Syftet med undersökningen var att analysera de anställdas behov och upplevda möjligheter till individuell utveckling inom deras arbetssituation vid Luleå Kommuns Äldrevårdsomsorg, samt att ge Luleå Kommun rekommendationer för hur de kan erbjuda individuell utveckling på ett kostnadseffektivt sätt. Undersökningen delar upp begreppet individuell utveckling i personlig utveckling och kompetensutveckling. Maslow?s behovshierarki, Alderfer?s ERG-Teori och Herzberg?s tvåfaktorteori utgör större delen av det teoretiska ramverket som undersökningen är baserad på och ligger till grund för enkäten och analyserandet av dess resultat. Undersökningsgruppen bestod av 243 anställda, ingrupperade efter hur de svarat i den tidigare medarbetarenkäten från Luleå Kommun hösten 2003, till en positiv och en negativ grupp (de som ansåg till en högre grad att de hade möjlighet till individuell utveckling och de som ej ansåg detta).

I Sverige har personer som är i behov av omfattande stöd i vardagen rätt till assistans, en tjänst som utförs av personliga assistenter. Den vedertagna benämningen av funktionshindrade i behov av assistans är brukare. Det som skiljer yrket personlig assistent från övriga vårdyrken är att det inte krävs en formell yrkesutbildning. Eftersom den personliga assistenten är en del av brukarens privatliv är personkemi och personlig kompetens faktorer som ofta väger tyngre än formell utbildning. Den personliga assistenten assisterar brukaren i de vardagliga sysslorna, vilket innefattar bland annat, planering, matlagning och assistans vid måltider.

Denna uppsats är baserad på mitt intresse för Sociala medier och dess multipla funktion i dagens samhälle. Kommunikation, information och reklam sprids snabbt i de digitala kanalerna och används idag inte bara för privat bruk utan utgör även en ansenlig grund för marknadskommunikation. Kanalerna är därför idag en billig väg att driva marknadsföring via, både för privatpersoner och företag. Jag har i denna uppsats valt att titta närmare på hur man via en av dessa sociala medie-kanaler kan driva en framgångsrik personlig marknadsföring. Studien är avgränsad till att undersöka ett Instagramkonto, nämligen yoga_girl som idag är ett av Sveriges största Instagramkonton med 1,4 miljoner följare.

Den psykiska ohälsan ökar hos befolkningen, vilket kan medföra att patienten blir en fara för sig själv eller andra och föranleder tvångsvård. Sjukvården baseras på en humanistisk människosyn med respekt för människans autonomi och värdighet. Detta medför etiska dilemman när patienten vårdas mot sin vilja. För att på bästa sätt lindra patientens lidande och känslor av kontrollförlust som lätt kan uppstå under dessa vårdförhållanden, så behöver sjuksköterskan insikt om betydelsen av denna vårdform. Därmed är syftet med denna studie att belysa patientens upplevelse av att vårdas mot sin vilja inom ett psykiatriskt kontext, med hjälp av en litteraturstudie.

The aim of this Bachelor thesis is to analyse how the libraries in the district of Tranemo was affected by the fusion of municipalities between 1952 and 1974, when 13 municipalities was merged into one. My major findings are that one of the libraries became the main library and libraries of the other villages became branch libraries. The main library could increase its quality by employ an educated librarian and move to a place that was more adapted to its purpose. The library loans increased. This course of events seems to be common for what happened to Swedish libraries when there were a lot of fusions of municipalities these years..

Att få en stomi är för många en enorm livsomställning som i många fall leder till sociala, fysiska och psykiska svårigheter. Denna litteraturstudie syftar till att belysa hur individer med stomi uppfattar sin livskvalitet och vilka stomirelaterade problem som försvårar deras vardag. Tio studier har granskats och fem teman har identifierats nämligen påverkan på fysiskt och psykiskt välbefinnande, påverkan på sociala relationer och personlig tro samt påverkan på självständigheten. Ett sänkt fysiskt eller psykiskt välbefinnande, brist på sociala relationer eller negativ inverkan på självständighet eller personlig tro är faktorer som påverkar en individs livskvalitet. En stomioperation leder i många fall till isolering från det sociala livet, en ständig oro och rädsla för att inte passa in till följd av läckage eller ofrivillig gasavgång men även till följd av att den egna kroppsuppfattningen och tron på sig själv har blivit negativt påverkad.

Bakgrund:Diabetes mellitus är en av de stora folksjukdomarna. Fysisk inaktivitet, olämplig kost och övervikt är de vanligaste riskfaktorerna. Kostförändring och fysik aktivitet kan sänka glukoshalten i blodet hos patienter med typ 2 diabetes . Sjuksköterskan har en viktig roll i motiveringen av personer med typ 2 diabetes till livsstilsförändringar. Syfte:Syftet är att beskriva hur sjuksköterskor kan öka motivationen hos patienter med diabetes typ 2 att ändra sin livsstil genom kost och motion.

