Sök:

Sökresultat:

1585 Uppsatser om Personlig lämplighet - Sida 59 av 106

Utvecklande ledarskap i historien : En studie i nutida militÀr ledarskapsteori under Senkarolinsk tid

Denna studie behandlar Àmnet ledarskap och inriktar sig pÄ den militÀra ledarskapsteorin Utvecklande ledarskap.  Uppsatsen syftar till att undersöka om Karl XII:s framgÄngar som ledare kan förklaras genom en modern ledarskapsteori sÄsom Utvecklande ledarskap. Detta görs genom att undersöka om de efterstrÀvansvÀrda ledarkaraktÀristika som nÀmns i Utvecklande ledarskap Àven gÄr att finna i ÄterberÀttelser om Karl XII:s ledarskap under den Senkarolinska tiden.Teorin Utvecklande ledarskap har analyserats gentemot dess föregÄngare Transformational leadership för att fÄ en djupare förstÄelse för vad den utvecklande ledarskapsteorin innebÀr samt öka utbudet pÄ beskrivningar av efterstrÀvansvÀrda ledaregenskaper. HÀr identifieras tre kÀnnetecken som sammanfattar teorins önskvÀrda ledaregenskaper: Föredöme, Personlig omtanke samt Inspiration och motivation.Dessa kÀnnetecken prövas sedan mot ÄterberÀttelser av Karl XII:s ledarskap för att pÄvisa att mÄnga av de önskvÀrda ledaregenskaper som nÀmns i de moderna ledarskapsteorierna Àven gick att finna i Karl XII:s ledarskap. Resultatet av studien blev att mÄnga av de karaktÀrsdrag som nÀmns i Utvecklande ledarskap ocksÄ gick att finna hos Karl XII med skillnaden att innebörden av begreppen Àndrats pÄ grund av kulturella och religiösa förÀndringar med tiden. En sista skillnad Àr att dessa karaktÀrsdrag inte var nedtecknade i en teoretisk modell under den Senkarolinska tiden, dÄ Karl XII regerade, vilket försvÄrade transferering och utbildning i Àmnet..

Frivillig rapportering om humankapital i svenska företags Ärsredovisningar

Abstrakt: I en verksamhet Àr humankapitalet, det vill sÀga företagets resurser i form av personal och deras kompetens, en av de absolut viktigaste delarna. Tidigare forskning visar att om ett företag vÀljer att ta upp kostnader kring anstÀllning, trÀning och personlig utveckling kan det resultera i att viktiga intressenter gör investeringar som Àr till nytta för företaget. Syftet med denna studie Àr att försöka ta reda pÄ hur humankapital som frivillig upplysning har utvecklats i svenska byggföretags Ärsredovisningar. För att besvara frÄgestÀllningen undersöks tre byggföretags Ärsredovisningar mellan Ären 2003 och 2012 med hjÀlp av sökord som Àr kopplade till humankapital. Studien visar att det finns en positiv trend för sökord kopplade till Sveibys forskning(1997).

Attraktionskraft : En studie om Kalmar Slotts utvecklingspotential

Nuteks topplista över Sveriges 30 mest besökta besöksmĂ„l och sevĂ€rdheter strĂ€cker sig frĂ„n Ystad i söder till Åre i norr. Det Ă€r allt frĂ„n nöjesparker och skidanlĂ€ggningar till natursköna omrĂ„den och kulturhistoriska byggnader. Deras gemensamma nĂ€mnare Ă€r att de lockar till sig ett stort antal mĂ€nniskor. BesöksmĂ„l har olika attraktionskrafter som attraherar turister. MĂ€nniskor reser bland annat för att nĂ„ personlig utveckling, antingen genom rekreation, kunskapande eller genom att aktivera kroppen.

