Undersökningar visar att lärare, till skillnad från många andra professionella yrkesgrupper, sällan refererar till teorier när de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lärare är sällan av teoretisk karaktär utan handlar ofta om praktiska förhållanden . En stor del av lärarkunskapen verkar vara ?tyst?.? Tyst kunskap ska här förstås som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnås genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som kräver överblick över situationen man befinner sig i. I det här arbetet studerar jag relationen mellan lärarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lärarens syn på elevernas progression under kemilaborationer.

Kan vi lära oss något av tidigare studenters syn på en utbildning?Syftet med arbetet är att undersöka hur tidigare studenter på programmet Slöjd, hantverk och formgivning idag ser på sin studietid och utbildning. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer, där fokus ligger på personlig kontakt och därmed deras enskilda syn och tanke på utbildningen och studiesituationen. Som bakgrund beskriver jag delar av utbildningen för att ge en förståelse för vad den är, för att sedan gå över till teorin i praktiken och tvärt om. Undersökningen avslutas med en analys följt av en fördjupad diskussion kring informanternas syn och tanke, därefter bjuder jag på några egna avslutande tankar och ideer för vidare undersökning..

Vad som motiverar olika grupper har länge diskuteras och har varit en viktig del i hur företag är strukturerade och hur de arbetar. Arbetsuppgifter och arbetsformer är föränderliga och på senare tid har rollen som konsult vuxit fram som en frekvent förekommande och även attraktiv arbetsform. Ett av de mest attraktiva yrkena för studenter är yrket som managementkonsult, vilket är ett varierande men påfrestande yrke med relativt låg finansiell ersättning per nedlagd tid. Denna attraktion säger till viss del emot vad erkända motivationsteorier menar motiverar dessa personer och därmed studenters val av yrke. Uppfattningar om Generation Y, personer födda mellan 1979-1994, menar att finansiella belöningar är viktigt för denna grupp.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlärande och kommunikationD-uppatsLärande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLära genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om några elevers lärande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie är huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lärande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jämförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebära. Forskning kring reflektion, metakognition, värdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgångspunkt är den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har använts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i år 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar på kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lärande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Yrkeslärare med ansvar för arbetsplatsförlagt lärande (APL) använder sig av olika metoder för att säkerställa att APL följs upp på ett strukturerat sätt. Studien åskådliggör de metoder som lärare med APL-ansvar använder i uppföljningen av APL. Den teoretiska utgångspunkten fokuserar på vilken kunskap som synliggörs genom dessa metoder. Tidigare forskning visar att en strukturerad process skapar förutsättningar för en bättre slutprodukt. Slutprodukten likställs i studien med en mer yrkeskunnig elev.

Många attityder och förutfattade meningar existerar inom vårdkedjan kring patienter med alkoholproblematik. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka sjuksköterskors och läkares attityder gentemot patienter med alkoholproblematik. Dessutom kommer orsaker och effekter till attityderna belysas. Metoden är en systematisk litteraturstudie med tio kvantitativa och två kvalitativa studier. Resultatet innehöll tre av författarna identifierade teman: kunskap & utbildning, interventioner och mötet & stigmatisering.

Syftet med uppsatsen är att utröna om det finns skillnader i hur pedagoger ser på barns kunskap och lärande inom en Montessoriförskola och en traditionell kommunal förskola. Tanken är dessutom att få kunskap om hur man ska arbeta med barnen och kunna befinna sig på en nivå som gör att barnen kan känna sig motiverade att inhämta kunskap. För att belysa detta har jag ställt följande frågor i min uppsats, nämligen 1.Hur förhåller sig förskollärarna till lärande i Montessoriförskola i jämförelse med traditionell kommunal förskola? och 2.Hur förhåller sig förskollärarna till kunskap i Montessoriförskola i jämförelse med traditionell kommunal förskola? I min studie har jag gjort fem intervjuer och två observationer dels på en traditionell kommunal förskola och dels på en Montessoriförskola. Jag genomförde mina intervjuer med fem pedagoger och genomförde en observation på varje förskola.

Sedan slutet av 1990-talet har vuxenutbildningen i vårt land varit ett viktigt utvecklingsområde. Begreppen livslångt lärande och livsvitt lärande har diskuterats. Med avsikt att utveckla det livslånga lärandet har en rad utvecklingsprojekt startats. Ett av dem är CV i Skellefteå som verkat som ett centrum för information, vägledning och validering. Validering är en metod att undersöka individens kunskap, både teoretisk och praktisk.

Den som har en kronisk sjukdom är beroende av andra människor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvänjning, motion och bättre mat, kan en del kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv utgör patientens skildring av sin vardag grunden för vården. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.

Ett problem i välfärdsforskningen är att äldre individer ofta exkluderas från levnadsnivåundersökningarna genom en övre åldersgräns, alternativt inkluderas men utan att särskild hänsyn tas till de metodproblem som uppstår då respondenterna är äldre. Detta resulterar i bristande kunskap om de äldres levnadsförhållanden, hälsa och behov.Uppsatsens syfte är att belysa undersökningsdesignens betydelse för resultatet i levnadsnivåundersökningar av de allra äldsta. Tre för äldrestudier viktiga metodkomponenter diskuteras och analyseras: betydelsen av bortfall, exkluderingen av institutionsboende och användningen av indirekta intervjuer.Som underlag används datamaterial från Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) från tre intervjuår, 1992, 2002 och 2004. SWEOLD är en nationellt representativ intervjubaserad levnadsnivåundersökning av de allra äldsta i Sverige. Genom jämförelser av olika undersökningsgruppers kön- och åldersstrukturer, relativa dödsrisker samt skillnader i olika hälso- och välfärdsmått analyseras och diskuteras effekten av olika undersökningsdesigner på resultaten.Resultaten av analyserna visar att om SWEOLD-studien antingen exkluderat institutionsboende eller valt bort att använda indirekta intervjuer skulle ca 20 procent av de äldre inte ha intervjuats, utöver bortfallet.

