Hiv/aids är i dagsläget en ökande epidemi som drabbar hela världen. Homosexualitet har länge förknippats med sjukdomen vilket med stor sannolikhet bidragit till fördomar och negativa attityder till denna redan utsatta minoritet. Syftet med examensarbetet var att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vårdpersonalens kunskaper om och attityder till hiv-positiva homosexuella. Ytterligare ett syfte var att undersöka om attityder kunde skiljas åt beroende på kategorier av vårdpersonal vilket avser all personal inom vården samt sjuksköterske- och undersköterskestuderande. De viktigaste resultaten som framkom i studien var att de generella attityderna till hiv-positiva homosexuella övervägande var positiva och att de negativa attityderna till hiv/aids och homosexualitet ter sig kunna bero på en bristande kunskap och erfarenhet.

Introduktion: Erosionsskador är ett växande problem bland barn, ungdomar och unga vuxna. Dental erosion har en multifaktoriell etiologi som består av endogena och exogena orsaker. Att erosionsskador på tänderna ökar kan bero på den höga konsumtionen av sura drycker bland barn, ungdomar och unga vuxna. Personer som idrottar kan löpa risk för dental erosion på grund av frekvent intag av sura sport/energidrycker men även till följd av påverkat salivflöde. Få studier har undersökt fotbollsspelares kunskap om dental erosion och dess konsumtion av sport/energidryck.Syfte: Att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och män.Frågeställningar: Vilken kunskap har fotbollsspelande kvinnor om erosionsskador? Vilken kunskap har fotbollsspelande män om erosionsskador? Vilken konsumtion har fotbollsspelarna av energi/sportdryck?Metod: Studien är en kvantitativ, empirisk, tvärsnittsstudie.Resultat: Totalt deltog 44 personer i studien, 29 kvinnor och 15 män.

Examensarbetet utgår från arbetet med det lokala projektet HMU-högre måluppfyllelse. I och med HMU ska eleverna ta ett stort eget ansvar över skolarbetet och målet är att varje termin höja resultaten i tre av eleven själv valda ämnen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever ställer sig till ett ökat ansvarstagande, hur lärare uppfattar arbetet samt huruvida det hjälper eleverna att nå bättre resultat i skolan och ökad kunskap. Metoden som använts är kvalitativ intervju där ledning, lärare och elever intervjuats om HMU, elevansvar och resultat i skolan. Genom analys av intervjuerna har framkommit att man ser HMU-arbetet som positivt i den bemärkelsen att det hjälper eleverna att nå höjda resultat samt att elever och lärare lättare kan överblicka elevernas arbete i skolan. Svårigheter med HMU är hur det kan hjälpa de allra svagaste eleverna samt att få alla lärare att arbeta likartat för att bidra till en klar struktur, vilken förutsätts för att hjälpa eleverna i strävan efter höjda betyg och ökad kunskap..

Bakgrund. Enligt hälso-sjukvårdslagen ska vården så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Vårt mål är att skapa en trygg och individanpassad vård, trots detta glömmer vi ibland bort att ta tillvara patientens egen kunskap. Vara välinformerad och att mötas med respekt är en rättighet som patienten har enlig lag.För att möta upp patientens behov av att ta del av den egna vården ställs större krav på sjuksköterskans kunskap gällande patientdelaktighet. Syfte.

Kunskap överförs ständigt mellan människor. Inom en organisation är kunskapsöverföringen mellan medarbetarna ofta särskilt strukturerad och i synnerhet om det är inom samma profession. Tyst kunskap är förknippat med viss oklarhet i hur kommunikationen kan gå till och vad som kan kommuniceras. I uppsatsen refereras och jämförs Bertil Rolfs och Bo Göranzons skilda ståndpunkter om den tysta kunskapens natur. Traditionen är för dem båda det verktyg som möjliggör överföring av tyst kunskap.

I mitt examensarbete har jag studerat ämnet matematiksvårigheter. Syftet med arbetet var att få ökad kunskap om matematiksvårigheter samt ta reda på hur läraren kan hjälpa elever med dessa svårigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som är relevant till mina frågor. Den empiriska studien är gjord i form av intervjuer.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka kunskaper rektorer, klasslärare och specialpedagoger har om stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter. Vi vill även undersöka om det förekommer skillnader i kunskap mellan de olika yrkesgrupperna. Utifrån intervjuer har vi fått insikt i vad yrkesgrupperna känner till angående hjälpmedel, anpassningar och styrdokumentens innehåll vid stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter. En av slutsatserna vi har dragit är att kunskapen skiljer sig mellan yrkesgrupperna. Rektorn är den som har mest kunskap om handlingsplan och andra teoretiska handlingar medan specialpedagoger och klasslärare har en mer omfattande kunskap om den dagliga verksamheten och dess problematik.

