detta var en utgÄngspunkt för studiens syfte, som var att fÄ förstÄelse för hur studiens deltagare upplever att publicera personlig information för offentligheten via bloggar. För att nÄ förstÄelse anvÀndes kvalitativa intervjuer.

LÄtminnen i vÄra sinnen. Att lÀra sig lÄtar utantill

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Varför just teater och drama?

Studiens övergripande syfte Àr att fÄ vetskap om varför elever vÀljer att gÄ teater- och dramainriktningen pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasieskolan. Jag har genom min litteraturstudie dragit slutsatserna att teater och drama Àr ett bra verktyg för att nÄ personlig utveckling, tillit och trygghet hos individen och i gruppen, social kompetens, kommunikativ förmÄga samt kognitiv kompetens hos individer. Drama anvÀnds som redskap för utveckling av individens inre egenskaper och för gruppens vÀlmÄende samt som ett förberedande steg till teater. Studien Àr en fallstudie dÀr jag intervjuat tio elever som gÄr den teater- och dramapedagogiska inriktningen pÄ det estetiska programmet. Resultatet av min studie visar att motiven till varför elever vÀljer att gÄ denna utbildning kan delas in i tre inriktningar av anledningar och skÀl.

Storebror ser dig!: kartlÀggning av den personliga integriteten

Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp i dagens samhÀlle. En orsak till detta Àr att tekniken möjliggör insamlande och bearbetning av allt mer pÄtrÀngande och detaljrik information om den enskilda individen. Syftet med forskningen var att kartlÀgga den enskilda individens uppfattning om sin personliga integritet. Vilken tjÀnst/teknik Àr acceptabel och vilken Àr alltför krÀnkande ur individens perspektiv? Var drar de grÀnsen för sin personliga integritet? TvÄ enkÀter lades ut pÄ testplats Botnia vid olika tidpunkter.

Sjuksköterskans möte med vÄrdtagare inom den tvingande vÄrden

Bakgrund: Sjuksköterskans möte med vÄrdtagaren Àr viktigt ur ett omvÄrdnadsperspektiv. Relationen som byggs upp mellan parterna Àr grunden för ett bra omvÄrdnadsarbete. Bemötandet och relationen kan bli problematisk nÀr vÄrdtagaren inte accepterar den vÄrd som Àr nödvÀndig. PÄ en avdelning dÀr personer vÄrdas mot sin vilja medför det svÄrigheter för sjuksköterskan att bemöta vÄrdtagaren. Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsefulla faktorer vid mötet med vÄrdtagare inom den tvingade vÄrden.

Flytt till Àldreboende frÄn gruppbostad : Hur hanterar personer med utvecklingsstörning som Äldras förÀndringen?

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Kreditupplysning via Internet och skyddet för den personliga integriteten: Àr en samexistens möjlig?

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur den lagstadgade rÀttigheten, personlig integritet, kan samverka eller inte verka tillsammans med det nya sÀttet att publicera kreditupplysningar via Internet. Författarna har tagit sin utgÄngspunkt i begreppet krÀnkning av den personliga integriteten för enskilda personer. Utredningen Àr baserad pÄ en avvÀgning av begreppet mot viktiga samhÀllsintressen och kravet pÄ effektivitet inom kreditupplysningsomrÄdet. Arbetet har utförts genom en studie av de lagar, förarbeten, praxis och doktrin som finns pÄ omrÄdet. Författarna har anvÀnt sig av Internet dÄ det Àr ett modernt sÀtt att tillhandahÄlla sig information.

Personlig utveckling under polisutbildningen

Syftet med arbetet Àr att belysa de eventuella förÀndringar studenter pÄ polisutbildningen vid UmeÄ universitet genomgÄr. MÀnniskor, platser, behovet av att passa in och grupper pÄverkar oss hela livet och enligt vÄr mening har de flesta i vÄr umgÀngeskrets pÄ ett eller annat sÀtt förÀndrats sen dem kom in pÄ polisutbildningen. Vad anbelangar arbetets del om personlig utveckling Àr den avgrÀnsad till att endast undersöka den personliga utvecklingen hos polisstudenter vid UmeÄ Universitet, vi har ocksÄ bara riktat in oss pÄ studenter som gÄr i termin 4. I undersökningen har vi att anvÀnt av oss enkÀter bestÄende av 44 frÄgor som sedan slumpmÀssigt delats ut till 39 studenter. AngÄende de förÀndringar vi kunnat pÄvisa var vÄrt mÄl att sedan försöka koppla dem till olika teorier om grupper.

Strategier vid klassrumsmusicerande. Samtal kring teorier och praktiker i musikundervisning

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->