Syftet med uppsatsen, att utifrån gällande rätt beskriva och granska statens skadeståndsansvar kritiskt, har uppnåtts med en traditionell juridisk metod. Principalansvar för staten har införts i 3 kap Skadeståndslagen (SkL) utanför myndighetsutövning och vid densamma. Samma ansvar gällde vid felaktig myndighetsinformation. Enligt 3 kap 2§ SkL krävdes fel eller försummelse för ansvar. Felbedömningen var objektiv (för den enskildes rättsäkerhet) och grundades på den enskildes beroende och myndighetens maktställning.

När personer drabbas av cancer och måste vårdas på sjukhus påverkas upplevelsen av vårdmiljön av utformning, design och atmosfär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön när de genomgår behandling mot cancer. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra slutkategorier: Att relationen till vårdpersonal bygger på respekt och lyhördhet, Att ha behov av att träffa andra i liknande situationer, Att en hemlik miljö ger trygghet och Att själv kunna välja gemenskap och avskildhet. Dessa kategorier indikerade att det första intrycket var viktigt och betydelsefullt.

Syftet med uppsatsen är att hitta motiv i Brott och straff och se hur värdegrunden gestaltas i dessa. Samt diskutera hur skönlitteratur kan användas då man diskuterar värdegrund i skolan. Vår frågeställning är: Vilka motiv finns i Brott och straff och hur gestaltas värdegrunden i dessa motiv?I analysen utgår vi ifrån reader-response teorin där texten påverkas av läsarens erfarenheter och sammanhanget som texten läses i. I vår analys presenterar vi de motiv vi har analyserat fram i romanen, motiven analyseras fram med hjälp av en indirekt karaktärisering.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxnas subjektiva upplevelser kring vissa existentiella frågor, samt hur detta manifesteras i vardagen i det senmoderna samhället i Sverige. Det är en kvalitativ undersökande studie med en fenomenologisk inriktning och tolkningsanalys. Empirin är hämtad från semi-strukturerade intervjuer från fem informanter mellan 20-25 år. De viktigaste resultaten visade på att kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer var den existentiella fråga som informanterna förmedlade störst medvetenhet kring, som de aktivt prioriterade och manifesterade i vardagen. Samtidigt så var kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer det som skapade mest svårigheter, oro och stress hos informanterna.

För att beskriva vad vårdpersonal skall uppnå i vården av den döende personen används begreppet värdig död. Värdighet är ett brett begrepp innefattande många aspekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om vad som är en värdig död för patienten. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera tio vetenskapliga artiklar, vilket resulterade i sex slutkategorier: Att patientens behov tillgodoses med bevarad kontinuitet: Att behandla patienter och anhöriga med respekt, autonomi och integritet: Att ha symtomkontroll men att avsluta livsuppehållande behandling: Att patienten accepterar den väntade döden: Att patienten dör i en lämplig miljö omgiven av andra: Att patienten får en fridfull död. Betydelsefulla faktorer i den värdiga döden handlar om god kommunikation och att omvård naden utformas efter patientens och anhörigas vilja och önskemål.

Störande passagerare kan utgöra ett flygsäkerhetsproblem för flygbolag. Ett möjligt alternativ för flygbolagen att undvika sådana passagerare på sina flygningar är att upprätta svarta listor över dessa passagerare för att sedan hindra sådana att boka flygbiljett med flygbolaget. Detta är en form av behandling av personuppgifter, vilket regleras av bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204) som är ett resultat av ett EG-direktiv. Grunden för tillåten behandling av personuppgifter är att den enskilde har medgivit sitt samtycke till sådan behandling. Eftersom det rimligen kan antas att en passagerare inte kommer att samtycka till att han eller hon kan komma att registreras i en svart lista över störande passagerare, fokuserar uppsatsen på huruvida svartlistning är tillåten utan medgivit samtycke.Kärnfrågan i analysen rör huruvida flygbolagens intresse av att trygga säkerheten väger tyngre än passagerarens skydd mot kränkning av sin personliga integritet.

Fo?rfattarna har uppma?rksammat en starkt uppa?tga?ende trend inom onlineauktioner sett till omsa?ttning och antal akto?rer. Med utga?ngspunkt i denna utveckling har fo?rfattarna underso?kt hur svenska auktionsverk bygger fo?rtroende gentemot kunder som handlar pa? onlineauktioner. Uppsatsen a?mnar besvara hur fo?retag inom denna bransch idag jobbar fo?r att bygga fo?rtroende gentemot sina kunder.

Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? på den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan.Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och något som de måste ?gå av?..

Bakgrund: Människors tillvaro baserar sig på relationer till andra och det är kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts språk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vård av god kvalitet. På en akutmottagning träffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera måste sjuksköterskan förstå patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter där ett gemensamt språk saknas, på en akutmottagning.

Bakgrund: Omvårdnaden av en människa med demenssjukdom på särskilt boende kräver resurser i form av personal, ändamålsenliga lokaler samt läkemedel. Det behövs adekvat utbildad personal med lämpliga personliga egenskaper för att skapa långvariga relationer med närstående och boende. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka upplevelsen av att vara närstående till en människa med demenssjukdom boende på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades efter en modell framtagen av Friberg (2006). Resultat: Fem teman framkom genom analysen; de närståendes upplevelser av omvårdnaden på särskilt boende, upplevelsen av att besöka sin familjemedlem, upplevelsen av aktiviteter, upplevelser av den fysiska miljön och integritet samt upplevelsen av att hantera sin situation.

The work as a personal assistant is sometimes associated with certain problems. Studies have shown that personal assistants often experience indistinct rules and roles concerning what should or should not be included in their duties. This study was undertaken to evaluate problems associated with the profession as a personal assistant, how widespread they are and how they are dealt with. Specifically, the study evaluates if the personal assistants have to do duties that they consider they are not assigned to do. Different roles (formal as informal) are also discussed which may be of current interest in this study, but also how we see people on basis of ethics and moral.

Introduktion: Den fysiska miljön är ständigt närvarande och kan påverka kroppen både fysiologisktoch psykologiskt genom vad vi tar in och tolkar genom våra sinnen. Vårdmiljön skallfrämja handlingar av omsorg. Det är sjuksköterskan ansvar att utveckla en god vårdmiljö samtvärna om de estetiska aspekterna i vårdmiljön.Syfte: Att undersöka hur patienterna upplever den fysiska vårdmiljön på avdelningar och vilkaeffekter dessa upplevelser ger hos patienterna.Metod: En litteraturöversikt har gjorts med hjälp av innehållsanalys för att se på skillnaderoch likheter i patientens upplevelse av vårdmiljö samt vilka effekter detta har gett patienterna.Resultat: Den fysiska utformningen av vårdmiljön påverkar patienternas trivsel, integritet,bekvämlighet och den sociala interaktionen med andra människor. Natur, möjligheter till tidsfördriv,ljudnivå, färg och ljus samt konst och växter påverkar patienternas upplevelse ochframförallt deras välbefinnande.Slutsats: Den fysiska vårdmiljön påverkar patientens upplevelser positiv eller negativt beroendepå hur den upplevs av patienterna. Upplevelsen av den fysiska vårdmiljön är subjektivoch varierar från individ till individ även om vissa likheter finns.

Team Sportia Uppsala misstänker att de saknar en röd tråd i sin marknadskommunikation. Syftet med arbetet är att undersöka hur väl Team Sportia Uppsalas kundklubbsmedlemmars uppfattning om företagets image överensstämmer med identiteten företaget vill förmedla, med fokus på produktutbudet. Med hjälp av en personlig intervju med Fredrik Söderlund, vice VD Team Sportia Uppsala, en telefonundersökning av butikens kundklubbsmedlemmar samt en observation av butiken har identiteten samt imagen analyserats. Resultatet visar att företaget är inkonsekventa i förmedlingen av sin identitet och det har förekommit visst brus, vilket leder till att kundernas image inte överensstämmer helt med företagets identitet..

Bakgrund: Traditionellt kännetecknas sjukhusmiljön av sterila och avidentifierade miljöer därdet biomedicinska synsättet på patienten som ett objekt har påverkat utformningen av dessamiljöer. Den fysiska vårdmiljön på sjukhusen kan antas påverka patientens välbefinnande ochhälsa. Då vårdmiljön utgör ett av sjuksköterskans kompetensområden åligger det denna attskaffa sig kunskaper kring hur vårdmiljön påverkar patientens välbefinnande. Detta för attkunna reflektera över, motivera samt medverka till att utveckla en god vårdmiljö och värna omde estetiska aspekterna i vårdmiljön. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 17vetenskapliga artiklar som grund.

Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av världen. Svåra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vårdpersonal och de personer som vårdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frågor och dilemman. För att utveckla omvårdnaden av personer med demenssjukdom är det viktigt att kartlägga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer.