Kommunikationsteknikens framväxt och en allt mer intensifierad konkurrens har bidragit till att marknadsföringen tagit en mer intensiv och närgången form. Genom att rikta reklamen direkt till den potentiella kunden har det också blivit nödvändigt att behandla diverse personuppgifter. Ett medium som blivit viktigt för marknadsföraren är Internet och att därigenom skicka direkt marknadsföring till e- postadress, en marknadsföringsmetod som har kommit att bli tämligen ifrågasatt då den på olika sätt ansetts kränka den personliga integriteten. Inom området har olika EG- direktiv skapas för att motverka denna risk för kränkning som kan uppstå i samband med markandsföring och den teknikutveckling som skett och fortfarande sker. Genom Sveriges medlemskap i EU har således de nationella lagarna kommit att påverkas.

Sammanfattning Titel: Skillnaden mellan K2 och K3 regelverken.Vad tycker redovisningsexperter att K2-företagen bör välja när K-regelverken träder i kraft?Datum: 2011-06-09Lärosäte: Mälardalens Högskola, VästeråsInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingNivå: Magisteruppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Pontus Josefsson & Jesper LejdströmHandledare: Leif CarlssonExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: Vad tycker respondenterna att K2-företagen bör välja för K-regelverk när reglerna träder i kraft samt vad de anser är anledningen till att K2-företagen bör välja att tillämpa antingen K2 eller K3 regelverkenSyfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva K2- och K3 regelverken i Sverige och dess skillnader. Vidare syftar uppsatsen till att ge en bild av vad olika redovisningsexperter tycker att företagen bör välja att tillämpa och anledningen till deras valMetod: I uppsatsens undersökning har en kvalitativ metod tillämpats och den empiriska undersökningen i form av primärdata har insamlats genom tre intervjuer, varav en personlig intervju och två mejlintervjuerSlutsats: De flesta företag som har valmöjligheten att välja antingen K2 eller K3 kommer och bör välja att tillämpa K2, med vissa undantag. Den främsta anledningen är att det är enklare att tillämpa K2Nyckelord: K2, K3, K-regelverk, BFN, förenklade redovisningsregler.

Enterprise Resource Planning (ERP) system har genom historien setts som komplexa, problematiska och verksamhetskritiska. ERP-projekt kräver ofta nära samarbeten mellan många parter. I ett sådant projekt blir tillit till IT-konsultbolaget/leverantören en viktig faktor och kan vara avgörande för projektets utfall. Trots detta har relativt lite forskning problematiserat hur ERP-projekt påverkas av bristande tillit mellan leverantör och kund. Denna uppsats tar sitt avstamp i att undersöka hur relationen mellan kund och konsultpåverkar utfallet av en ERP-implementation.

Vi valde att undersöka huruvida det finns ekonomiska incitament att implementera en strategi som leder till ökad mångfald inom konsultbranschen. Spelar det egentligen någon roll om företagens ändvänder sig av mångfald? Vidare ställer vi oss frågan med vilka metoder mångfalden integreras. Vi anser oss ha funnit tydliga exempel på hur fallföretagen genom teamdesign och fokusering på personlig/social kompetens inom rekryteringsprocessen skapat uthålliga konkurrensfördelar. Genomgående framgår att fallföretagen aktivt försöker skapa team där deltagarna har olika kompetenser i syfte att lösa komplexa problem med ökad kreativitet.

Depression bland äldre är ett långvarigt och underbehandlat tillstånd. Sjuksköterskor kan möta en utmaning i att tillgodose behoven hos de äldre med depression då den äldre befolkningen ökar, vilket kommer att kräva särskild kompetens för att kunna utföra relevanta omvårdnadsåtgärder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bland äldre med depression. Studien genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar och fritextsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.  Sökningarna kompletterades med en manuell sökning.

Föreliggande explorativa studie ämnade undersöka hur representanter från POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer) upplevde nyhetsrapporteringen i samband med Estoniakatastrofen och Flodvågskatastrofen med avseende på korrekthet i nyhetsbevakningen och fokusering på anhöriga. Vidare ämnade den explorativa studien undersöka känslor associerade till nyhetsrapporteringen samt om det fanns någon relation mellan upplevd nyhetsrapportering och associerade känslor. Två identiska e-enkäter frånsett betingelsen Estoniakatastrofen respektive Flodvågskatastrofen skickades slumpmässigt till Sveriges 290 kommuner. Studien baserades på 117 representanter från POSOM-grupper. Föreliggande studie påvisar hög grad av korrekthet i nyhetsbevakningen.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvårdsystemet inom palliativ vård. En anledning är att vårdpersonalen saknar tillräcklig utbildning. Den palliativa vården kan ses som ett lotteri ? där nitlotten är att få vårdas i slutet av sitt liv av någon som endast har några timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets slut som den mest smärtsamma fasen.