Alla Àr vi mÀnniskor - Om bemötande och förestÀllningar i missbruks- och beroendevÄrd

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur socialarbetare som arbetar med missbruk och beroende ser pÄ deras eget samt andra socialarbetares bemötande. Vi undrar över vad deras erfarenheter av möten med mÀnniskor med missbruks- och beroendeproblematik givit dem. Vi undrar Àven vilka komponenter som Àr viktiga att ta hÀnsyn till för att skapa ett gott möte. Syftet Àr Àven att undersöka socialarbetarens erfarenheter och tankar kring förestÀllningar om klienter med missbruks- och beroendeproblematik. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ ansats för att nÄ vÄrt resultat och anvÀnt oss av intervjuer som verktyg.

ELITIDROTTARES H?LSA OCH V?LBEFINNANDE I VARDAGEN.

Bakgrund En elitidrottare uts?tts f?r mycket press och stress i idrottssammanhang samtidigt som att de beh?ver f? vardagen att flyta. Dock finns det begr?nsat med forskning kring hur vardagslivet upplevs av en elitidrottare. Den arbetsterapeutiska teorimodellen ValMO belyser att om en aktivitet i vardagen s?tter h?g press och tar upp mycket tid kan det bidra till en obalans mellan andra delar i vardagen.

Systerskap, ledarskap, gemenskap. : En studie om unga kvinnor och upplevelsen av att vara ledare.

Studien bygger pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som gÄr pÄ PorthÀlla gymnasium i Partille kommun och som lÀsÄret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap Àr ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och PorthÀlla gymnasium med syfte att stÀrka unga tjejer genom att de fÄr komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer pÄ ca 10 deltagare och har trÀffar dÀr relevanta Àmnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien Àr att fÄnga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men Àven hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete anvÀnt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och Àven begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, sjÀlvuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsÀttet.

NÄR SMÄRTA FORMGER LIVET : EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE OM HUR PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA UPPLEVER SJUKVÅRDEN

Bakgrund: SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse. LÄngvarig smÀrta pÄverkar personens livsvÀrld i mÄnga aspekter genom fysiska, affektivta och kognitiva dimensioner. Vid smÀrtanalys av lÄngvarig smÀrta kan metoder anvÀndas som ger en inblick i samtliga dimensioner. Eftersom smÀrta Àr en personlig upplevese och endast kan förklaras av personen sjÀlv sÄ bör sjukvÄrden utgÄ frÄn ett livsvÀrldsperspektiv.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med lÄngvarig smÀrta upplever attsmÀrtproblematikens inverkan pÄ livsvÀrlden uppmÀrksammats av sjukvÄrden.Metod: Genom en kvalitativ ansats genomfördes intervjustudien med semistrukturerade frÄgor. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och presenterades i resultatet utifrÄn underkategorier och kategorier.Resultat: Upplevelserna hos informanterna var att sjukvÄrden inte tillrÀckligt uppmÀrksammade livsvÀrlden.

En studie i konsumenters uppfattning om okonventionella metoder

Det pÄgÄr stÀndigt diskussioner om den senaste lÀroplanen. FrÄgor som berör mig mest Àr:vilken stÀllning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnÄgot samspel mellan de praktiska (lÀrarnas) och teoretiska (lÀroplanen) övervÀganden. DÄhar jag bestÀmt mig att Àgna faktabaserade delen av uppsatsen Ät studierna av studentlitteratursom pÄ olika sÀtt berör Àmnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolvÀsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpÄ olika pedagogiska synen pÄ undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig pÄ lÀxor för att undersöka det rÄdande pedagogiska synsÀttet. Det var ettsÀtt (genom att visa hur hemlÀxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