Genom globalisering och snabba tekniska utvecklingar har förutsättningarna förändrats för företagens konkurrenssituation med ökade kundkrav och möjligheten att behålla personal. Detta har lett till att företag omstrukturerat sin organisation i form av outsourcing. I de fall de reducerat personalstyrkan alltför hårt använder företag konsulter. I de fall då kunskap, genererad inom ett projekt av konsulter, inte överförs till uppdragsgivaren uppstår kunskapsförluster. Förutsättningarna för företagets utveckling och fortlevnad riskerar därmed att försämras.

Samskapande tillvägagångssätt i psykoterapi ställer frågor om arten av psykotera--? peutisk kompetens. Enligt nyare forskning är den terapeutiska alliansen en av de allra viktigaste faktorerna för att förklara terapeutisk framgång. Den terapeutiska alliansen är en samskapad relation mellan terapeut och klient, där bägge parter samverkar för ett gemensamt mål. Så vad är terapeutens bidrag i att skapa denna terapeutiska allians? Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra erfarna familjeterapeuter, angående deras expertis.

Syfte: Denna uppsats syftar till att göra en undersökning bland Länsförsäkringars kunder, vilket är intressant då försäkringsbranschen säljer en produkt som det inte går att ta på och som kunden betalar för trots att han eller hon troligtvis aldrig kommer att använda produkten och faktiskt helst inte ens vill utnyttja densamma.Syftet med arbetet är att undersöka följande:? Varför stannar Länsförsäkringars befintliga kunder kvar inom företaget?? Varför väljer en person att bli kund hos Länsförsäkringar?? Tycker kunderna att det är viktigt att ha bank, försäkring och liv inom samma bolag?? Tycker kunderna att det är viktigt med en ?egen? personlig kontakt hos sitt bolag?? Vad är det för likheter samt olikheter mellan Länsförsäkringars kunder i Gävle, Bollnäs och Söderhamn?Metod: För att utföra studien har ett flertal olika tillvägagångssätt utnyttjats:1. Litteraturstudie2. Enkätundersökning3. Statistisk bearbetning av enkätsvarenResultat & slutsats: De viktigaste slutsatserna som jag har kommit fram till är följande:? Länsförsäkringars nya kunder värdesätter priset mest medan däremot de befintliga kunderna värdesätter personal och service mest.? Länsförsäkringar måste marknadsföra fördelarna med konceptet bank, försäkring och liv inom samma bolag för att det ska kunna fungera som ett konkurrensmedel.? För att Länsförsäkringar ska lyckas med att införa en ?egen? personlig kontakt måste fördelarna med detta marknadsföras till kunderna.? Några väsentliga skillnader kan inte utläsas mellan orterna Gävle, Bollnäs och Söderhamn.Förslag till fortsatt forskning:? Att genomföra djupintervjuer eller en enkätundersökning bland de kunder som har lämnat Länsförsäkringar för att se varför de lämnade företaget.? Att genomföra ytterligare studier på de 40 procent av de nya kunderna som valde Länsförsäkringar för prisets skull.

Uppfattningen om äldre och åldrandet påverkar synen på behov och problem samt hur omvårdnad och bemötande sker mot äldre. Olika åldrandeteorier påverkar omvårdnadspersonalens synsätt på åldrandet, vilket i sin tur påverkar de äldre. Gerotranscendens är en åldrandeteori som beskriver åldrandet som något positivt.Syftet med studien var att presentera teorin om gerotranscendens för omvårdnadspersonal på ett särskilt boende och undersöka om de anser att kunskap om gerotranscendens förändrar deras synsätt gentemot äldre.Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 12 omvårdnadspersonal på ett särskilt boende. Data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.Denna studie tyder på att kunskap i teorier om åldrandet ger en ökad förståelse för åldrandet och en medvetenhet hos omvårdnadspersonalen hur de kan känna igen tecken på gerotranscendens och därmed främja äldres väg mot gerotranscendens. Studien tyder även på att kunskapen om gerotranscendens har gett omvårdnadspersonalen andra redskap att använda i omvårdnaden av de äldre.Omvårdnadspersonalen har genom kunskap i teorin om gerotranscendens fått en medvetenhet om att de genom förändrade arbetsmetoder och annan samtalsteknik med de äldre kan främja de äldres väg mot gerotranscendens..

Bevarande av kunskap är viktig på företag. På olika sätt dokumenteras denna kunskap, ofta med hjälp av olika IT-systemslösningar. Mycket kunskap finns också lagrade inom de människor som finns på ett företag. Ett problem är att få denna kunskap tillgänglig för andra människor.Hur denna lagrade kunskap delas mellan människor har vi undersökt. Vi har i vår undersökning tagit reda på hur kunskapsdelning går till mellan människor på företag.