Det samhälle som vi lever i idag präglas av olika mer eller mindre kapitalistiska varumarknaders inflytande på vår vardag. Två trender som har sina orsaker helt eller delvis i detta förhållande är en ökad individualisering och marknadisering av samhället. Konkret för individen innebär detta att det blir allt viktigare att marknadsföra sig själv, att sälja sig själv. Med utgångspunkt i detta förhållande så genomför denna uppsats en empirisk studie av två specifika fall där detta ?att sälja sig själv? är som allra tydligast; kontaktannonser respektive curriculum vitae, CV.

Syftet med denna uppsats är att utifrån den kvalitativa undersökningen ta fram nya idéer som kan få ungdomar och unga vuxna mellan 15-30år att bli mer motiverad till att återvinna matavfall. Rapporten har tagit stöd av innovationsteorier samt tidigare forskningar. Den empiriska delen för rapporten grundar sig på personlig intervju med Reiner Schulz som är verksamhetsansvarig för avfallshanteringsenheten på Eskilstuna Energi & Miljö. Vidare har kvalitativa undersökningar med åtta respondenter i åldrarna mellan 15-30år genomförts varav av fyra tjejer och fyra killar.Valet av Eskilstuna Energi & Miljö är på grund av att jag under min högskolestudie tid har arbetat där som informatör och har därför kännedom om företaget. Vidare är valet av ungdomar i Eskilstuna ett bekvämlighetsurval eftersom dessa personer är arbetskollegor och även inom min vänkrets.Innovationsbidragen som presenteras i rapporten är en applikation till smartphones och en utvecklad matavfallspåse som innehåller information om källsortering för matavfall.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka de bakomliggande faktorerna hos den enskilda individen med utländskbakgrund som nått framgång på den svenska arbetsmarknaden är. De viktigaste bakomliggande faktorerna som vi funnit i vår undersökning för att nå framgång på arbetsmarknaden är vilja, motivation, engagemang och ansvar. Både vår forskning och tidigare forskning har visat att en positiv syn på det ?nya samhället? har en viktig betydelse för den enskilde individen som kan ses som en bidragande faktor gällande framgång i samhället. Gemensamt för vår forskning och tidigare forskning är dessutom att utbildning och språklig färdighet, samt att ständigt vara aktiv i personlig utveckling och på så sätt vara flexibel är avgörande för att nå framgång genom att nå de individuella målen.

Abstract/Sammanfattning Problemområde Får elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rätt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frågeställningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete är att undersöka pedagogiska metoder för lärande i en dyslexiskola och om skolans metoder är överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet är att få svar på vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bäst i sitt lärande utifrån följande preciserade frågeställningar: ? Vilka strategier använder eleven för sitt lärande? ? Hur upplever eleven lärmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger på beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att använda tre teorier som påverkar elevens villkor och förutsättningar för lärande nämligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Beröring hör till människans basala behov och skapar emotionellt och fysiskt välbefinnande. Intresset för detta ämne väcktes under våra verksamhetsförlagda utbildningar. Upplevelsen av beröring är unik och olika för alla människor. I bakgrunden tas begreppet ?beröring? upp samt ?kroppen och beröring?, ?beröring i omvårdnaden? och ?beröring i omvårdnadsrelationen? utifrån relevant litteratur.

Personer som lever med svårläkta sår är en stor grupp inom hälso- ochsjukvården. Multipla problem upplevs, där smärta, läckage, lukt, förändradkroppsuppfattning, minskad rörelseförmåga och obehag av bandage är vanligt.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser avatt vårda patienter med svårläkta sår. Åtta kvalitativa artiklar valdes ut ochanalyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier. Det som framkom i resultatet var attsjuksköterskor kände en rädsla för att orsaka ett ytterligare lidande och de ansågatt kraven som ställdes på dem var höga och svåra att leva upp till. De tvingadesdistansera sig från patienten, undvika att se hela personen och istället barafokusera på såret för att kunna hantera de krav som ställdes.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur kommuner kan stötta och utveckla sina chefer och hur cheferna har upplevt den satsning som har gjorts. Inom ramen för syftet fokuserar jag på uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lärande påverkar ledarutvecklingen i kommunen. Studien är av kvalitativ karaktär med inspiration av hermeneutisk ansats då studien inriktas på att tolka och förstå en helhet genom dokumentanalys och intervjuer. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en insikt i vad det är cheferna skulle vilja utveckla och hur detta skall gå till. Resultatet visar att det finns positiva erfarenheter av det ledarprogram som genomförts i en kommun och att respondenterna upplever att de fått en gemensam värdegrund att arbeta med och för att utvecklas vidare som ledare.

Den studerande organisationen är ett försäkringsbolag i Sverige som har erbjudit sina medarbetare att delta i ett projekt de kallar Karriärplanering för alla. Detta för att ge medarbetarna möjlighet till personlig utveckling, vilket förväntas öka medarbetarnas engagemang och därmed utveckla organisationen samt öka dess lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka upplevda effekter och möjligheter av organisationens karriärplanering; hur medarbetarna i organisationen upplever den karriärplanering de genomgått, hur de ser på sina möjligheter att göra karriär inom organisationen samt hur de påverkas av den rådande organisationskulturen. Studien har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriska data insamlades genom intervjuer för att söka kunskap om medarbetarens mer djupgående upplevelser.