Självstyrt lärande i en gymnasieskola
En enkätstudie om elevers självstyrda lärande
SammanfattningStudien belyser en del av den problematik som finns med självstyrt lärande i ett institutionelltsammanhang. Studiens syfte är att undersöka och problematisera självstyrt lärande och denforskningsfråga studien besvarar är hur elever i en gymnasieklass upplever ett självstyrtlärande under en problembaserat lärande (PBL) ? övning? För att besvara syftet ochforskningsfrågan genomförde och analyserade jag en anonym enkätundersökning i en klassgymnasieelever som gjort en PBL ? övning. Enkäten var konstruerad med slutna och öppnasvarsalternativ och hade karaktären av en strukturerad intervju vars svar kunde ligga somgrund för en kvalitativ undersökning. Det var 21 elever som besvarade enkäten.Undersökningen visade att eleverna i stort tyckte att det gick relativt bra att arbeta med deolika momenten som kännetecknar ett självstyrt lärande. Eleverna tyckte emellertid att degenerellt lärt sig lite under PBL-övningen. Undersökningen visade att basgruppen hade enavgörande betydelse för elevernas självstyrda lärande. Förhållandet i basgruppen kunde antingenfrämja eller motverka elevernas lärande. Även elevernas engagemang var en avgörande faktor.Studien visar att lågt engagemang i kombination med autonomi verkade negativt på elevernaslärande. Studien visade också att flera elever var ovana och osäkra på PBL som arbetsform. Vissaelever var direkt kritiska mot att arbetet indelats i de sju steg som vanligtvis används i PBLsammanhang. Detta kan visa på ett behov av att fostra och uppmuntra eleverna till självstyrtlärande enligt PBL, eller att PBL som arbetsform i sig själv rymmer en problematik. Iinstitutionella sammanhang, där man vill uppmuntra till ett självstyrt lärande, finns en pedagogiskparadox. De två polerna i paradoxen är fri vilja å ena sidan och styrning och tvång å andra. Dennaparadox bekräftar min studie.