Inledning: Risken för återinskrivning minskar om patienten har kunskap och kan hantera hjärtsvikten utifrån egenvårdsråd. Förmågan att ta till sig information har även en central roll i detta. Hjärtsviktspatienter med dålig följsamhet i sin egenvård av sjukdomen skrivs oftare in än de som har bra följsamhet. Minskad förståelse och kunskap kring sjukdom leder till minskad möjlighet för patienten att förstå information, läsa och följa medicinska rekommendationer samt skriftliga och muntliga instruktioner.Metod: Ett frågeformulär delades ut till patienter på två hjärtsviktsmottagningar i Mellansverige. Skillnader mellan skriftlig information testades mot skriftlig och muntlig information och analyserades med Mann-Whitney U test.

Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fått mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lärare sprider sina kunskaper och lär av varandra. Detta har väckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lärares yrkessamtal det vill säga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förståelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förändra sina strategier och handlingar när det gäller användning av datorn som verktyg för elevers tidiga läs- och skrivinlärning. I studien utgår jag från teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala världen är av narrativ natur. Studien genomfördes under läsåret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till läsning med datorn där 24 pedagoger och tio klasser från sju olika skolor i Piteå kommun deltog.

Läroplanen (Lpo 94) slår fast att kunskap inte är något entydigt begrepp utan att kunskap kommer till uttryck i olika former ? såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Syftet med den här studien var att ta reda på vad elever själva anser att de erövrar för kunskaper under idrottslektionerna. Historiskt har idrottsämnet främst förmedlat färdighetskunskap och förståelsekunskap. Vi har genomfört en kvantitativ enkätundersökning med 113 elever för att finna svaret på vårt syfte.

SAMMANFATTNING:Bakgrund: I Sverige råder det bristpå organ. Fler möjliga donatorer inom intensivvården kan fångas upp omsjuksköterskor har mer kunskap, rutiner och bättre arbetsfördelning. Det är enutmaning för sjuksköterskor att närma sig den sörjande familjen och fråga omsamtycke. Detta kräver kunskap i kommunikation vid mellanmänskliga möten.Syfte: Att beskrivasjuksköterskors upplevelser av och attityder till organdonation.Metod: En systematisklitteraturstudie där 14 artiklar inkluderades varav 7 kvalitativa och 7 kvantitativa.Artiklarna har granskats utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevanis mall.Databaserna Cinahl och PubMed har använts för artikelsökning. Artiklarna äretiskt godkända.Resultat: Resultatet har analyseratsenligt Lundman & Graneheim.

En viktig del av omvårdnadsarbetet för sjuksköterskor bestod av att informera patienter i all behandling och vård vid förmaksflimmer. Kunskaper om, och förståelser av patienternas upplevelser, var nödvändigt för att förbättra patientsäkerheten och öka patientens delasktighet.Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av och kunskap om förmaksflimmer.Metoden för denna studie var en forskningsöversikt. Artikelsökningen genomfördes under oktober-december 2011 i databaserna SveMed,PubMed,Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt inkluderades 15 artiklar i resultatet.Resultatet visade att patienters kunskap om förmaksflimmer och behandlingsåtgärder var bristfällig.Slutsatsen var att patienter med diagnosen förmaksflimmer hade bristfälliga kunskaper om tillståndet och dess behandlingsåtgärder. Omhändertagandet av patienter med tydliga rekommendationer, kompletterande skriftlig information skulle kunna förbättras..

Övervikt och fetma bland barn är ett stort folkhälsoproblem. Sjuksköterskan möter barnet i primärvården och inom skolhälsovården. Syftet med studien var att undersöka vad som kan påverka sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn i åldern 6-12 år. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet framkom fyra kategorier av redskap som kan påverka sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn.

Detta arbete handlar om varför utbytesstudenter som kommer till Luleå tekniska universitet har valt att studera just där samt hur de upplever sin situation vad gäller studiesituation, socialt liv, traditioner, fritid och personlig utveckling. Föreligger det skillnader med avseende på kön, civilstånd, nationalitet samt hur lång tid de vistats i Luleå? En enkät på engelska skickades ut via e-post samt utdelades i ett klassrum. Resultaten visade att det var främst motiv som kan förknippas med inre motivation som var av betydelse för att studera i Sverige och Luleå. Signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenter påträffades.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas beskrivning av diabetesvården på en allmän vårdavdelning inom medicin. En empirisk studie utfört med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Undersökningsgruppen var nio sjuksköterskor, alla kvinnor med varierande arbetserfarenhet mellan ett och tio års erfarenhet, arbetandes på två olika sjukhus i mellan Sverige. Huvudresultatet visade att arbetet fungerade bra trots att skrivna rutiner saknades. Sjuksköterskorna upplevde diabetes som en komplicerad sjukdom och att dess kunskap var bristande.