Personer med demens är en patientkategori som sjuksköterskor ofta kommer i kontakt med. Eftersom sjukdomen påverkar de kognitiva funktionerna, uppstår ofta etiska svårigheter inom omvårdnaden. Syftet med studien var därför att belysa orsaker till etiska svårigheter i den professionella omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av fem teman: brist på kunskap, brist på tid och resurser, begränsad fysisk vårdmiljö, hotad autonomi, värdighet och integritet samt bristande kommunikation. Hälso- och sjukvårdspersonalens brist på kunskap om demens medförde svårigheter att identifiera olika symtom samt utföra en professionell omvårdnad.

Yrket som kriminalvårdare innebär många arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhållningssätt. Kriminalvårdaren skall förhålla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja på person och gärning i bemötandet. Ett professionellt förhållningssätt präglas av verksamhetens riktlinjer och normer så väl som individuella värderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvårdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja på att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgångspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om spegeljag.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv.

The purpose of this masters? thesis is to investigate how public librarians perceive privacy in connection with new technology in libraries. The main research questions are: - How do librarians experience the phenomenon privacy in the library?- How do librarians experience the relation between privacy and technology in the library?- What does this say about the relationship between privacy, technological development and library work?The study was performed with a phenomenographic methodological approach. The material consists of qualitative interviews with eight librarians who work at public libraries where the technology RFID (Radio Frequency Identification) has been implemented.

Callcenter- och telemarketingbranschen är en snabbt växande sektor som de senaste åren ofta uppmärksammats i media på grund av brister i arbetsmiljön. Denna undersökning gjordes med fackförbundet HTFs egen rapport som bakgrund. Enkäter delades ut till anställda i fem företag av varierande storlek, alla verksamma inom callcenter och telemarketing och belägna inom Norrbotten. Syftet med denna studie var att få fram de specifika problemområden som finns inom arbetsmiljön i denna bransch. Undersökningen koncentrerades på respondenternas upplevelse av sin situation.

Ikoniska auktoriteter är personer som tillskrivs sådan betydelse att de kommit att symbolisera delar eller aspekter av samhällslivet eller epoker i historien och som kan sägas ha haft ett betydande inflytande på samhället och kulturen. I studien undersöktesom ikoniska auktoriter påverkar oss mer eller annorlunda än andra källor. I ett experiment fick högskolestudenter uppdelade i fyra grupper läsa en text under hög elaboration om en psykologisk teori där variablerna ikonisk auktoritet och personligrelevans manipulerades. Deltagarna ombads sedan skatta vilken trovärdighet de ansåg att teorin hade. Studien ställde upp två hypoteser: att hög ikonisk aukto-ritet skulle öka den skattade trovärdigheten och personlig relevans minska den.

Det har blivit alltmer populärt att ?blogga?. Ordet blogg uppstod under 1990-talet och sedan dess har ett stort antal människor tagit det av fenomenet. Publicering av information på Internet kan innebära att vem som helst kan få tillgång och detta var en utgångspunkt för studiens syfte, som var att få förståelse för hur studiens deltagare upplever att publicera personlig information för offentligheten via bloggar. För att nå förståelse användes kvalitativa intervjuer.

Studiens övergripande syfte är att få vetskap om varför elever väljer att gå teater- och dramainriktningen på det estetiska programmet på gymnasieskolan. Jag har genom min litteraturstudie dragit slutsatserna att teater och drama är ett bra verktyg för att nå personlig utveckling, tillit och trygghet hos individen och i gruppen, social kompetens, kommunikativ förmåga samt kognitiv kompetens hos individer. Drama används som redskap för utveckling av individens inre egenskaper och för gruppens välmående samt som ett förberedande steg till teater. Studien är en fallstudie där jag intervjuat tio elever som går den teater- och dramapedagogiska inriktningen på det estetiska programmet. Resultatet av min studie visar att motiven till varför elever väljer att gå denna utbildning kan delas in i tre inriktningar av anledningar och skäl.

Personlig integritet är ett viktigt begrepp i dagens samhälle. En orsak till detta är att tekniken möjliggör insamlande och bearbetning av allt mer påträngande och detaljrik information om den enskilda individen. Syftet med forskningen var att kartlägga den enskilda individens uppfattning om sin personliga integritet. Vilken tjänst/teknik är acceptabel och vilken är alltför kränkande ur individens perspektiv? Var drar de gränsen för sin personliga integritet? Två enkäter lades ut på testplats Botnia vid olika tidpunkter.

Bakgrund: Sjuksköterskans möte med vårdtagaren är viktigt ur ett omvårdnadsperspektiv. Relationen som byggs upp mellan parterna är grunden för ett bra omvårdnadsarbete. Bemötandet och relationen kan bli problematisk när vårdtagaren inte accepterar den vård som är nödvändig. På en avdelning där personer vårdas mot sin vilja medför det svårigheter för sjuksköterskan att bemöta vårdtagaren. Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsefulla faktorer vid mötet med vårdtagare inom den tvingade vården.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur den lagstadgade rättigheten, personlig integritet, kan samverka eller inte verka tillsammans med det nya sättet att publicera kreditupplysningar via Internet. Författarna har tagit sin utgångspunkt i begreppet kränkning av den personliga integriteten för enskilda personer. Utredningen är baserad på en avvägning av begreppet mot viktiga samhällsintressen och kravet på effektivitet inom kreditupplysningsområdet. Arbetet har utförts genom en studie av de lagar, förarbeten, praxis och doktrin som finns på området. Författarna har använt sig av Internet då det är ett modernt sätt att tillhandahålla sig information.

Syftet med arbetet är att belysa de eventuella förändringar studenter på polisutbildningen vid Umeå universitet genomgår. Människor, platser, behovet av att passa in och grupper påverkar oss hela livet och enligt vår mening har de flesta i vår umgängeskrets på ett eller annat sätt förändrats sen dem kom in på polisutbildningen. Vad anbelangar arbetets del om personlig utveckling är den avgränsad till att endast undersöka den personliga utvecklingen hos polisstudenter vid Umeå Universitet, vi har också bara riktat in oss på studenter som går i termin 4. I undersökningen har vi att använt av oss enkäter bestående av 44 frågor som sedan slumpmässigt delats ut till 39 studenter. Angående de förändringar vi kunnat påvisa var vårt mål att sedan försöka koppla dem till olika teorier om grupper.

Sammanfattning: Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur personliga assistenter ser på självbestämmandet hos personer med funktionsnedsättningar som tillhör personkrets 3 samt har talsvårigheter. Som personlig assistent måste man respektera brukarens självbe-stämmande samtidigt som man måste ibland begränsa det.Detta har jag studerat med hjälp av de följande frågeställningar: I vilken grad låter personliga assistenter brukaren bestämma i sin tillvaro? Var går gränsen? I vilka situationer och vad är det som gör att den personliga assistenten begränsar brukarens självbestämmande?Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod genom att intervjua 4 personliga assi-stenter. Har använt mig av en abduktivt arbetssätt och en hermeneutisk tolkningsmetod. De teoretiska verktyg som jag har använt mig i att analysera resultatet är: beslutsteorier, kom-munikationsteorin och det humanistiska perspektivet.

Syftet med studien Med bakbundna armar var att undersöka och beskriva hur socialarbetarna upplever och hanterar arbetet med hemlösa barnfamiljer ur en professionell och personlig synvinkel. Vi har med ansats i hermeneutiken valt att utgå från kvalitativ forskningsmetod. Vi har baserat denna studie på semistrukturerade intervjuer med 8 socialarbetare vid Individ- och Familjeomsorgen i Rosengård, Malmö. Vid analysarbetet har vi använt copingteori samt organisationsteori. Med bakgrund i empirin och således det resultat och den genomförda analysen från intervjuerna, har vi kunnat se att socialarbetarna upplever en arbetsrelaterad stress i förhållande till hög arbetsbelastning, små resurser och ett begränsat handlingsutrymme.