Yrkesinriktat mentorskap för nyanlÀnda

AbstractInledning: År 2010 kom en ny etableringslag för nyanlĂ€nda och det hĂ€lsofrĂ€mjande synsĂ€ttet har idag blivit centralt i utformningen av mĂ„nga etableringsinsatser. MĂ„nga nyanlĂ€nda har en lĂ„ng process framför sig dĂ„ de mĂ„nga gĂ„nger har ett stort bagage med sig frĂ„n krigshĂ€rjade lĂ€nder och mĂ„nga otrevliga minnen och upplevelser.I dag pratas det mycket om hur vi tar tillvara och hur vi tar hand om dem som vi tar emot i Svergie, mĂ„nga synpunkter visar pĂ„ en bristfĂ€llig hantering, dĂ€r stödinsatser inte Ă€r tillrĂ€ckligt anpassade och kunskap förbises. StödĂ„tgĂ€rder som idag erbjuds Ă€r den personliga etableringslotsen och olika arbetsmarknadspolitiska program dĂ€r mentorskap förekommer.Syfte: Syftet med uppsatts Ă€r att belysa vilket stöd mentorerna erbjuder de nyanlĂ€nda och hur mentorerna arbetar med de nyanlĂ€nda.Metod: För att erhĂ„lla kunskap om vilka stödĂ„tgĂ€rder som erbjuds och hur de anvĂ€nds av mentorerna genomförde vi ett antal intervjuer med ombedda yrkesverksamma mentorer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys.Resultat: Resultatet presenteras utifrĂ„n tre olika huvudkategorier, Att lĂ€gga upp individuella strategier mot mĂ„l, Skapa förutsĂ€ttningar för att ta sig ut i arbetslivet, Skapa förutsĂ€ttningar till personlig utveckling. Mentorerna anvĂ€nde olika strategier för att stötta deltagaren framĂ„t i den aktiva förĂ€ndringsprocessen varav alla Ă€r individuellt anpassade.Konklusion: Mentorerna anvĂ€nde sig av en blandning av mĂ„nga olika teorier, vi kan se likheter i resultatet till Strength modell of Case mangement, Empowerment, och Kasam..

LÀsa, LÀra, Leva: En studie om nÄgra elevers uppfattning om lÀsning

Syftet med denna studie Àr att beskriva nÄgra elevers uppfattning om lÀrande och utveckling genom lÀsning i Àmnet svenska. FrÄgestÀllningarna mot detta syfte Àr: Har den litterÀra bakgrunden betydelse för lÀsupplevelsen och hur i sÄ fall? Har vÀrdering av och intresse för lÀsning betydelse för upplevelsen och hur i sÄ fall? Hur beskriver informanterna lÀsupplevelser? Hur Àr elevernas upplevelser av lÀrande genom lÀsning kopplade till styrdokumentens syfte och mÄl? För att uppnÄ studiens syfte anvÀndes en kvalitativ intervjumetod, samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. I undersökningen deltog sex elever i grundskolans senare Är (Är 7,8 och9)samtliga frÄn en skola belÀgen i en mellanstor kommun i norra Sverige.Resultatet av denna studie visade att de informanter som deltog upplever att lÀsning berikar deras lÀrande och personliga utveckling. Vidare visar resultatet att informanternas litterÀra historik har betydelse för deras lÀsupplevelse.

?Om förseningen beror pÄ sÄdant som rimligen inte kunnat förutses medges inte nÄgon kompensation? : En kritisk diskursanalys av SJs informationstexter om restidsgarantin

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur SJ kommunicerar ut rÀtten till restidsgaranti till sina kunder via informationstexter publicerade pÄ SJ.se. Detta gör jag genom att bland annat besvara frÄgorna: hur tilltalas mottagarna i texterna och pÄ vilket sÀtt speglar texterna SJs policy som samhÀllsaktör, SJs roll inom allmÀnservice och som affÀrs- och vinstdrivande företag, sett i ljuset av de senaste Ärens avreglering av statliga företag i monopolstÀllning. Som metod anvÀnder jag mig av Faircloughs kritiska diskursanalys och den interpersonella analysen. Materialet bestÄr av totalt tre texter frÄn SJ som berör restidsgarantiersÀttningen. Resultatet visar att SJ vÀxlar röstlÀge mellan att vara personlig och opersonlig.

Att delta i projektet ?HÀlsosamma levnadsvanor vid förhöjda blodsockervÀrden? Sju deltagares upplevelser

Personer med pre-diabetes löper hög risk att utveckla diabetes mellitus typ tvÄ, vilket kan medföra flera allvarliga komplikationer. Förbyggande arbete kan minska personligt lidande och samhÀllets kostnader. Flera studier visar att livsstilsinterventioner Àr effektiva och kan skjuta upp eller förhindra debut av sjukdomen. Projektet ?HÀlsosamma levnadsvanor vid förhöjda blodsockervÀrden? Àr ett pÄgÄende projekt, som Àr inriktat pÄ att aktivt finna pre-diabetiker och ge dem stöd.

"Fröken, kaninen rev sönder lÀxan!" : - Att öka lusten till lÀrandet genom meningsfulla lÀxor.

LÀxa Àr en uppgift som ges av lÀraren till eleven att genomföra efter avslutad skoltid. En meningsfull lÀxa har som syfte att utmana elevens förmÄgor gÀllande prestationer och personlig utveckling. De lÀxor som inte ger samma stimulans som meningsfulla lÀxor Àr exempelvis traditionella lÀxor (en lÀxa för alla), ineffektiva lÀxor (som inte pÄvisar elevens kunskaper) eller repetitionsblad. Syftet med denna litteraturstudie Àr att ÄskÄdliggöra effekterna kring lÀxan, och hur de pÄverkar elevernas skolprestationer. Forskning visar att de Àldre eleverna presterar bÀttre akademiskt nÀr de fullföljer sina lÀxor.

"Det Àr inte engagemang, det Àr jag" : En kvalitativ studie om personer engagerade för papperlösa

Det finns idag ett antal organisationer som arbetar med att hjÀlpa papperslösa, bÄde pÄ personlig nivÄ genom att ordna med bostad, mat, klÀder och andra livsnödvÀndigheter, men ocksÄ pÄ en strukturell nivÄ genom att lyfta frÄgan till debatt och skapa opinion. Tidigare forskning har i mÄngt och mycket studerat papperslösas situationer och svÄrigheter, men fÄ har fokuserat pÄ hjÀlparen som ofta hamnar i utsatt position dÀr det dels kan finnas en stor vilja samt en stark ansvarskÀnsla gentemot den papperslösa.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och fÄ en bild av engagemanget för papperslösa frÄn de som engagerar sig.Empirin bestÄr av tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som Àr engagerade i arbete med papperslösa. Analysen har skett med inspiration av grounded theory genom teorigenerering samt ett induktivt förhÄllningssÀtt.Teorin som har skapats i studien visar att de intervjuade som arbetar med papperslösa drivs av ett medmÀnskligt engagemang och önskan om en politisk förÀndring. Det Àr den politiska förÀndringen som Àr huvudÀndamÄlet i frÄgan dÄ engagemanget Àr knutet till specifika individer pÄverkade av en specifik politisk situation. Intervjupersonerna ser sitt arbete som nÄgot de skulle ha mycket svÄrt att vÀlja bort.

Att bli medlare vid brott : en rollutformning som inte Àr given frÄn början

Syftet med min studie Àr att belysa och lyfta upp medlarens roll och försöka visa pÄ vad det Àr för olika "verktyg" de anvÀnder sig av i rolluppbygganden. Hur sker rollutvecklingen för medlare i den praktiska verksamheten? De medlare som har intervjuats hade alla en förhÄllandevis lÄng erfarenhet av medling och hade under denna tid lÀrt sig vad som fungerar och inte. Data har insamlats genom att jag har intervjuat 3 medlare. Dessa har bearbetat utifrÄn fyra omrÄden, intake - nÀr Àrendet kommer in, throughput - dÀr medlingen görs, output - vad hÀnde sedan och Äterkopplingen - till vem och varför, och hur de utformar sin roll.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->