Palliativ vård är ett begrepp som väcker mycket känslor, inte bara för patienten och dennes familj, utan även för sjuksköterskor. Det var naturligt att känna skuld, förtvivlan, sorg, rädsla, oro och hjälplöshet i den palliativa vården, men dessa känslor kunde stå i vägen för sjuksköterskornas profession, då det kunde hindra henne att ge adekvat vård. Det krävs av sjuksköterskorna att ha en inre trygghet och en förmåga att bearbeta sina känslor och sorg. Fanns inte den förmågan kunde upplevelsen av att vårda patienter i ett sent palliativt skede bli en känslomässigt svår uppgift. Att ge vård i ett sent palliativt skede är komplext eftersom flera olika aspekter ska tas hänsyn till, exempelvis ska sjuksköterskorna ge en helhetsvård med fysiska och psykiska aspekter i åtanke samtidigt som de ska jobba i ett team och föra en god kommunikation till alla inblandade parter.

Resultatet visar att samtliga informanter uttrycker en stor tillfredsställelse med att ha utbildat sig till psykoterapeut. De intervjuade upplever att den personliga utvecklingen och yrkeskompetensen har stimulerats av utbildningen. De känner sig nu friare och tryggare i samtalen. Samtliga uppger att de har fått flera verktyg att arbeta med som gör att de känner sig säkrare att samtala med flera personer i rummet och att även ta med barnen i samtalen. Informanterna anser att utbildningen har ökat deras reflektionsförmåga.

SammanfattningStudien belyser en del av den problematik som finns med självstyrt lärande i ett institutionelltsammanhang. Studiens syfte är att undersöka och problematisera självstyrt lärande och denforskningsfråga studien besvarar är hur elever i en gymnasieklass upplever ett självstyrtlärande under en problembaserat lärande (PBL) ? övning? För att besvara syftet ochforskningsfrågan genomförde och analyserade jag en anonym enkätundersökning i en klassgymnasieelever som gjort en PBL ? övning. Enkäten var konstruerad med slutna och öppnasvarsalternativ och hade karaktären av en strukturerad intervju vars svar kunde ligga somgrund för en kvalitativ undersökning. Det var 21 elever som besvarade enkäten.Undersökningen visade att eleverna i stort tyckte att det gick relativt bra att arbeta med deolika momenten som kännetecknar ett självstyrt lärande.

Studien vilar på resultat från fyra intervjuer med deltagare från en intern ledarutbildning. Den interna ledarutbildningen kallas för K-RuT2.0, Jönköpings kommuns rekryterings- och utvecklingsprogram, och riktar sig till blivande chefer och ledare i organisationen. Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för de förväntningar som respondenterna kan ha på en intern ledarutbildning och på ett framtida ledarskap. Frågeställningarna är kopplade till syftet och lyder: Vilka förväntningar har respondenterna på ledarutbildningen? Vilka förväntningar har respondenterna på ett framtida ledarskap? Studien visar att respondenterna har förväntningar på den interna ledarutbildningen, men väljer att uttrycka dessa förväntningar på olika sätt.

Uppsatsens bakgrund är att det idag förs en intensiv debatt kring privatisering av äldreomsorgen i allmänhet och privatisering av äldreboenden i synnerhet. Utifrån det väcktes tanken hos oss om att göra en studie om chefernas upplevda arbetssituation. Vi beslutade att undersökningen skulle ha en jämförande ansats mellan den privata och kommunala sektorns chefer. Det föll sig naturligt för oss att göra en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Informanterna bestod av åtta chefer: Fyra från den privata sektorn och fyra från den kommunala sektorn.

Humor kan vara ett sätt att kommunicera men kan även fungera som en copingmekanism för att hantera och bemästra svåra situationer. I mötet mellan människor kan humor skapa goda relationer och vara en isbrytare. Inom barnsjukvården kan humor gebarnet en möjlighet till avslappning och distans till obehag. Syftet med studien var att beskriva barnsjuksköterskors syn på humor och tillämpandet av humor vid omvårdnaden av ett sjukt barn. Studien genomfördes som en empirisk studie med kvalitativa intervjuer med nio barnsjuksköterskor.

Många äldre som bor på särskilda boenden behöver ofta hjälp med sin munvård. Tidigare studier och rapporter beskriver vårdpersonalens bristande kunskap om och inställning till munhälsa och munvård. Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa på särskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter från elva särskilda boenden intervjuades. Resultatet från informanternas olika uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvård, organisation och arbetsledning, tillgänglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvårdens skötsel varierade och organisation och arbetsledning fungerade bra.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur kriminalvårdare uppfattar sin yrkesidentitet. Var går gränsen mellan det professionella och det personliga/privata i förhållande till de intagna på en kriminalvårdsanstalt? Studien bygger på åtta kvalitativa samtalsintervjuer med kriminalvårdare på en klass 1 anstalt i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet talar för att man kan applicera Goffmans dramaturgiska perspektiv med en främre och en bakre region på kriminalvården.